Kommerskollegiums arbete mot handelshinder – informationsinhämtningens avgörande betydelse (RiR 2020:8)

Kommerskollegium ska främja svenska företags möjligheter till export. Det arbetet kan utvecklas på flera sätt, bland annat genom ökad kunskap om företagens erfarenheter av handelshinder och att Kommerskollegiums verksamhet blir mer känd bland exportföretagen.

Riksrevisionen har granskat om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset i delar av verksamheten som har betydelse när myndigheten verkar för frihandel och fri rörlighet på EU:s inre marknad och beaktar näringslivets intressen.

Granskningen görs mot bakgrund av handelspolitiska mål, såsom högsta möjliga frihandel, en effektiv inre marknad i EU och ökade handelsutbyten mellan Sverige och världen.

De delar av Kommerskollegiums verksamhet som granskas är: informationsinhämtning om företag erfarenheter, användning av information om företags erfarenheter, stöd till företag och rapportering av verksamheten.

Granskningen visar enligt Riksrevisionen att Kommerskollegium inte inriktar sin informationsinhämtning om företags erfarenheter på representativ information och det samlade svenska ekonomiska intresset. Myndigheten följer vidare inte systematiskt upp informationsinhämtning och stöd till företag för att utveckla verksamheten. Kommerskollegiums analys är ett stöd till företag som är okänt men uppskattat av dem som känner till det.

Granskningen visar också att regeringens och Kommerskollegiums återrapportering inte ger en tydlig bild av verksamhetens produktivitet, effektivitet och kvalitet. Både regeringen och Kommerskollegium kan i detta dra lärdomar av EU-kommissionens rapportering till Europaparlamentet om handelsfrågor.

Granskningen innehåller rekommendationer till regeringen och Kommerskollegium.