Uppföljning

I sin skrivelse konstaterade regeringen att Riksrevisionens iakttagelser bidrog med nyttig kunskap till Kriminalvårdens fortsatta arbete med effektiviseringar.

Riksrevisionens beräkningar av anstalternas resurseffektivitet baserades på hur verksamheten bedrevs under perioden 2015 – 2018. Regeringen underströk att förutsättningarna för Kriminalvårdens verksamhet har förändrats påtagligt sedan dess. Kriminalvårdens anstaltsbeläggning har ökat kraftigt sedan 2018, något regeringen betonade att Riksrevisionen inte har kunnat väga in i sin analys givet den valda granskningsperioden. Enligt regeringen innebar det att Riksrevisionen inte heller hade övervägt vilka konsekvenser beläggningsökningen kan ha fått för verksamheten och dess effektivitet. Vidare betonade Kriminalvården att Riksrevisionens slutsatser om effektivitetsskillnader mellan anstalterna borde tolkas försiktigt. Kriminalvården menade att beräkningsmodellen inte var heltäckande och bedömde därför att utfallet var känsligt för vilka variabler som hade valts. Regeringen delade denna bedömning.

Riksrevisionens utgångspunkt i granskningen var att anstaltverksamhetens resursbrist kunde åtgärdas genom resurstillskott, alternativt att Kriminalvården kunde använda sina tilldelade medel mer effektivt. Regeringen instämde och bedömde båda åtgärderna som nödvändiga. För att möta behovet av fler kriminalvårdsplatser och svara mot övriga krav på verksamheten fick Kriminalvården därför resurstillskott i budgetpropositionerna 2020 och 2021. Samtidigt betonade regeringen vikten av att Kriminalvården fortsätter att effektivisera såväl anstaltsverksamheten som övrig verksamhet för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Regeringen menade vidare att Riksrevisionens analys av möjliga stordriftsfördelar ger stöd för att Kriminalvården har rätt inriktning på utbyggnaden av anstaltsplatser framöver. Dock ansåg regeringen att Riksrevisionen i sin beräkning hade bortsett från en rad kostnader och hinder som en så pass omfattande omstrukturering av anstaltsbeståndet skulle medföra. Regeringen delade därför inte Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar en fullskalig stordrift av Kriminalvårdens anstalter skulle kunna ge.

Regeringen och Kriminalvården instämde vidare i Riksrevisionens bedömning, att Kriminalvården behöver system för datainsamling och analys som ger bättre möjligheter att följa upp anstaltverksamhetens resultat och effektivitet. Regeringen meddelade att Kriminalvården planerar ett sådant utvecklingsarbete. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Justitieutskottet ansåg, i likhet med regeringen, att Riksrevisionens granskning var värdefull för Kriminalvårdens fortsatta arbete med att effektivisera anstalterna. Även Justitieutskottet bedömde att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Justitieutskottet delade även regeringens bedömning att Riksrevisionen överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunnat ge. Riksdagen avslog samtliga motioner och biföll Justitieutskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.