Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Resultat

Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet för kommunalekonomisk utjämning inte är utformat så att kommunerna kan ge kommuninvånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Kommunerna har skilda demografiska och geografiska förutsättningar. Dessa förutsättningar ger kommunerna varierande ekonomiska förutsättningar, trots att det finns ett utjämningssystem som är tänkt att leda till likvärdighet. Riksrevisionen menar att det finns en outnyttjad förbättringspotential i utjämningsystemet i detta avseende. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla utjämningssystemet så att det i större utsträckning utjämnar för kommunernas olika förutsättningar. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att ge Tillväxtverket i uppgift att utveckla och vårda utjämningssystemet med utgångspunkt från en förvaltningsplan.

Kommunerna har sammantaget betydande kostnader som beror på att kommunerna har skilda förutsättningar, men som det ändå inte utjämnas för. Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Men inom den befintliga kostnadsutjämningen tas det inte tillräcklig hänsyn till kostnadsskillnader mellan kommunerna som följer av yta, antal invånare, befolkningsförändringar och storstädernas samt de storstadsnära kommunernas socioekonomi. År 2017 utjämnades kostnadsskillnader mellan kommunerna till ett nettobelopp på 7,2 miljarder kronor. En mera rättvisande utjämning som i större utsträckning tagit hänsyn till ovan nämnda strukturella förhållanden skulle enligt våra beräkningar i stället ha omsatt 10,9 miljarder kronor. Samtidigt hade strukturbidrag som går till vissa kommuner för historiskt svagt befolkningsunderlag kunnat avvecklas.

Flertalet kommuner skulle ha fått större bidrag eller lägre avgifter än de fick 2017. Av 290 kommuner var 241 underkompenserade 2017 enligt våra beräkningar. Kommuner med stor yta, få invånare och större befolkningsminskningar hade fått betydande tillskott från kostnadsutjämningen.

Regeringens aktuella förslag ökar utjämningen till förmån för kommuner med gles bebyggelse, men når inte ända fram. Kostnadsutjämningen skulle behöva öka med betydande belopp för att uppnå syftet med systemet. Med andra ord finns en outnyttjad potential i kostnadsutjämningen.

Landsbygdskommuner eller andra kommuner med gles bebyggelse eller få invånare har i många fall en hög skattesats. En utökad utjämning till förmån för dessa kommuner skulle ge dem förutsättningar att sänka skattesatsen, givet att de behåller samma servicenivå. Andra kommuner skulle i gengäld få betala en högre avgift, och skulle eventuellt behöva höja skattesatsen, för att behålla samma servicenivå. Som ett räkneexempel kan nämnas att en utökad utjämning enligt ovan hade kunnat minska spännvidden i skattesatser 2017 från 6,73 procent till 4,79 procent, om kommunerna behållit dagens servicenivå.

Det finns även kostnadsskillnader som beror på skilda geografiska och demografiska förutsättningar i biblioteksverksamheten och komvux (inklusive sfi). Dessa obligatoriska verksamheter omfattas inte av kostnadsutjämningen, men komvux ska inkluderas i framtiden enligt regeringens förslag. Även i delar av kommunernas frivilliga verksamhet finns kostnadsskillnader som beror på skilda geografiska och demografiska förutsättningar. Det kan tyckas naturligt att den frivilliga verksamheten inte ingår i kostnadsutjämningen. Men det finns delar av denna verksamhet som inte är frivillig i praktiken.

Det är meningen att variationer i utdebitering av kommunalskatt främst ska vara ett utryck för skilda ambitioner i verksamheten, effektivitet eller prioriteringar i övrigt. Det är däremot inte meningen att dessa variationer ska bero på skillnader i kommunernas befolkningssammansättning och geografi. Med anledning av granskningens resultat drar vi den övergripande slutsatsen att utjämningssystemet inte är utformat så att kommunerna kan ge kommuninvånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Systemet ger alltså inte kommunerna sinsemellan likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Detta riskerar i sin tur att leda till bristande likvärdighet i olika kommunala verksamheter. En annan risk som följer av ojämlika ekonomiska förutsättningar är att gapet i utdebitering av kommunalskatt kan bli större än vad som motiveras av skilda politiska prioriteringar eller verksamhetens effektivitet. Förvaltningen av utjämningssystemet är eftersatt och detta är sannolikt en delförklaring till de brister som vi funnit i denna granskning.

Uppdaterad: 29 oktober 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?