Bakgrund

Mesta möjliga frihandel, en effektiv inre marknad i EU och ökade handelsutbyten mellan Sverige och världen är sedan 2008 tre av de handelspolitiska mål som riksdagen beslutat om. Sveriges export är viktig, men världshandeln har utvecklats svagare sedan finanskrisen. Växande protektionism är en orsak till detta.

Kommerskollegium ska enligt sin instruktion bistå regeringen med expertstöd och bidra till ökad kunskap i frågor om utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Myndigheten ska verka för frihandel och fri rörlighet på EU:s inre marknad. Kommerskollegium ska utgå från det samlade svenska ekonomiska intresset mot bakgrund av det övergripande målet för tillväxt och sysselsättning. Myndigheten ska beakta bland annat näringslivets intressen.

Riksrevisionen utgår i granskningen från att följande är centrala förutsättningar för att uppfylla de ovanstående delarna av myndighetens instruktion:

• en informationsinhämtning som ger representativ information om de delar av näringslivet som bedriver eller överväger att bedriva utrikeshandel
• att det finns en kännedom om Kommerskollegium i näringslivet
• myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt, att myndigheten hushållar väl med statens medel och att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt.

Granskningens syfte är därför att, mot bakgrund av de handelspolitiska målen ovan, granska om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset. Granskningen inriktar sig på följande frågor.

1. Inhämtar Kommerskollegium effektivt och med god hushållning information om företags erfarenheter av handelshinder?
2. Använder Kommerskollegium information om företags erfarenheter av handelshinder för att stödja företag effektivt och med god hushållning?
3. Ger regeringens och Kommerskollegiums återrapportering om myndighetens verksamhet i ovanstående avseenden den information som riksdagen efterfrågat?