Resultat
Är SNV en effektiv åtgärd i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet?
Riksrevisionen bedömer att programmet överlag fungerar bra men att effektiviteten ändå kan förbättras. Programmets effekter för deltagarna är blandade. Beroende på vilken sysselsättningsindikator som används skiftar resultaten mellan tydligt positiva till negativa. Ju högre krav som ställs för att räknas som sysselsatt desto svagare blir effekten. I genomsnitt fick deltagare ungefär 9 000 kronor lägre årsinkomst tre år efter programstart, vilket motsvarar en knapp 5-procentig minskning. Över en nioårsperiod blir den samlade effekten på inkomsten obefintlig för män och negativ för kvinnor och dessutom ökar risken för överskuldsättning. Samtidigt minskade återgången till arbetslöshet och utbetalningar från socialförsäkringssystemet. De samlade resultaten indikerar att programdeltagande är associerat med en ökad risk för individen. Därför är det särskilt viktigt att personer som tar del av programmet är väl införstådda med risktagandet som eget företag innebär och att förberedelserna inför programstart är tillräckliga. Riksrevisionens bedömning är att detta kan förbättras i flera avseenden. Effekten av programdeltagande på offentliga finanser är positiv, främst till följd av minskade transfereringar.
Effekterna av att delta i SNV undersöktes genom att jämföra utvecklingen för de som deltog i programmet och startade enskild näringsverksamhet med dem som var fortsatt öppet arbetslösa eller deltog i ett annat program. Effekten på inkomsten var negativ under flera år efter deltagandet. Inkomsten stiger dock stadigt både för män och kvinnor. Efter ungefär sju år är effekten statistiskt signifikant och positiv för män. För kvinnor går den från negativ till ungefär noll efter åtta år. I slutet av uppföljningsperioden, nio år efter deltagandet, var den ackumulerade effekten på inkomsten noll för män och negativ för kvinnor.Ingen inkomstökning och tvetydig sysselsättningseffekt
Trots de svaga inkomstresultaten visar resultaten på positiva sysselsättningseffekter mätt enligt SCB:s vedertagna definition (RAMS). För att klassas som sysselsatt enligt RAMS krävs dock mycket låga inkomster och för egenföretagare räcker det att ha en aktiv näringsverksamhet, oavsett om den är lönsam eller ej. Om vi istället sätter kravet till att ha en inkomst som överskrider 50 procent av medianinkomsten för 45‑åringar (alternativ definition av IFAU) för att klassificeras som sysselsatt blir effekten istället noll eller negativ.
Samtidigt visar granskningen att utbetalningar till deltagarna från socialförsäkringssystemet minskade efter programstart. Det kan förklaras av att färre deltagare återgick till arbetslöshet och att egenföretagare i allmänhet nyttjar socialförsäkringssystemet i lägre utsträckning.
Det är dock viktigt att påpeka att egenföretagande kan ge mer nytta än bara den inkomst företaget genererar. Exempelvis har tidigare studier visat att företagare uppskattar friheten i att få vara sin egen chef och att välja de arbetstider som passar bäst. Det kan även finnas en viss status i att identifiera sig som egenföretagare.
Ökad risk för överskuldsättning
Granskningen visar att risken för överskuldsättning ökade för SNV‑deltagare. Risken för att bli långvarigt registrerad (över 1,5 år) hos Kronofogden ökade med cirka 60 procent. Riskökningen var även något större för män än för kvinnor.
Sämre arbetsmarknadseffekter för högutbildade och utrikes födda
När skillnader i effekter av att delta i SNV mellan utbildningsnivåer undersöks framkommer inget tydligt generellt mönster. Dock indikerar resultaten att personer med högre utbildning får något sämre utfall i vissa avseenden. Till exempel är effekten på arbetslöshetstiden mindre gynnsam för män med högre utbildning än för män med kortare utbildning. För kvinnor med högre utbildning är effekten på inkomsten betydligt mer negativ än för kvinnor med kortare utbildning.
För utrikes födda är den övergripande bilden att effekten är sämre än för inrikes födda. Bland annat får utrikes födda en mer negativ effekt på inkomst och en svagare positiv effekt på sysselsättning. Även risken att hamna i överskuldsättning är högre för utrikes födda.
Positiv effekt på offentliga finanser
Riksrevisionens överslagsberäkningar pekar på att deltagande i SNV leder till förbättrade offentliga finanser från och med två år efter programstart. Det beror främst på de kraftigt minskade utbetalningarna från socialförsäkringssystemet som uppkommer efter programdeltagande för individerna.
Handläggningen har förbättrats, men fortsatt stora lokala skillnader
Arbetsförmedlingens handläggning av stödet har utvecklats över tid. Rollen för den samordningsansvarige på huvudkontoret har förtydligats och ett nytt handläggarstöd togs fram av den samordningsansvarige under 2016. Men trots den ökade samordningen arbetar lokala arbetsförmedlingskontor fortfarande på olika sätt. Exempelvis skiljer sig andelen som har gått den förberedande utbildningen, från cirka 10 till 100 procent av SNV‑deltagarna. Gemensamma mallar för affärsplan och budgetar finns inte och användandet av mentorstimmar skiljer sig markant mellan kontor.
Förberedande utbildning är ett viktigt komplement för många
Enligt de intervjuade arbetsförmedlarna bidrar förberedande utbildning dels till att vissa osäkra arbetssökande avstår från att gå vidare, dels till mer genomarbetade affärsplaner och fullständiga budgetförslag för dem som fortfarande vill bli egenföretagare. Detta kan potentiellt minska andelen som lyckas sämre med sitt företagande och minska andelen som hamnar i överskuldsättning.
Risker med att driva eget företag understryks i varierande grad
Det framgår tydligt i Arbetsförmedlingens handläggarstöd att arbetsförmedlaren ska informera om riskerna med att driva eget företag och särskilt om det personliga betalningsansvaret som enskilda näringsidkare och handelsbolag har. Intervjuer visar dock att tillämpningen av detta steg varierar.
Inga systematiserade lokala uppföljningar efter avslutat program
Någon systematiserad lokal uppföljning görs idag inte av deltagarna efter avslutat program, även om en sådan möjlighet finns i det nya konsultkontraktet. En förklaring till detta är att uppföljningen inte motiveras i handläggarstödet, samtidigt som det kostar tid och pengar. Arbetsförmedlingen har formellt sett inget ansvar för personer som skrivs ut.
Mer specialisering underlättar gradvis lärande och kunskapsspridning
Specialiseringen i handläggningen av programmet har ökat på lokalkontoren genom fler lokala SNV-samordnare. Den utvecklingen kommer dock inte från centralt håll utan har främst uppstått på enskilda handläggares initiativ. Det finns vidare inget nätverk eller någon gemensam plattform för kunskapsspridning, lärande av goda exempel och benchmarking mellan arbetsförmedlarna. Däremot är det tydligt att detta efterfrågas av de intervjuade arbetsförmedlarna.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).