Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns betydande brister i den effektutvärdering av näringspolitiken som genomförts av myndigheterna under den granskade perioden: endast 2 av 37 granskade utvärderingar uppfyller alla tre grundläggande krav som Riksrevisionen ställt upp på en trovärdig effektutvärdering. I flera fall utgörs utvärderingen av att företag som fått stöd tillfrågas om huruvida de anser att stödet gjort nytta. Skillnaderna är dock stora mellan myndigheterna, där utvärderingarna från Tillväxtanalys uppvisar en högre kvalitet. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att utvärderingar som gör uttalanden om effekter och är utförda eller beställda av Almi/SCB, Tillväxtverket och Vinnova endast i liten utsträckning uppnår de mest grundläggande kraven som kan ställas på en effektutvärdering. Effektutvärderingar från Tillväxtanalys uppfyller i regel de två lägre av de tre krav som Riksrevisionen undersökt men har i flera fall brister i analysen.

Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen i låg utsträckning använder effektutvärderingar i sin återrapportering till riksdagen. När regeringen refererar till utvärderingar är man ibland oklar med vilken källan är och regeringen drar ibland mer anspråksfulla slutsatser än vad det finns täckning för i utvärderingarna.

Almi och SCB: ”Effektmätningarna” är inte tillförlitliga som effektutvärderingar

De så kallade effektmätningar som SCB utför på beställning av Almi presenteras av Almi, och uppfattas av regering och riksdag, som effektutvärderingar. De gör dock inte uttalat anspråk på att visa effekter och är inte tillförlitliga som effektutvärderingar. Effektmätningarna återges i Almis årsredovisning och i regeringens budgetpropositioner där de används som belägg för så kallade tillväxteffekter. Riksdagen hänvisar också till effektmätningarna som att de redovisar effekter av anslaget till Almis verksamhet. Riksrevisionens bedömning är att dessa ”effektmätningar” inte är tillförlitliga som effektutvärderingar eftersom de kontrollgrupper som används inte visats vara representativa för Almis kundföretag.

Tillväxtanalys: Bäst av de granskade myndigheterna men kan bli bättre

Tillväxtanalys effektutvärderingar uppfyller i regel två av de tre krav Riksrevisionen satt upp för effektutvärderingar – och 2 av de 13 granskade utvärderingarna uppfyller samtliga tre krav. Flertalet av dessa utvärderingar brister dock i att motivera de statistiska antaganden som görs, och är därför inte tillförlitliga som effektutvärderingar. Det förekommer också att Tillväxtanalys är otydliga när det gäller vilka slutsatser som kan dras från rapporter avseende effekter. Detta skapar otydlighet och riskerar att vilseleda mottagarna av rapporten. Riksrevisionen bedömer därför att det finns utrymme för Tillväxtanalys att höja den analytiska nivån på sina effektutvärderingar ytterligare.

Tillväxtverket och Vinnova: Ej tillförlitliga effektutvärderingar

Nästan samtliga granskade utvärderingar från Tillväxtverket och Vinnova som uttalar sig om effekter har gjorts av eller i samarbete med konsulter. Riksrevisionen bedömer att ingen av dessa utvärderingar uppnår alla de tre nödvändiga krav som Riksrevisionen ställer på en trovärdig effektutvärdering.

Endast ett mindre antal uppfyller det lägsta kravet, att utvärderingarna ska ha en kontrafaktisk ansats. En metod för detta behöver inte vara vare sig kvantitativt eller kvalitativt avancerad – Riksrevisionen har för detta lägsta krav accepterat varje slags jämförelse med en annan grupp, eller över tid, som tillräcklig. Majoriteten av de granskade utvärderingarna från Tillväxtverket och Vinnova saknar dock en sådan jämförelse överhuvudtaget.

Utvärderingar utan kontrafaktisk ansats är i regel utformade som intervjuer med de inblandade aktörerna, där företagare som fått stöd själva får uttala sig om huruvida de anser att stödet gav positiva effekter. Riksrevisionen bedömer att detta är otillräckligt som grund för att dra slutsatser om effekter.

Regeringen: Sparsam användning av effektutvärderingar

Riksdagen har upprepade gånger betonat att näringspolitiken i högre grad bör effektutvärderas. Mot bakgrund av detta bedömer Riksrevisionen att regeringen har använt effektutvärderingar på ett otillräckligt sätt för att återrapportera effekter till riksdagen.

De enskilda produkter som regeringen oftast nämner är de ”effektmätningar” som SCB utför på uppdrag av Almi, vilka i budgetpropositionerna refereras till som ”uppföljningen av tillväxteffekter i Almis kundföretag”. Som nämnts gör inte dessa rapporter själva anspråk på att visa effekter och de är inte tillförlitliga som effektutvärderingar. Effektutvärderingar från Tillväxtanalys refereras i dokument från både regeringen och riksdagen, men ytterst sporadiskt givet Tillväxtanalys stora produktion.

Riksrevisionen konstaterar slutligen att påståenden om effekter i flera fall görs i regeringens budgetpropositioner utan att texten anger någon källa. Det innebär att det kan vara svårt, eller ibland omöjligt, för läsaren att hitta den ursprungliga utvärderingen. Särskilt viktigt blir detta eftersom det finns fall där Riksrevisionen bedömer att regeringen dragit mer långtgående slutsatser än vad som finns grund för i det ursprungliga materialet.

Uppdaterad: 22 december 2020

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?