Uppföljning

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning om att det av stabiliseringspolitiska skäl var befogat att avvika från den målsatta nivån på överskottsmålet under 2020–2021. Däremot delade regeringen inte Riksrevisionens bedömning för hur en plan för återgång till målet bör utformas. Regeringen betonade att prognoser för konjunkturlägets utveckling i allmänhet är mycket svåra att göra. Dessutom menade regeringen att prognosen för den kommande konjunkturutvecklingen var ovanligt osäker. Detta på grund av pandemins utveckling och vilka restriktioner andra länder väljer att införa. Därför menade regeringen att det var viktigt att finanspolitiken skulle kunna anpassas till det rådande konjunkturläget, även under kommande år. Regeringen menade därmed att det inte var lämpligt att i det uppkomna läget ange en plan för en återgång till överskottsmålet annat än på övergripande nivå. Regeringen meddelande dock att den avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålet när de ekonomiska förhållandena medger det. Vidare meddelade regeringen att den skulle återkomma till riksdagen med en mer detaljerad plan när osäkerheten om utvecklingen minskat.

Riksrevisionen rekommenderade att regeringen skulle återkomma till riksdagen med nya förslag till nivåer på utgiftstaket för 2021 och 2022 som stämmer överens med det aktuella huvudscenariot för utgifternas utveckling. Regeringen ansåg istället att utgiftstakets nivåer och de stora budgeteringsmarginalerna för 2021 och 2022 var motiverade. Detta för att skapa handlingsfrihet för att kunna vidta nödvändiga åtgärder givet det mycket osäkra läget i Sverige till följd av covid-19 pandemin. Dessutom menade regeringen att ändringar av redan fastställda nivåer på utgiftstaket endast bör tillgripas i speciella fall. Regeringen konstaterade att den föreslog höjningar av utgiftstakets nivåer för 2020 i 2020 års ekonomiska vårproposition och för 2021–2022 i budgetpropositionen för 2021. Detta menade regeringen var de två första tillfällena som en regering lämnat förslag om förändringar av den reella nivån på utgiftstaket som tidigare fastslagits av samma regering. Regeringen menade vidare att om den hade agerat i enlighet med Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2021, så hade den behövt föreslå en ytterligare höjning av utgiftstakets nivå redan i samband med de propositioner om extra ändringar som lämnades i januari 2021. Regeringen betonade att det är en grundläggande förutsättning att takets nivå i normala fall inte ändras återkommande. Detta för att utgiftstaket ska kunna främja en kontrollerad utgiftsutveckling och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och hållbara finanser. Regeringen menade att en sådan hantering dessutom, över tid, skulle kunna påverka utgiftstakets stramhet och därmed i förlängningen vara negativt för den statliga budgetdisciplinen.

Riksrevisionen rekommenderade att regeringen, senast i 2021 års ekonomiska vårproposition, skulle förtydliga redovisningen av budgeteffekter för föreslagna och aviserade åtgärder. Detta så att omfattningen av tillfälliga respektive permanenta åtgärder framgår. Regeringen ansåg dock att omfattningen av tillfälliga respektive permanenta åtgärder framgick av redovisningen av de takbegränsade utgifterna. Regeringen meddelade samtidigt att den kontinuerligt arbetar med att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Finansutskottet framhöll värdet av extern uppföljning av finanspolitiken. Utskottet menade att Riksrevisionens granskning utgjorde en del i detta. Utskottet framhöll budgetlagens krav på att regeringen ska redovisa en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske. Samtidigt uttryckte utskottet en förståelse för de utmaningar som är förknippade med en sådan plan i den aktuella situationen. Utskottet instämde vidare med regeringen om att nivån på ett fastställt utgiftstak som huvudregel inte ska ändras. Samtidigt konstaterade utskottet att höjningen av utgiftstakets nivåer för 2021 och 2022 var motiverade av det exceptionella läget under pandemin. I samband med höjningen konstaterade även utskottet att det var rimligt att det fanns utrymme för nödvändiga åtgärder om effekterna av pandemin skulle förvärras. Utskottet konstaterade att det vidhåller de motiv som då anfördes samt att utgiftstakets nuvarande nivå har inneburit att beslutade utgiftstak inte har ändrats i någon större utsträckning.

Vidare såg finansutskottet positivt på att regeringen kontinuerligt strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna. Utskottet betonade att de tillfälliga åtgärderna till följd av pandemin uppgick till omfattande belopp, och skulle ha en stor påverkan på prognoserna för de offentliga finanserna för de kommande åren. Därför ansåg utskottet, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen i sin redovisning bör kunna vara något tydligare med omfattningen av tillfälliga respektive permanenta åtgärder. Detta då det skulle förenkla och underlätta förståelsen för de slutsatser och bedömningar som regeringen gör i de ekonomiska propositionerna. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena och lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.