Frågeställningar
Många myndigheter har omfattande handel med företag för att kunna fullgöra sina uppdrag. Myndigheters anställda har personliga kopplingar till företag – det följer av näringsfriheten. Därtill har anställdas anhöriga olika kopplingar till företag. I kombination innebär dessa fenomen att myndigheter måste vara uppmärksamma på vad som kan hända när anställdas ekonomiska intressesfär överlappar myndighetens. Ges det möjlighet att styra myndighetens inköp mot egna företagsintressen kan det vara en grogrund för oegentligheter. Den här granskningen handlar om överlappande intressesfärer och hur detta hanteras i ett urval av myndigheter.
När företag som en myndighet handlar med har en nära koppling till någon av myndighetens anställda, eller deras anhöriga, talar man om närståendetransaktioner. Det är inte nödvändigtvis fel. Däremot ställer det höga krav på myndigheternas hantering av inköp, ersättningar, jävssituationer, bisysslor och risker, särskilt om den anställda har sin tjänst i den del av organisationen som gjort transaktionen eller har en position som innebär en möjlighet att påverka beslutet. Det måste vara tydligt att en leverantör med en koppling till en anställd inte kunnat dra fördel av det. En illa hanterad närståendetransaktion kan i värsta fall dölja en oegentlighet, och bara misstanken om det riskerar att skada förtroendet för myndigheten. Det finns förstås andra förtroendeskadliga situationer, men vi menar att myndigheternas förmåga att skydda sig mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner säger något generellt om hur robust myndighetens skydd mot oegentligheter är.
Fem myndigheters närståendetransaktioner har undersökts i den här rapporten: Arbetsförmedlingens, Polisens, Skogsstyrelsens, Tillväxtverkets och Trafikverkets. De fem fallen har valts för att tillsammans belysa olika typer av situationer där myndighetens intressen och de anställdas företagsintressen har beröringspunkter som – potentiellt – innebär utmaningar för myndigheterna. Tillsammans har de undersökta myndigheterna runt en femtedel av de anställda i staten och de stod 2016 för cirka 40 procent av statliga myndigheters utbetalningar till privata företag.
Den granskningsfråga som ställts är:
Är myndigheternas skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner ändamålsenligt?
För att besvara granskningsfrågan har vi ställt följande delfrågor om myndigheternas riskmiljö och vad de gör för att förebygga förtroendeskador:
- I vilken utsträckning har myndighetsanställda kopplingar till företag i branscher där myndigheten gör stora inköp eller betalar ut andra ersättningar?
- I vilken utsträckning, på vilken typ av områden, förekommer närståendetransaktioner, och vilka är inblandade?
- I vilken utsträckning kan identifierade närståendetransaktioner betraktas som potentiellt förtroendeskadliga?
- Hur hanteras risker kopplade till närståendetransaktioner?
- Är vidtagna åtgärder väl utformade, sett till de risker som uppdagats i granskningen?
I de myndigheter som valts för granskningen har verksamheten en karaktär som medför stora kontaktytor med privata företag, där närståendetransaktioner kan inträffa. Vissa av de valda myndigheterna gör både många och stora inköp. I alla myndigheterna finns – om än nivåerna är olika – många mindre inköp med lägre formkrav. I flera av myndigheterna finns expertkompetens bland anställda som de skulle kunna nyttja i egna eller andras företag i branscher som myndigheten handlar med. I ett fall har en marknad skapats i stort sett enkom för myndighetens behov, vilket kan ge företag med anknytning till anställda med kunskaper om dessa behov försteg. I andra fall har de valda myndigheterna en omfattande lokal organisation som skulle kunna innebära inköp på mer begränsade marknader där kontaktytorna mellan anställdas och deras anhörigas företagsintressen och myndighetens inköpsverksamhet är stora.
De närståendetransaktioner som undersökts är sådana där antingen den anställda själv, eller dennas anhörig, har en koppling till en leverantör. Kopplingarna har undersökts med hjälp av registerdata från Statistiska centralbyrån och Bolagsverket samt uppgifter från de granskade myndigheterna. Därefter har vi intervjuat nyckelpersoner på myndigheterna. Centrala dokument som styr och beskriver myndigheternas hantering av inköp, bisysslor och jäv har också samlats in. De registerdata som beskriver förekomst av närståendetransaktioner är från 2016 och tidigare, medan de system för att hantera närståendetransaktioner som vi beskriver är de som är aktuella nu. Vi försöker därför i möjligaste mån beskriva utvecklingen av dessa system några år tillbaka i tiden för att kunna resonera om huruvida det kan tänkas ha skett förändringar i skyddet mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner sedan 2016.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).