Uppföljning

I sin skrivelse med anledning av granskningsrapporten meddelade regeringen att den inte delade Riksrevisionens bedömning om att det finns ett behov av gemensamma målformuleringar för humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsarbete. Regeringen menade att det inte finns något konkurrensförhållande mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsarbetet. Regeringen ansåg att det humanitära biståndet har en specifik karaktär som ger det en egen anslagspost, en separat strategi genom Sida och ett specifikt mål. Därmed bör det humanitära biståndets specifika mål bevaras för att fortsatt leva upp till de humanitära principerna. Regeringen menade att samfinansiering och gemensam programmering hade utlämnats ur strategin för att bibehålla respekten för de humanitära principerna, i stället ska samverkan anpassas till varje specifik kontext.

Regeringen framhöll att OECD/DAC hade granskat det svenska biståndet och visat att Sverige hade gjort framsteg i arbetet med samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Vidare informerade regeringen om att Sidas interna styrning och arbetssätt för samverkan hade utvecklats, och fortsätter att utvecklas, efter tidpunkten för Riksrevisionens granskning. Utifrån detta avsåg regeringen inte att vidta ytterligare åtgärder och betraktade därmed rapporten som slutbehandlad.

Utrikesutskottet informerade om att det i samband med budgeten för 2020 hade understrukit att Sveriges humanitära biståndspolitik ska vara behovsbaserad och utgå från internationell humanitär rätt och de humanitära principerna. Utrikesutskottet instämde i regeringens bedömning att samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete ska ske där det är möjligt utifrån kontext. Däremot bedömde utrikesutskottet att det inte stod i konflikt med Riksrevisionens rekommendation om att överväga gemensamma målformuleringar där det finns tematiska beröringspunkter mellan olika strategier. Utrikesutskottet delade Riksrevisionens bedömning om att gemensamma målformuleringar på strateginivå kan förbättra möjligheterna till samverkan. Vidare påpekade utskottet att gemensamma mål kan underlätta hanteringen av målkonflikter och resultatuppföljning.

Sida hade i sin föredragning för utrikesutskottet i samband med Riksrevisionens rapport pekat på ett antal förändringar av intern styrning och arbetssätt för att bättre ta till vara synergier mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Med stöd i detta föreslog utrikesutskottet att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.

I december 2020 beslutade regeringen om strategin Sveriges humanitära bistånd genom Sida 2021–2025. Strategin belyser att Sida särskilt ska arbeta för att stärka samverkan mellan humanitärt bistånd, fredsbyggande och långsiktigt utvecklingssamarbete genom kontextspecifika former för samarbete. Samverkan ska lägga vikt vid att bibehålla respekten för de humanitära principerna.

I årsredovisningen för 2020 skrev Sida att tematiska policys hade utarbetats för att öka samverkan mellan humanitärt bistånd, fredsbyggande och långsiktigt utvecklingssamarbete.