Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Bakgrund

Den regionala utvecklingspolitiken är ett komplext område som involverar många olika aktörer inom olika förvaltningsnivåer och sektorer. Målet för politiken omfattar dessutom åtgärder inom flera olika utgiftsområden som i sin tur styrs av egna mål. I och med medlemskapet i EU är den svenska regionala utvecklingspolitiken även nära integrerad med EU:s sammanhållningspolitik.

Den regionala utvecklingspolitikens mål och utveckling

Riksdagens mål för den regionala utvecklingspolitiken är ”utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet”. Målet ändrades 2020 till att även omfatta hållbar utveckling (nuvarande formulering) efter förslag från Agenda 2030-delegationen. För att stämma överens med riksdagens nya mål har även benämningen på utgiftsområde 19 ändrats från ”Regional tillväxt” till ”Regional utveckling”.[24]

Förutom att målet för den regionala utvecklingspolitiken har ändrats är också politikområdet under förändring. Under de senaste decennierna har ansvaret för politikens genomförande successivt förts över från den statliga till den kommunala sektorn. Sedan 2019 har samtliga Sveriges regioner och Gotlands kommun (regionerna) ett lagstadgat regionalt utvecklingsansvar.[25] Tidigare var det regionala utvecklingsansvaret organiserat på olika sätt i länen. I vissa län hade landstinget ansvaret medan ansvaret i andra län låg på ett samverkansorgan eller på länsstyrelsen.[26] För statens del har förändringen inneburit att möjligheterna att direkt styra den regionala utvecklingspolitiken har försvagats.[27]

För att nå riksdagens mål har regeringen sedan 2006 lagt fast inriktningen på arbetet inom den regionala utvecklingspolitiken i en nationell strategi.[28] Därutöver styr regeringen det regionala utvecklingsarbetet genom förordningen om regionalt tillväxtarbete, instruktioner, regleringsbrev och särskilda uppdrag till myndigheter samt genom så kallade villkorsbeslut och erbjudanden till regioner.[29] Det förekommer även att regeringen lämnar förslag på inriktningen av den regionala utvecklingspolitiken i de årliga budgetpropositionerna. I de årliga budgetpropositionerna föreslår regeringen dessutom hur anslagen inom utgiftsområde 19 Regional utveckling bör fördelas.

Den regionala utvecklingspolitikens omfattning

Statens sammantagna utgifter för insatser som är relaterade till regional utveckling är svåra att uppskatta. Utgiftsområde 19 Regional utveckling är ett litet utgiftsområde, men målet och ambitionerna för området genomgriper flera områden. I utgiftsområde 19 i budgetpropositionen för 2021 ingår anslagen för regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,8 miljarder kronor), transportbidrag (cirka 400 miljoner kronor) och europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning (cirka 2 miljarder kronor).

De statliga medlen inom utgiftsområde 19 fördelas till länen utifrån regionala utmaningar. Anslag 1:1 inom utgiftsområde 19 finansierar insatser på främst regional nivå. Anslaget går bland annat till alla län även om omfattningen varierar mellan olika län beroende på deras utmaningar.[30] Transportbidraget, anslag 1:2, kan däremot endast sökas av företag med produktionsverksamhet i de fyra nordligaste länen: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland.[31]

Det finns också uppgifter, uppdrag och insatser inom andra utgifts- och politikområden som anknyter till regional utveckling. Anledningen är att en bredd av insatser inom många politikområden är viktiga för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Sådana insatser sker med utgångspunkt i de mål som har beslutats av riksdagen och som gäller för respektive utgiftsområde, men insatsen kan även bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Det kan handla om stöd till innovationssamverkan, näringslivsfrämjande åtgärder eller forskning och utveckling. Regionernas egna skattemedel är också en viktig finansieringskälla i det regionala utvecklingsarbetet.[32]

En stor del av finansieringen av det regionala utvecklingsarbetet kommer från olika europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder)[33]. ESI-fonderna finansierar ett antal program som är beslutade av EU. Under programperioden 2014–2020 finansierade Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) åtta regionala program och ett nationellt program som Tillväxtverket var förvaltande myndighet för. För att beviljas stöd via Eruf, men även via andra EU-fonder, krävs vanligtvis medfinansiering med nationella medel. Medfinansieringen kommer oftast från offentliga aktörer, men kan också bestå av privata medel.[34]

Stöd inom utgiftsområde 19 Regional utveckling

De stöd som finansieras genom utgiftsområde 19 består av insatser i form av stöd till projektverksamhet, regionala företagsstöd, stöd till kommersiell service och transportbidrag samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.[35] Det handlar om många små belopp till olika insatser och projekt.

Insatser i form av regionala företagsstöd består av regionala investeringsstöd och stöd för att bidra till företagsutveckling (främjandestöd). De regionala investeringsstöden och främjandestöden omfattar i sin tur 18 olika stödtyper.[36] Under de senaste fem åren (2015–2020) har beviljade medel för regionala företagsstöd uppgått till i genomsnitt knappt 700 miljoner kronor per år.[37]

Insatser i form av stöd till kommersiell service kan utgå i form av investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag, hemsändningsbidrag och särskilt driftsstöd. Stöd ges i första hand till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i gles- och landsbygder, men även kommuner kan få stöd. I genomsnitt beviljades drygt 70 miljoner kronor per år i form av stöd till kommersiell service under perioden 2015–2020.[38] Sedan 2016 finns även investeringsstöd till kommersiell service inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2014–2020. Stöd via Landsbygdsprogrammet belastar utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.[39]

Stöd till projektverksamhet kan delas in i projektmedel som beslutas av regionerna och projektmedel som beslutas av Tillväxtverket.[40] Projektmedel används ofta av regionerna för att medfinansiera projekt inom EU-programmen. Stödet till projektverksamhet från utgiftsområde 19 var i genomsnitt cirka 840 miljoner kronor per år under perioden 2015–2020. Den regionala projektverksamheten delfinansieras även av regionernas egna skattemedel, medel från statliga aktörer, EU-medel via fonderna inom EU:s sammanhållningspolitik och övriga offentliga och privata medel. Tillsammans med denna finansiering uppgick stödet till den regionala projektverksamheten för perioden 2015–2020 till i genomsnitt cirka 3,5 miljarder kronor per år.[41]

Olika aktörers ansvar för den regionala utvecklingspolitiken

Samtliga regioner och Gotlands kommun (regionerna) har enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. Det regionala utvecklingsansvaret innebär vissa uppgifter. Regionerna ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling (regional utvecklingsstrategi). Regionerna samordnar också insatser för genomförandet av strategin, beslutar om användningen av vissa statliga medel för regionalt utvecklingsarbete och följer upp, låter utvärdera och redovisar resultatet av det regionala utvecklingsarbetet till regeringen. Regionerna ansvarar även för att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.[42] Regionerna får enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Den regionala utvecklingsstrategin ska enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala utvecklingsarbetet i ett eller flera län och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar. Strategin ska bidra till sektorsövergripande samverkan mellan länen och mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala utvecklingsstrategin ska även ligga till grund för strukturfondsprogrammen och beaktas när andra regionala strategier och program tas fram.[43]

Statliga myndigheters deltagande och ansvar

Statliga myndigheters deltagande i det regionala utvecklingsarbetet framgår i första hand av lagen om regionalt utvecklingsansvar och förordningen om regionalt tillväxtarbete. Bland annat ska statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet beakta den strategi som fastställts för länets utveckling (regional utvecklingsstrategi) och inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås samt ge det biträde som behövs till regionen i det regionala tillväxtarbetet och för den regionala transportinfrastruktur­planeringen. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. I myndigheternas verksamhetsplanering ska insatser som bidrar till att uppnå målen i de regionala utvecklingsstrategierna och till det regionala tillväxtarbetet i övrigt beaktas.[44] Länsstyrelserna ska, utöver vad som gäller för alla statliga myndigheter, inom sitt ansvarsområde främja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet.[45] Enligt sin instruktion ska länsstyrelserna även främja länets utveckling och verka för att nationella mål får genomslag i länet.[46]

Tillväxtverket har flera uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken. En av Tillväxtverkets huvuduppgifter är att i alla delar av landet främja hållbar regional utveckling. Tillväxtverket ska bland annat genomföra insatser som främjar ett regionalt utvecklingsarbete i länen samt i det arbetet utveckla och förbättra förutsättningarna för dialog, samarbete och lärande mellan olika relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Tillväxtverket ska även stödja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala utvecklingsarbetet.[47] Tillväxtverket har i uppdrag, enligt sitt regleringsbrev, att årligen sammanställa regionernas rapportering till regeringen av deras regionala utvecklingsarbete och har haft i uppdrag att sammanställa statliga myndigheters rapportering om sin medverkan i det regionala utvecklingsarbetet.[48] Uppdraget att sammanställa statliga myndigheters rapportering har löpt ut men uppgiften finns även i regleringsbrev för 2022.[49]

  • [24] Prop. 2019/20:1, Utgiftsområde 19, bet. 2019/20:NU2, rskr. 2019/20:113; SOU 2019:13; prop. 2019/20:100, bet. 2019/20:KU19, rskr. 2019/20:320.
  • [25] Se lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.
  • [26] Se prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU46, rskr. 2017/18:418 samt lag (2018:1348) om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.
  • [27] SOU 2006:3; Tillväxtanalys, Samverkan inom ramen för flernivåstyrning, 2014 och SOU 2016:26.
  • [28] I december 2006 beslutade regeringen om en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013, regeringsbeslut N2006/11184/RUT. Strategin var ett krav från EU om att varje medlemsland skulle utarbeta en nationell strategisk referensram (NSRF) för genomförandet av de europeiska strukturfondsprogrammen under 2007–2013. Se rådets beslut av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen (2006/702/EG). Strategin ersattes av den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 i juli 2015 enligt regeringsbeslut N2015/5297/RT. I mars 2021 beslutade regeringen om en ny nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Se regeringsbeslut N2021/00775 samt skr. 2020/133.
  • [29] Se faktaruta i avsnitt 4.3.
  • [30] Regionerna beslutar om merparten av anslaget medan Tillväxtverket beslutar om en mindre del. Även Kammarkollegiet disponerar över medel i anslaget. Se regeringsbeslut, N2020/03069, RB2021.
  • [31] Transportbidrag handläggs och beviljas av Tillväxtverket. Tillväxtverket, ”Transportbidrag”, hämtad 2022-02-10.
  • [32] Skr. 2020/21:133; Sveriges Kommuner och Regioner, Finansiering av regionalt utvecklingsarbete, 2020.
  • [33] För Sveriges del handlar det om fyra fonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).
  • [34] Sveriges Kommuner och Regioner, Finansiering av regionalt utvecklingsarbete, 2020. Se även eufonder.se, ”Regionalfonden”, hämtad 2022-04-05.
  • [35] Prop. 2020/21:1; Skr. 2020/21:133.
  • [36] Tillväxtverket, Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service, 2021. Stöden regleras av förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag och förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar delas in i investeringsstöd och främjandestöd.
  • [37] Tillväxtverket, Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service, 2021.
  • [38] Tillväxtverket, Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service, 2021.
  • [39] Tillväxtverkets årliga rapport Finansiering för regional tillväxt för åren 2015–2018; Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Stöden inom utgiftsområde 23 under perioden 2016–2021 uppgick till i genomsnitt 101 miljoner kronor per år.
  • [40] Projektverksamheten regleras av förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken.
  • [41] Tillväxtverkets årliga rapport Finansiering för regional tillväxt för åren 2015–2018 och årliga rapport Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service för åren 2019–2020.
  • [42] Se 5–7 § lagen (2010) om regionalt utvecklingsarbete.
  • [43] Se 8–10 § förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.
  • [44] Se 18–20 § förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.
  • [45] Se 21 § förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.
  • [46] Se 2 § 1 och 3 förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.
  • [47] Se 1 § förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket och 19 § förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.
  • [48] Se regeringsbeslut N2019/03207 uppdrag 3.1 och N2018/05858 uppdrag 2.2.
  • [49] Se regeringsbeslut N2021/03137 uppdrag 3.1.

Uppdaterad: 14 december 2022

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?