Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2021 (RiR 2021:31)

Den finanspolitik som regeringen föreslagit för 2022, och som ligger till grund för den budget som riksdagen röstat igenom, innebär i praktiken att det inte finns utrymme för ytterligare utgiftsökningar följande år. Det borde framgått tydligare i höstens budgetproposition.

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna under 2021. Att regeringen följer det finanspolitiska ramverket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik.

Den övergripande slutsatsen är att den föreslagna finanspolitiken i stora delar har varit utformad och redovisad i enlighet med de regler och den praxis som ingår i ramverket. Regeringen har dock inte varit tydliga med att budgetpropositionen för 2022 inte medger några ökningar av statens utgifter 2022, om det även leder till ökade utgifter följande år. Budgetpropositionen lämnar inte något utrymme för ytterligare utgiftsökningar under utgiftstaket 2023, vilket borde framgått tydligare.

Det saknades även en plan för återgång till överskottsmålet i 2021 års ekonomiska vårproposition, vilket är i strid med budgetlagen. En sådan plan gavs först i budgetpropositionen för 2022, den hade dock kunnat varit mer utvecklad.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i de ekonomiska propositionerna:

• tydliggöra utrymmet för utgiftsökningar under kommande år
• presentera en plan för återgång till överskottsmålet även i de ekonomiska vårpropositionerna om det finns en tydlig avvikelse från målet
• förtydliga redovisningen av budgeteffekter för föreslagna och aviserade åtgärder så att omfattningen av tillfälliga kontra permanenta åtgärder framgår
• utveckla prognosjämförelserna så att de blir mer informativa.