Uppföljning

I skrivelsen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen konstaterade att det under senare år hade skett en kontinuerlig minskning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män och att utvecklingen därmed går i linje med regeringens politik. Riksrevisionens granskning visade att det fortfarande finns branscher där löneskillnaderna är relativt stora. Regeringen informerade om att den prioriterar frågan om bekämpning av lönediskriminering och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Regeringen menade dock att en totalundersökning av löneskillnader i privat sektor skulle medföra ökade kostnader samt en ökning av företagens uppgiftslämnarbörda. Vidare konstaterade regeringen att den senaste ändringen i lagstiftningen om lönekartläggning hade gjorts efter noggranna överväganden och i syfte att göra regelverket lätt att tillämpa.

Regeringen informerade om att en särskild utredare hade fått i uppdrag att analysera om nuvarande bestämmelser i lagen om tillsyn över aktiva åtgärder är effektiva och ändamålsenliga för en effektiv efterlevnad av lagen (dir. 2018:99, 2019:63). I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet bedömde att det var för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning. Utskottet förutsatte att regeringen skulle se över lagstiftningen om lönekartläggning vid behov. Riksdagen biföll utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.

I december 2020 överlämnade utredningen sitt delbetänkande till regeringen. I delbetänkandet beskrevs bland annat överväganden och förslag vad gäller Diskrimineringsombudsmannens tillsyn över 3 kap. Diskrimineringslagen inom arbetslivsområdet och högre utbildning.