Uppföljning

Regeringen välkomnade Riksrevisionens granskningsrapport och framhöll att Klimatklivet är en av regeringens viktigaste åtgärder för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Regeringen instämde i vikten av att Klimatklivet är ett så effektivt styrmedel som möjligt och framhöll att granskningsrapporten är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med Klimatklivet. Regeringen hänvisade till en utvärdering som Naturvårdsverket gjorde 2019 där Naturvårdsverket fastslog att Klimatklivet ska användas för att fylla de luckor som den generella klimatpolitiken och koldioxidskatten lämnar. Regeringen framhöll att arbetet med att utveckla och effektivisera Klimatklivet görs efter överenskommelser enligt januariavtalet.

Regeringen informerade om att den har utfört flera åtgärder för att effektivisera Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet. Naturvårdsverket har sedan 2016 återrapporteringskrav om hur medlen för Klimatlivet har fördelats samt hur arbetet med uppföljning och utvärdering av investeringsprojekten fortskrider. Regeringen har utifrån dessa återrapporteringar gjort förändringar för att göra Klimatklivet så resurseffektivt som möjligt.

Regeringen informerade även om att klimatlagen (2017:720) som trädde i kraft 1 januari 2018 ställer krav på regeringen att bedöma hur klimatpolitiken påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen. Regeringen framhöll att den utvecklat förordningen som reglerar investeringsstöd utifrån tidigare erfarenheter och utvärderingar av Klimatklivet. Vidare framhöll regeringen att länsstyrelserna och Naturvårdsverket parallellt med strukturella förändringar har utvecklat sitt arbetssätt. Regeringen informerade om att den föreslagit ett ökat anslag för Klimatklivet i och med Vårändringsbudget för 2019. Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag. Regeringen ansåg med sin skrivelse ha slutbehandlat Riksrevisionens rapport.

Miljö- och jordbruksutskottet delade regeringens bedömningar om att Klimatklivet är en viktig åtgärd i arbetet med klimatomställningen. Utskottet såg positivt på de ändringar som regeringen påbörjat för att förbättra Klimatklivet.

Utskottet lämnade kompletterande uppgifter till regeringens skrivelse och informerade om införda lagar och ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ligger till grund för Klimatklivets fortsatta betydelse i miljöpolitiken.

Utskottet refererade till Naturvårdsverkets årsredovisning för 2019 där Klimatklivet beskrivs som en viktig åtgärd för att minska utsläpp av växthusgaser. Vidare hänvisade utskottet till det utvecklingsarbete som Naturvårdsverket genomdrivit. Utskottet bedömde att Naturvårdsverket arbete med Klimatklivet har effektiviserats. Riksdagen biföll utskottets förslag om att lägga skrivelsen till handlingarna.

I samband med Höständringsbudget för 2020 förlängdes Naturvårdsverkets uppdrag om klimatinvesteringar på lokal och regional nivå till 2026.

I årsredovisningen för 2020 beskrev Naturvårdsverket utvecklingsarbetet med Klimatklivet. Arbetssätt och administration har samordnats mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket för att säkerställa en enhetlig och effektiv handläggning. Naturvårdsverket hade under början av 2020 skickat sin första utvärderingsplan till EU-kommissionen då Klimatklivet överskrider 150 miljoner euro (alla stödprogram över 150 miljoner euro ska skicka en utvärderingsplan till kommissionen). Planen är en del av det löpande utvärderingsarbetet och kommer även att skickas till kommissionen vid uppdragets slut 2026.