Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Resultat

Utbildningen i grundsärskolan ska så långt det är möjligt motsvara utbildningen i grundskolan och samtidigt anpassas efter grundsärskolans behov. Det innebär att regeringen och Skolverket bör tillgodose dessa intentioner när de styr, stödjer och följer upp grundsärskolan. Riksrevisionens övergripande slutsats är att grundsärskolans behov inte tillgodosetts tillräckligt i de statliga insatserna för att styra, stödja och följa upp de obligatoriska skolformerna. Det visas särskilt av att antalet bedömningsstöd för grundsärskolan är få och av att det finns brister i uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolan på nationell nivå. Det visas i viss mån också av hur grundsärskolan beaktats vid timplaneförändringar och läroplansförändringar och i stödet att tolka skolans styrdokument. Detta speglas även i intervjuerna med lärare och rektorer i grundsärskolan. De har en tydlig uppfattning att deras elever och grundsärskolan som skolform inte räknas på samma sätt som grundskolan. Enligt Riksrevisionen är denna uppfattning också delvis befogad när det gäller de statliga insatserna som omfattas av granskningen. Nedan sammanfattas Riksrevisionens iakttagelser.

Bristande stöd för att bedöma elevers kunskaper

Bedömningsstöd utvecklas av Skolverket som stöd till lärare för att bedöma elevernas kunskaper. Riksrevisionen menar att det är rimligt att lärare i grundsärskolan har tillgång till ett lika omfattande stöd för att bedöma elevernas kunskaper som lärare i övriga skolformer. Grundsärskolans lärare har dock tillgång till avsevärt färre bedömningsstöd än grundskolans lärare. I grundsärskolan finns bedömningsstöd i tre ämnen för årskurserna 1–6 och i grundskolan finns bedömningsstöd i alla ämnen, även om de inte omfattar alla årskurser i alla ämnen.

Bristande information om måluppfyllelse

Skolverket har ansvar för att på nationell nivå följa upp och utvärdera hur skolväsendet utvecklas mot de nationella målen för utbildningen. Uppföljningarna och utvärderingarna har gett viss information om grundsärskolan inom specifika områden, men sammantaget är redovisningen av måluppfyllelsen för grundsärskolan bristfällig.

I viss mån har den information som Skolinspektionen inhämtat och sammanställt från tillsyn och kvalitetsgranskningar, samt de statliga offentliga utredningar som genomförts inom utbildningsområdet, gett regeringen information om några av grundsärskolans förutsättningar att nå de nationella målen för skolan.

Enligt Riksrevisionens samlade bedömning finns det dock brister i den statliga uppföljningen och utvärderingen av grundsärskolan. Det saknas kunskaper om kunskapsutvecklingen för eleverna i grundsärskolan. Det saknas också information om grundsärskolans förutsättningar att utveckla elevernas kunskaper, om skillnader mellan grundsärskolor och huvudmän samt utvecklingen i grundsärskolan över tid. Dessa brister visas även av regeringens redovisning till riksdagen i budgetpropositionen.

Grundsärskolans timplaner bör ses över

Riksrevisionen bedömer att det finns en risk för att nuvarande timplaner inte är tillräckligt anpassade till grundsärskolans förutsättningar och inte heller motsvarar grundskolans timplan så långt det är möjligt. I timplanerna anges den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde. Det finns skillnader i antalet timmar garanterad undervisningstid mellan timplanerna för ämnen i grundsärskolan och i grundskolan, särskilt i engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, och slöjd, som särskilt kan behöva utvärderas. Elever som läser ämnesområden har en lägre total garanterad undervisningstid än övriga elever i de obligatoriska skolformerna. Enligt Riksrevisionen bör alla elever som utgångspunkt ha rätt till en lika omfattande utbildning.

Grundsärskolan beaktas oftast – men inte alltid – vid läroplansförändringar

De flesta läroplansförändringar som gjorts sedan 2011 omfattar grundsärskolan såväl som grundskolan. I ett fall har grundsärskolan enligt Riksrevisionens bedömning inte tydligt beaktats. Det gäller förtydliganden om trygghet och studiero i grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner som börjar gälla 1 juli 2019, men som inte införs i grundsärskolans läroplaner. Det framgår inte tydligt varför grundsärskolan inte omfattas av denna revidering.

Riksrevisionen menar vidare att Skolverket tydligare bör prioritera grundsärskolan vid utvecklingen av stöd för att tolka läroplanen och andra styrdokument. Skolverkets kommentarmaterial är mindre omfattande för grundsärskolan än för grundskolan. Det är också mindre omfattande för ämnesområden än det är för grundsärskolans ämnen. Grundsärskolans kommentarmaterial är, till skillnad från grundskolans, inte heller uppdaterat utifrån de revideringar av kursplaner som gjordes 2017. Vid intervjuer med lärare och rektorer framkommer även att de allmänna råden som ska förtydliga tolkningen av skolans styrdokument inte alltid är tillräckligt anpassade för grundsärskolan. I övrigt är de allmänna råden uppskattade.

Uppdaterad: 02 maj 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?