Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Resultat

Danska lärosäten är mest effektiva

De danska lärosäten som ingår i analysen har haft den högsta genomsnittliga effektiviteten under perioden 2011–2016. Dessa lärosäten är relativt forskningstunga. I jämförelse har de svenska lärosätena haft en något lägre genomsnittlig effektivitet än de danska, men högre än genomsnittet i Norge och Finland. Den genomsnittliga förbättringspotentialen för de svenska lärosätena uppgår till cirka 7 procent för perioden 2011–2016. Det innebär att lärosätena, givet sina resurser, kan öka sina prestationer i termer av genomströmning av studenter och doktorander samt öka antalet (högciterade) forskningspublikationer med i genomsnitt 7 procent.

Om förbättringspotentialen för 2016, något förenklat, uppskattas i termer av antal helårsprestationer pekar Riksrevisionens beräkningar på att det hade varit möjligt att producera ytterligare drygt 12 000 helårsprestationer vid svenska lärosäten det året. Förbättringspotentialen är dock inte jämnt fördelad. Flera svenska lärosäten tillhör de mest resurseffektiva lärosätena i Norden för hela den studerade perioden. Samtidigt finns det svenska lärosäten som uppvisar en förbättringspotential på över 20 procent för samma period.

Högre personalomsättning vid svenska lärosäten med förbättringspotential

Riksrevisionen har prövat ett antal möjliga förklaringar till varför vissa lärosäten uppvisar lägre effektivitet än andra. De faktorer som undersöks är:

  • andelen disputerad personal
  • andelen studenter som är nybörjare
  • andelen distansstudenter
  • andelen studenter på fristående kurser
  • lärosätets personalomsättning
  • lärosätets specialiseringsgrad
  • lärosätets överproduktion av studenter
  • andelen externa medel.

Analysen visar att det endast är lärosätenas personalomsättning som uppvisar ett samband med effektivitetstalen. Sambandet är negativt, det vill säga lärosäten med en hög personalomsättning har en lägre effektivitet. Riksrevisionens tidigare granskning visade ett negativt samband mellan antalet distansstudenter och effektivitetstalen, men i den här granskningen finns inget sådant säkerställt samband. Det kan ha flera orsaker, till exempel en förskjutning mot fler programstudenter, förbättrad teknik och ändrade arbetssätt under perioden. Det har även skett en del sammanslagningar av lärosäten.

Högst produktivitetsutveckling vid danska och finska lärosäten 2011–2016

Den sammantagna bilden av produktiviteten är att den utvecklats positivt när de 68 nordiska lärosätena analyseras. För perioden 2011–2016 förbättrades produktiviteten med i genomsnitt knappt 1 procent per år. De svenska lärosätena har en liknande produktivitetsutveckling över tid, även om den är något lägre. I Danmark och Finland finns den högsta produktivitetsutvecklingen, cirka 2 procent per år. Det är också de två länder som har haft den mest positiva utvecklingen inom teknologin. Vid svenska lärosäten har däremot den teknologiska förändringen varit lägst i jämförelse med lärosäten i övriga nordiska länder.

Svenska lärosäten kan förbättra arbetet för ökad genomströmning

Riksrevisionens delstudie av genomströmning bekräftar resultat från tidigare studier. Genomströmningen är lägre på grundkursen i engelska – en fristående kurs med stor andel distansundervisning – och högre på högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik. Skillnaderna mellan lärosäten är stora för båda utbildningarna.

Målen i högskolelagen ställer krav på hög kvalitet och effektivitet parallellt med krav på att bredda rekryteringen till högskolan. Samtidigt premierar resurstilldelningssystemet genomströmning och ersättningen är i stort sett densamma oavsett studenternas förutsättningar. Det ställer lärosätena inför en utmaning. Utöver resurstilldelningssystemet finns även andra faktorer som lärosätena anser påverka genomströmningen negativt men som är svåra för lärosätena själva att påverka. Det gäller till exempel vikande studentunderlag och heterogena studentgrupper.

En förutsättning för att kunna sätta in åtgärder för förbättrad genomströmning är att lärosätena har kunskap om studenternas prestationer och avhopp. De två utbildningar vi studerat visar att lärosätena följer upp genomströmningen på utbildningarna i varierande grad och att uppföljningen inte alltid är systematisk. I undersökningen framgår att det är svårare att följa upp avhoppen på fristående kurser och distansutbildningar. Lärosätena vidtar också olika åtgärder för att motverka avhopp och öka genomströmningen. Det är dock få lärosäten som följer upp effekterna av sina åtgärder.

Uppdaterad: 20 juni 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?