Uppföljning

Regeringen konstaterade att Riksrevisionens granskning visar på svårigheterna att i förväg och på teoretiska grunder beräkna reformers påverkan på sysselsättning och skatteinkomster, via företag och individers förändrade beteende. Detta brukar benämnas dynamiska effekter. Regeringen instämde i dessa iakttagelser och underströk att sådana beräkningar generellt är beroende av ett antal osäkra antaganden som måste göras på begränsad empirisk grund. Vidare betonade regeringen även att resultat från empiriska utvärderingar av enskilda reformers dynamiska effekter är förknippade med osäkerhet, något som i sin tur riskerar att över- eller underskatta rutavdragets effekter.

Regeringen noterade att Riksrevisionens granskning visar att rutavdraget kan ha förhållandevis stora arbetsutbudseffekter bland köpare med hemmavarande barn. Detta samtidigt som personer med svag förankring på arbetsmarknaden inte har gynnats i den utsträckning som reformen avsåg. Regeringen välkomnade Riksrevisionens bidrag till den sammantagna kunskapen kring effekterna av rutavdraget.

Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om rutavdragets låga träffsäkerhet vad gäller köparna, konstaterade regeringen att syftet med reformen var att fler hushåll skulle köpa hushållsarbete på marknaden. Detta i stället för att utföra arbetet själva eller köpa det svart. Regeringen konstaterade vidare att det obetalda omsorgsarbetet som anhöriga till äldre utför ingick i motivbilden (prop. 2006/07:94). Därutöver konstaterade regeringen också att reformen syftade till att förbättra kvinnors möjlighet att öka arbetsinkomsterna, samt att delta i arbetslivet på lika villkor, genom att ersätta obetalt arbete i hemmet med betalt arbete på marknaden. Regeringen menade att Riksrevisionens resultat är i linje med detta syfte då det indikerar att arbetsinkomsten för kvinnor i sammanboende par har ökat mer än för män i samma situation jämfört med respektive jämförelsegrupp. Detta gäller dessutom särskilt för kvinnor med barn. Samtidigt noterade regeringen att Riksrevisionen menar att resultaten ska tolkas med försiktighet.

Riksrevisionens granskning visade att en stor andel av de som började arbeta i rutsektorn 2011–2017 var arbetskraftsinvandrare från Europa, som inte räknas in i den svenska arbetslösheten. Regeringen konstaterade att detta inte är i linje med reformens syfte om att öka möjligheten för korttidsutbildade att komma in på arbetsmarknaden och därmed minska den relativa arbetslösheten i denna grupp. Regeringen menade att det inte kan uteslutas att arbetskraftsinvandringen minskat möjligheterna för korttidsutbildade på den svenska arbetsmarknaden att få ett arbete i rutsektorn. Regeringen menade att detta även skulle kunna påverka rutavdragets självfinansieringsgrad negativt. Regeringen ansåg vidare att det är bra att Riksrevisionen har uppmärksammat oförutsedda effekter av en mer global arbetsmarknad, på resultatet av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.

Regeringen meddelade att den generellt inte beaktar dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Granskningen stärkte därmed regeringen i bedömningen att sådana beräkningar heller inte bör göras framöver. Regeringen meddelade att den, i framtida konsekvensanalyser, avser att beakta potentiella effekter av arbetskraftsinvandring på konsekvenserna av förslag som syftar till att öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden. Detta när det är motiverat och möjligt. Regeringen konstaterade att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om rutavdragets effekter. Vidare meddelade regeringen att den avser att löpande följa den fortsatta kunskapsutvecklingen om rutavdragets sammantagna effekter. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Skatteutskottet instämde i regeringens uppfattning att granskningen har bidragit till en ökad kunskap om rutavdragets effekter. Vidare välkomnade skatteutskottet regeringens avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av rutavdragets sammantagna effekter. Utskottet förslog att riksdagen skulle avslå ett motionsyrkande om löpande utvärdering av rutavdragets effekter, och därefter lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll detta förslag.