Uppföljning

Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer om att grundsärskolans behov inte har tillgodosetts tillräckligt i de statliga insatserna för att styra, stödja och följa upp. Det framgår av regeringens skrivelse med anledning av granskningsrapporten. Skolverket hade lämnat ett yttrande över granskningsrapporten, som regeringen hänvisade till i skrivelsen.

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att lärare i grundsärskolan behöver ha tillgång till ytterligare stöd för att kunna bedöma elevernas kunskap. Skolverket menade att lärare i grundsärskolan kan ha ett stort behov av stödmaterial eftersom lärarna ofta har få kollegor som undervisar i samma ämnen och ämnesområden. Skolverket informerade om att det från 2020 finns bedömningsstöd för samtliga årskurser i grundsärskolan. Vidare delade regeringen och Skolverket Riksrevisionens bedömning att kommentarmaterialet för grundsärskolan behöver uppdateras. Skolverket meddelade att de arbetade med att fram principer för kommentarmaterialet för att därefter uppdatera materialet.

Regeringen delade även Riksrevisionens bedömning att Skolverkets uppföljning och utvärdering av grundsärskolans resultat behöver utvecklas. Regeringen informerade om en ändring i Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) som trädde i kraft den 15 januari 2019. Förordningsändringen gav Skolverket rättsligt stöd att samla in uppgifter på individnivå i grundsärskolan. Regeringen bedömde även att förordningsändringen ökar möjligheterna för regeringen att redovisa utvecklingen av grundsärskolan till riksdagen. Detta i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. Skolverket menade dock att det ännu finns svårigheter med att utvärdera grundsärskolan på grund av dess specifika förutsättningar.

Regeringen och Skolverket delade Riksrevisionens bedömning att Skolverket kan förbättra sin interna styrning. Vidare ansåg Skolverket att det fanns utrymme att utveckla arbetet med grundskolans och grundsärskolans gemensamma planering av revideringar och reformer av styrdokument. Detta för att samordna läroplansändringar, när det är lämpligt och möjligt. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation avsåg regeringen att framöver samordna ändringar i grundskolans och grundsärskolans läroplaner i den mån det är möjligt.

Regeringen informerade om att den hade gett ett tilläggsdirektiv till Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07, dir. 2019:38). Enligt direktivet skulle utredaren analysera lärares behov och ge förslag på verktyg som kan underlätta för lärare i arbetet med att bedöma elevers kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att det finns en risk för att timplanerna för grundsärskolan inte är tillräckligt anpassade till grundsärskolans förutsättningar. Frågan aktualiserades senare i Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11) som förslog att grundsärskolans timplaner ska förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner.

Mot bakgrund av det arbete som regeringen och Skolverket gjort och avsåg att göra, bedömde regeringen att det inte fanns behov av ytterligare åtgärder. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Utbildningsutskottet instämde i regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Utskottet såg positivt på de åtgärder som regeringen och Skolverket hade vidtagit och avsåg att vidta. Riksdagen biföll utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.