Uppföljning

Regeringen välkomnade Riksrevisionens granskning och konstaterade att den utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet för hanteringen av statliga stöd med delat myndighetsansvar. I sin skrivelse meddelade regeringen att den delvis delar Riksrevisionens bedömning av behovet av åtgärder.

Regeringen instämde inte med Riksrevisionens rekommendation om att låta Försäkringskassan svara för dispositionsrätten för de anslagsposter som finansierar aktivitetsstöd och etableringsersättning. Regeringen menade att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, för hanteringen av aktivitetsstöd och etableringsersättning, är den mest ändamålsenliga. Regeringen delade dock Riksrevisionens bedömning om vikten av att undvika oklara ansvarsförhållanden och meddelade att den följer frågan löpande.

Vidare instämde regeringen med Riksrevisionens bedömning att både Kammarkollegiet och Sida har byggt upp rutiner och moderna handläggarstöd, som säkrar en tydlig ansvarsfördelning mellan Regeringskansliet och respektive myndighet. Regeringen instämde dock inte med Riksrevisionens bedömning att myndigheterna har byggt upp parallella system för utbetalningarna. Regeringen delade inte heller bedömningen att det skulle leda till samordningsvinster om Kammarkollegiet skulle bli ensam ansvarig myndighet för utbetalningar. Detta då det system som Sida och Regeringskansliet har byggt upp för internationellt bistånd inte går att ersätta, enligt regeringen.

Vidare instämde regeringen med Riksrevisionens bedömning om fördelarna med det delade ansvaret för investeringsstödet för solceller. Regeringen instämde däremot inte med att rollfördelningen mellan de ansvariga myndigheterna är otydlig, men delade ändå bedömningen att rollfördelningen kan leda till att frågor om stödet behöver hänvisas mellan dem.

I likhet med Riksrevisionen bedömde regeringen att det delade myndighetsansvaret mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna, för handläggning av stöd för sanering av förorenad mark, är motiverat. Detta med anledning av länsstyrelsernas regionala perspektiv och lokalkännedom. Regeringen instämde vidare med Riksrevisionens rekommendation om att uppdatera förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för detta. Orsaken var att länsstyrelsernas roll och ansvar inte ansågs vara tillräckligt tydliga i förordningen. Med den nuvarande förordningen bedömde även Riksrevisionen att handläggningen av stödet blir komplext, vilket regeringen instämde i. Regeringen avsåg därmed att genomföra en översyn av förordningen i syfte att kunna effektivisera handläggningen.

Regeringen delade även Riksrevisionens bedömning om vikten av digitaliserade systemstöd för en effektiv ärendehandläggning. Vidare instämde regeringen delvis i rekommendationen om behovet av att i högre grad samordna statliga myndigheters möjligheter att bygga upp IT-baserade ärendehandläggningssystem. Regeringen ansåg att frågan om vilket systemstöd som behövs för en viss verksamhet i första hand är en fråga för den ansvariga myndigheten att besluta om. I och med skrivelsen ansåg regeringen att rapporten var slutbehandlad.

Finansutskottet såg positivt på att Riksrevisionen hade granskat frågan om delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd, vilket var en fråga som utskottet tidigare uppmärksammat i Riksrevisionens årliga rapport. Utskottet konstaterade att det utgår från att regeringen i sin styrning arbetar vidare på ett sätt som främjar hög effektivitet i verksamheten och god hushållning med statens medel. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll detta förslag.