Uppföljning

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten delade regeringen inte Riksrevisionens bedömning om att många utredningar om höghastighetsjärnvägar varit översiktliga och saknat ingående analys. Regeringen ansåg att den planering som gjorts för höghastighetsjärnvägar kan vara underlag för det fortsatta arbetet. Regeringen konstaterade att höghastighetsjärnvägar har haft ett brett politiskt stöd och att det är positivt att möjligheterna för höghastighetsjärnvägar har utretts vid flera tillfällen och utifrån ett successivt breddat angreppssätt. Regeringen konstaterade dock att den framöver kommer att ställa krav på analys av kostnader, effektivitetsbedömningar, kostnadseffektivitet och transportpolitisk måluppfyllelse.

Regeringen menade att flera politiska åtgärder hade vidtagits för att bereda möjligheter för höghastighetsjärnvägar utöver det som har ingått i utredningar, bland annat flygskatten och regeringsuppdrag till Trafikverket och Transportstyrelsen. Slutligen konstaterade regeringen att höghastighetsjärnvägar är en viktig del i att Sverige ska kunna nå sina klimatmål. Regeringen ansåg därmed att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Trafikutskottet delade regeringens bedömningar och noterade att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analys av bland annat kostnader, effektbedömningar, transportpolitisk måluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Riksdagen biföll utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.

Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att redovisa uppdaterade kostnader och kompletterande effektivitetsbedömningar för nya stambanor för höghastighetståg. I slutrapporten med anledning av uppdraget lyfte Trafikverket vikten av ett systemperspektiv i planeringen av nya stambanor. Trafikverket menade dock att det inte finns förutsättningar för sådana kalkyler i nuläget eftersom det ännu saknas centrala beslut om nya stambanor. Således är kostnader och effektivitetsbedömningar svåra att göra under rådande omständigheter.