Resultat

Utbildningar som motsvarar arbetslivets behov kommer till stånd

Arbetslivets medverkan är central i bedömningen av vilka utbildningar som ska bedrivas inom yrkeshögskolan. Det är en förutsättning att utbildningarna inom yrkeshögskolan utformas och bedrivs i nära samverkan med arbetslivet för att de ska få statsbidrag. Myndigheten för yrkeshögskolans kvalitetsgranskning är utformad på ett sätt som stöder kvalitetsutvecklingen och granskar att samarbetet mellan arbetsliv och utbildning fungerar. Den som påbörjade en yrkeshögskoleutbildning under perioden 2010 och 2016 har en högre inkomst och sysselsättning efter att utbildningen har avslutats. De har även en bättre utveckling än liknande individer som inte gått en yrkeshögskoleutbildning. Detta ska dock tolkas försiktigt då det inte har varit möjligt att skatta effekter av en yrkeshögskoleutbildning. Utifrån de samlade iakttagelser som gjorts inom granskningen bedömer Riksrevisionen att utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden kommer till stånd.

Handläggningsprocessen för ansökan om att anordna utbildningar kan effektiviseras

Handläggningsprocessen i samband med ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag kan göras mer effektiv och transparent. Det är viktigt för att hanteringen av ärenden ska vara effektiv, rättssäker och oberoende. Myndighetens beslut ska också vara transparenta så att det går följa upp vad som ligger till grund för ett beslut. Idag kan det vara svårt att göra det.

Myndigheten för yrkeshögskolan bör utveckla sitt arbete avseende hot mot oberoende och jäv

Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar både statsbidrag, utövar tillsyn, samverkar med arbetslivet och är rådgivande till utbildningsanordnare. Det finns således flera olika uppdrag där intressekonflikter kan uppstå. Därför är det viktigt att det är tydligt hur jäv och hot mot oberoende ska hanteras. Myndigheten har en organisatorisk indelning av den granskande verksamheten och beviljande av statsbidrag där verksamheterna framstår som ändamålsenligt skilda från varandra. Däremot saknas ett tydligt utvecklat systematiskt arbete för att motverka hot motoberoende liksom en policy för mer rutinmässig hantering av potentiella jävssituationer. Ett sådant arbete är viktigt för att säkerställa att varken hot mot oberoende eller risk för jäv förekommer i myndighetens verksamhet.

Regeringen bör utreda förutsättningarna för ett gemensamt ansökningssystem

Myndigheten för yrkeshögskolan arbetar med flera olika strategier för att utbildningsanslaget ska användas effektivt. Till exempel genom att motverka inställda utbildningar och åtgärder för att återbesätta platser där studerande hoppat av utbildningen. Idag fattas beslut om antagningen till yrkeshögskolan av varje enskild utbildnings ledningsgrupp. Att beslutet om antagning fattas hos utbildningen i nära samverkan med arbetslivet är sannolikt en viktig del av yrkeshögskolan. Ansökningarna administreras av varje enskild anordnare. En följd av att ett gemensamt system för ansökningar saknas är till exempel att en person kan tacka ja till flera platser. Det kan vara en bidragande orsak till tomma platser vid start. Myndigheten för yrkeshögskolan har själva utrett och lyft frågan till regeringen. Myndigheten föreslår att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att på sikt utveckla ett gemensamt system för att hantera ansökningar till utbildningar inom både yrkeshögskolan och högskolan och som alternativ även utreda ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan. Riksrevisionen bedömer att någon form av gemensamt system för ansökning till yrkeshögskolan bör utredas för att avgöra om det kan vara ett steg mot en mer effektiv användning av resurser.