Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Syftet med den här rapporten är att granska om Svenska skeppshypotek har en lämplig verksamhetsform. Den sammantagna bedömningen är att så inte är fallet, huvudsakligen eftersom verksamhetsformen inte medger regeringen en tillfredsställande grad av kontroll och styrning, samt att den medför att Svenska skeppshypotek har ett antal potentiella fördelar gentemot andra kommersiella aktörer på marknaden. Dessa fördelar är för det första att Svenska skeppshypotek är befriat från inkomstskatt. För det andra behöver Svenska skeppshypotek inte lämna utdelning till en ägare. För det tredje saknar Svenska skeppshypotek krav på avkastning från en ägare.

Verksamhetsformen är ändamålsenlig men inte lämplig

Det finns ingen identifierad faktor som talar för att Svenska skeppshypoteks verksamhetsform inte skulle vara en ändamålsenlig lösning för dess övergripande ändamål, nämligen att ge krediter till rederisektorn. Riksrevisionen har dock inte heller identifierat någon faktor som talar för att Svenska skeppshypoteks nuvarande juridiska konstruktion skulle vara den enda ändamålsenliga verksamhetsformen för denna uppgift.

Behovet av Svenska skeppshypoteks kreditgivning har i viss mån ökat i efterspelet till finanskrisen 2008–2009, eftersom affärsbankernas intresse för rederibranschen minskade betydligt efter krisen. Svenska skeppshypoteks funktion som kreditgivare för små och medelstora rederier som annars har svårt att få finansiering har blivit viktigare.

Riksdagen har genom lagen om Skeppshypotekskassan beslutat att verksamheten ska bedrivas i en egen verksamhetsform med offentligrättslig ställning. Riksdagen har dock efter det beslutat att den huvudsakliga verksamhetsformen i staten ska vara myndighet, men att det ibland kan vara motiverat att bedriva verksamhet i en privaträttslig form. Detta gäller särskilt för konkurrensutsatt verksamhet där bolagsformen bör vara utgångspunkten. Svenska skeppshypotek är med sin unika verksamhetsform en udda fågel i staten. Verksamheten riskerar ha konkurrensfördelar jämfört med andra kreditinstitut i och med att den är befriad från att betala inkomstskatt samt saknar avkastnings- och utdelningskrav från en ägare. Detta innebär också att Svenska skeppshypotek kan vara en mottagare av statsstöd. Riksrevisionen tar inte ställning till om detta är fallet eller inte, men konstaterar dels att frågan aktualiserats flera gånger, dels att det är EU‑kommissionen som avgör om något är statsstöd eller inte, men att ingen anmälan dit skett.

Bland hypotekskassorna är Svenska skeppshypotek ensamt kvar i staten. Både Stadshypoteket och Landshypoteket bolagiserades och privatiserades på 1990‑talet. Hypotekskassorna bildades under perioder med kreditregleringar och deras syfte var att säkra långfristig kreditgivning till prioriterade sektorer som bedömdes ha särskilda behov, framför allt av modernisering. I och med avregleringen av finansmarknaden försvann kreditrestriktionerna och därmed också hypotekskassornas ursprungliga syfte.

Staten saknar tillfredsställande möjligheter för styrning och regeringen har saknat engagemang

Möjligheterna för staten att styra Svenska skeppshypotek anges i dess lag och begränsas av verksamhetsformen. Regeringen kan styra genom att utse styrelseledamöter och riksdagen kan styra genom att ändra lagstiftningen. Dessa två styrmetoder har nackdelar, dels för att regeringen av hävd bara nominerar tre av styrelsens sju ledamöter, dels för att författningarna innehåller begrepp som kan tolkas olika. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringens engagemang i verksamheten har varit svalt trots upprepade initiativ till kontakt från Svenska skeppshypotek. Regeringskansliet har inte heller haft någon departementstjänsteman i styrelsen sedan 2013, vilket begränsat insynen i verksamheten.

Riksdagen har uttryck att konkurrensutsatt statlig verksamhet normalt ska bedrivas i bolagsform. Om Svenska skeppshypotek vore ett statlig ägt aktiebolag kunde regeringen utnyttja bolagsordningen för den långsiktiga styrningen av ändamålet, och ägarinstruktion för den årliga styrningen inklusive ekonomiska mål. Det skulle därmed ge regeringen en bättre möjlighet till styrning och kräva ett större engagemang från regeringen för verksamheten.

Risk för ineffektiv verksamhet

Riksdagen har beslutat om att statlig verksamhet ska präglas av effektivitet och god hushållning. Svenska skeppshypotek är en sluten verksamhet. Lagstiftningen medger varken utdelning av vinst eller ekonomiska tillskott till verksamheten. Därmed ger Svenska skeppshypotek, till skillnad från statligt ägda bolag, inte någon utdelning till staten. Det finns inte heller något avkastningskrav från statens sida. En verksamhet som bedrivs med begränsad insyn, begränsad styrning och utan krav på avkastning har inga yttre krav på effektivitet. Därför finns det risk att en sådan verksamhet blir ineffektiv och inte hushållar med sina medel. Svenska skeppshypotek har en stor kapitalbas i förhållande till sin utlåning. Det innebär att avkastningen på kapital blir relativt låg. Med dagens kapitalbas skulle Svenska skeppshypoteks utlåning kunna vara mer än tre gånger så stor och fortfarande vara inom lagens gränser. Det kan finnas skäl till att ha mer kapital än vad lagen kräver, bland annat för att kunna expandera verksamheten vid behov och att hålla inlåningsräntan låg men denna överkapitalisering innebär i viss mån ett ineffektivt resursutnyttjande. Med nuvarande lagstiftning finns det ingen möjlighet för staten att ta utdelning ur Svenska skeppshypotek och det kan därför vara svårt att upprätthålla en effektiv resursallokering.

Uppdaterad: 10 december 2019

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?