Bakgrund

Att näringspolitiken i högre grad bör effektutvärderas har betonats av riksdagen, i statliga utredningar och av Riksrevisionen. Effektutvärdering är viktigt för att säkerställa att statens resurser används effektivt och att de näringspolitiska målen uppnås. Det är emellertid inte tillräckligt att utvärderingar genomförs – de måste också hålla tillräckligt hög kvalitet för att vara tillförlitliga. Det är dessutom viktigt att goda effektutvärderingar faktiskt används av regeringen för att dra lärdomar om hur näringspolitiken bäst bör utformas.

Riksrevisionen har granskat utvärderingar av näringspolitiken som uttalar sig om effekter och som har publicerats under perioden 2015–2018. De granskade myndigheterna är Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Tillväxtverket och Verket för innovationssystem (Vinnova). Även Statistiska centralbyrån (SCB) ingår i granskningen eftersom SCB utfört årliga så kallade effektmätningar åt Almi Företagspartner AB (Almi). Slutligen ingår Almi i granskningen i egenskap av beställare av effektmätningarna.

För att bedöma tillförlitligheten hos de utvärderingar som ingår i granskningen har de klassificerats efter tre kriterier: huruvida utvärderingen använder en kontrafaktisk ansats, huruvida statistiska antaganden motiveras och huruvida metodval och nödvändiga antaganden dessutom är tillfredsställande motiverade.