Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

3. Regeringens hantering av roller och ansvar

I detta kapitel redovisas iakttagelser om den första delfrågan, om regeringens hantering av roller och ansvar gett förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande.

Vår övergripande slutsats är att regeringen inte har hanterat roller och ansvar på ett sätt som ger förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande inom den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen har i de statliga insatserna ibland varit otydlig med vem som har huvudansvar för områden och frågor av betydelse för det regionala utvecklingsarbetet. Lagen och förordningen som reglerar det regionala utvecklingsansvaret ger stort tolkningsutrymme när det gäller ansvarets omfattning. Det blir än tydligare när regionala utvecklingspolitiken har breddats till att omfatta Agenda 2030, hållbarhet och breda samhällsutmaningar. Mellan regioner och myndigheter finns ibland olika syn på ansvarsfördelningen, vilket kommit till uttryck inom flera områden som är viktiga i det regionala utvecklingsarbetet, såsom bredband, landsbygdsutveckling, hållbarhet, energi, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Det har lett till bland annat parallellt arbete och behov hos aktörerna att i samverkan fördela roller och ansvar. Under de senaste åren tycks dock en något tydligare och mer gemensam bild av roller och ansvar ha vuxit fram.

Regionernas förutsättningar för att hantera utvecklingsansvaret varierar, inte minst vad gäller att ta fram analysunderlag och att utvärdera insatser för ett långsiktigt lärande. Regionerna är i flera delar av sitt arbete beroende av statliga myndigheters medverkan men upplever att förståelsen för dem och det regionala utvecklingsansvaret ibland brister hos myndigheterna. Sektorsmyndigheter kommer i kontakt med regional utveckling på olika sätt och i olika utsträckning, och deras medverkan beror i hög utsträckning på tydliga uppdrag och konkreta förväntningar från regeringen. Länsstyrelsernas roll inom regional utveckling är otydlig och länsstyrelserna kan därför ha svårt att inom sina verksamhetsområden bistå regionerna i det regionala utvecklingsarbetet och främja länets utveckling.

Lagen och förordningen inte tillräckliga för att ange roller och ansvar

Ansvaret och rollerna inom den regionala utvecklingspolitiken regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar och förordningen om regionalt tillväxtarbete. Dessa är i sig inte otydliga, men i våra intervjuer framgår att de inte heller är tillräckliga för att definiera olika aktörers roller och ansvar. För detta krävs i stället samverkan och dialog mellan aktörerna.[50]

Av våra intervjuer framgår att det är tydligt att det regionala utvecklingsansvaret ligger hos regionerna.[51] Det framgår också tydligt av lagen och dess förarbeten att regionalt tillväxtarbete avser insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det innebär att regionerna i utförandet av det regionala tillväxtarbetet ska beakta ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv och ett jämställdhetsperspektiv.[52] Sammantaget konstaterar vi att lagen ger vida ramar och ett tolkningsutrymme för vilka områden som omfattas av det regionala utvecklingsansvaret.

Detta har blivit tydligt i samband med arbetet med att genomföra Agenda 2030. Av Statskontorets analys och uppföljning av genomförandet av agendan framgår att rollfördelningen mellan regioner och länsstyrelser kan ha komplicerats till följd av att flera regioner relativt nyligen har tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Länsstyrelserna ska främja arbetet med Agenda 2030 inom länen och i samverkan med andra aktörer i länen bidra till att genomföra FN:s globala mål för hållbar utveckling på en regional och lokal nivå samt redovisa utvecklingen i respektive län. Regionerna och länsstyrelserna delar ansvaret för dialog och samarbete i delar av agendan där regionala och lokala aktörer har en roll.[53] Vi konstaterar utifrån våra intervjuer med regioner att samarbetet med länsstyrelserna är viktigt för regionerna, bland annat för att hantera roller och ansvar.[54]

Även om förordningen om regionalt tillväxtarbete innehåller skrivningar om att alla statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden ska verka för att målet för politiken nås, och att myndigheterna ska ta hänsyn till olika regionala förutsättningar och behov, är det inte alltid förordningen slår igenom i myndigheternas arbete och det är inte alltid de ser regioner som en målgrupp. Det är svårt för statliga myndigheter att följa, bidra till och beakta 21 olika regionala utvecklingsstrategier i enlighet med förordningen.[55] Regionala utvecklingsstrategier är sällan så konkreta. Det krävs därför dialog för att konkretisera dessa och omvandla dem till relevanta verktyg.[56]

Regionernas ansvar är otydligt och förutsättningarna för att hantera ansvaret varierar

Regionernas ansvar är otydligt

Regionerna har sedan 2019 det regionala utvecklingsansvaret i samtliga län.[57] Regional utveckling är ett tvärsektoriellt område, och en viktig del i regionernas ansvar är att samverka med och samordna olika aktörer.[58] Vi konstaterar utifrån våra intervjuer med regioner och länsstyrelser att regionernas roll verkar ha blivit något tydligare över tid men att det samtidigt finns tolkningsutrymme när det gäller vad som ingår i regionernas ansvar. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar inte allt som påverkar regional utveckling, men exakt var gränsen går är inte tydligt.[59] Det har ibland lett till otydlighet i ansvarsfördelningen och i vissa fall parallellt arbete mellan regioner och länsstyrelser som de måste hantera, till exempel i arbetet med livsmedelsstrategier, bredbandsstöd, kraftförsörjning och stöd till kommersiell service.[60] I våra intervjuer med SKR och regioner uttrycker vissa att det ibland verkar som att regeringen föredrar att ge länsstyrelser eller andra statliga myndigheter uppdrag som skulle kunna hanteras av regioner.[61]

I vår genomgång av minnesanteckningar från regeringens forum för hållbar tillväxt och attraktionskraft har vi noterat att regionernas politiska representanter ofta återkommer till önskemål om att regeringen i sin myndighetsstyrning måste vara tydligare med regionernas roll och ansvar. Regionerna vill också gärna ta ett större ansvar inom vissa områden, till exempel arbetsmarknad. Regioner lyfter därför betydelsen av att regeringens kommande handlingsplan[62] för genomförandet av Nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 tydliggör roller och myndigheters samverkan med regioner.[63]

Regionerna har väldigt olika förutsättningar för att hantera ansvaret

Regionernas förutsättningar för att arbeta med regional utveckling varierar. I grunden finns geografiska och demografiska förutsättningar som regeringen inte kan påverka. En annan skillnad mellan regionerna är att regionerna Stockholm och Skåne har ansvar för den regionala fysiska planeringen[64] genom plan- och bygglagen.[65] Regionerna har också hanterat det regionala utvecklingsansvaret olika länge.[66] Skillnaderna mellan regionernas förutsättningar beror också på regionernas interna prioriteringar och processer som regeringen inte styr över, till exempel hur mycket resurser regionen vill lägga på regional utveckling.[67]

En viktig skillnad mellan regionerna är kapaciteten för analys, uppföljning och utvärdering.[68] Enligt Tillväxtverket kräver en platsbaserad politik bättre tillgång till analysunderlag, särskilt i relation till social och miljömässig utveckling. Samtidigt konstaterar Tillväxtverket att regionernas möjligheter att hantera både planering och genomförande av en politik som blir allt bredare varierar.[69]

Ett exempel på detta är arbetet med Agenda 2030. Agenda 2030 har varit ett viktigt skäl till att riksdagens mål för den regionala utvecklingspolitiken har breddats. Enligt Statskontorets analys och uppföljning av agendan[70] spelar kommuner och regioner en viktig roll för stora delar av de sakområden som agendans mål är knutna till. Regionerna och kommunerna ska arbeta med Agenda 2030 inom sina lagreglerade uppdrag, därutöver är arbete med agendan frivilligt. Statskontoret konstaterar att ambitionen i kommunernas och regionernas arbete varierar mycket, men att den huvudsakliga risken ligger i aktörernas varierande resurser för att arbeta med agendan och inte deras respektive prioriteringar. Regioner önskar konkret stöd i hur de ska arbeta med agendan.[71]

Statliga myndigheters medverkan har ofta krävt direkt styrning

Tillväxtverket har en unik roll men inget helhetsansvar för regional utveckling i statens verksamhet

Tillväxtverket har en bred och viktig roll inom den regionala utvecklingspolitiken som omfattar att samordna, stödja och följa samt rapportera om, bidra till och delta i det regionala utvecklingsarbetet. Bland annat fungerar Tillväxtverket som stöd till Näringsdepartementet och hjälper till att utforma innehållet i regionernas villkorsbeslut och återrapportering. Tillväxtverket träffar regelbundet varje region för sig för att till exempel diskutera regionens utmaningar. Dessutom har Tillväxtverket fått många operativa uppdrag av regeringen (se kapitel 4). Tillväxtverket har inte uppfattat sin roll som otydlig men däremot bred, vilket blir tydligare när politikområdet växer.[72]

Tillväxtverket har i uppgift att stödja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala utvecklingsarbetet.[73] Tillväxtverket har haft svårt att identifiera målgruppen för sitt arbete mot statliga myndigheter. Olika myndigheter lyfts fram i olika sammanhang och uppdrag som är kopplade till regional tillväxt (utveckling). [74] Det är svårt för Tillväxtverket att ha mandat och verktyg för att få med myndigheterna i sin verksamhet. Det bygger på frivillighet och egna prioriteringar inom respektive myndighet.[75]

Vi konstaterar att Tillväxtverket har många uppgifter inom regional utveckling men inte ett helhetsansvar för regional utveckling i statsförvaltningen.

Övriga myndigheters medverkan är beroende av uppdrag

Regional utveckling är ett tvärsektoriellt område. Det innebär att många sektorsansvariga myndigheter i sin verksamhet kommer nära regionala utvecklingsfrågor på olika sätt. Det framgår i våra intervjuer med fem sektorsmyndigheter. De intervjuade sektorsmyndigheterna har sällan direkt kontakt med regionerna, utan kontaktytorna kan till exempel vara genom Tillväxtverket, kommuner, länsstyrelserna och i olika forum och nätverk. Sektorsmyndigheterna betonar i våra intervjuer betydelsen av tydliga uppdrag och förväntningar på deras medverkan i det regionala utvecklingsarbetet. Det gäller också samverkan med andra myndigheter. Utan tydliga krav och förväntningar riskerar regionala perspektiv att nedprioriteras.[76]

Från regionernas sida efterfrågas ökad koordinering av sektorspolitiken och starkare koppling till de regionala utvecklingsstrategierna i myndigheternas verksamhet. Regionerna efterfrågar också större förståelse hos myndigheterna för regionernas ansvar och olika förutsättningar och behov.[77] Tillväxtverket konstaterar utifrån flera års uppföljning av myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet och samverkan med regioner att myndigheternas tillämpning av de regionala utvecklingsstrategierna sker till olika grad och i olika syfte. Många tar endast del av några få. Tillväxtverket skriver att få myndigheter kan sägas tillämpa eller kontinuerligt beakta de regionala utvecklingsstrategierna eller regionala prioriteringar i sin verksamhet. Samtidigt identifierar Tillväxtverket en viss utveckling av bland annat myndigheternas förståelse för regionernas roll och en ökad vilja hos myndigheter att svara på remisser om regionala utvecklingsstrategier och att hitta nya kontaktytor med regionerna.[78] Ett skäl till att statliga myndigheter ser svårigheter i hur de ska hantera regionala utvecklingsstrategier kan enligt SKR vara att man inte arbetar efter samma regionala indelning.[79]

Enligt Tillväxtverket samverkar myndigheterna framför allt med andra myndigheter i det regionala tillväxtarbetet. Enligt Tillväxtverkets uppföljning av statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet är dock strukturerna för löpande samverkan och dialog med samtliga regioner svagt utvecklade eller obefintliga hos majoriteten av myndigheterna. Liksom i våra intervjuer med myndigheter framgår att styrningen och gemensamma uppdrag avgör hur mycket myndigheterna samverkar med regionerna och hur prioriterat medverkan i regional utveckling är inom myndigheterna.[80] Tillväxtverket ser att statliga myndigheters samverkan med regioner och tillämpning av territoriella perspektiv har utvecklats något. En försvårande faktor för sektorsmyndigheternas medverkan är också att de ibland upplever rollfördelningen mellan regioner och länsstyrelser som otydlig.[81]

Länsstyrelsernas roll är otydlig vilket försvårar samverkan på länsnivå

Länsstyrelsernas roll är otydlig

I våra intervjuer med länsstyrelser framkommer att deras verksamhet är mycket bred och relevant för flera delar av arbetet med hållbar regional utveckling, till exempel inom Agenda 2030, klimat och energi.[82] Statskontoret har analyserat länsstyrelsernas roll och uppgifter inom regional utveckling och visar att regeringen fortfarande inte är tydlig med vad den vill med länsstyrelserna inom regional utveckling. I regeringens styrning inom politikområdet regional utveckling ges lite uppmärksamhet till länsstyrelserna, och de förefaller nämnas jämte andra myndigheter. Länsstyrelserna har enligt Statskontoret fortfarande en viktig roll i den regionala utvecklingspolitiken, bland annat genom att länsstyrelserna arbetar med sakområden som är viktiga för regional utveckling, har en övergripande uppgift att främja länets utveckling och arbetar med Agenda 2030, som enligt Statskontoret har starka kopplingar till regional utveckling.[83] I en rapport om genomförande av Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner skriver Statskontoret att länsstyrelserna är en viktig resurs för regionerna. Statskontoret konstaterar att länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala genomförandet av Agenda 2030 och att regeringen kan använda länsstyrelserna bättre för att främja regeringens inriktning för Agenda 2030 och för att skapa mer likvärdiga möjligheter för kommuner och regioner. Det handlar enligt Statskontoret inte om att utmana det regionala utvecklingsansvaret.[84]

Länsstyrelserna betonar i en skrivelse till regeringen betydelsen av en myndighet som på regional nivå hanterar statlig verksamhet som omfattar flera samhällsområden, eftersom allt fler samhällsfrågor enligt länsstyrelserna är av tvärsektoriell karaktär. Länsstyrelserna menar att inte minst kommunsektorn efterfrågar en samlad statlig regional dialogpart. Länsstyrelserna uttrycker behov av tydligare rollfördelning och uppgiftsbeskrivningar i gränssnittet mot regionerna inom vissa områden, exempelvis Agenda 2030, folkhälsa och landsbygdsutveckling.[85] Även i våra intervjuer lyfter flera länsstyrelser utmaningar med otydligheter i roll- och ansvarsfördelningen mellan länsstyrelser och regioner och nämner utöver de områden som framgår i länsstyrelsernas skrivelse också livsmedelsområdet.[86]

Länsstyrelsernas samverkan med regionerna försvåras av otydlighet avseende roller och ansvar och brist på finansiering

Statskontoret har identifierat brister i samverkan mellan länsstyrelserna och regionerna. Länsstyrelser deltar till exempel i framtagandet av regionala utvecklingsstrategier men använder sedan dessa i låg utsträckning. Länsstyrelserna hamnar enligt Statskontoret dessutom ofta utanför kontakter mellan sektorsmyndigheter och regioner. Samverkan fungerar bättre i områden där regeringens styrning av regioner och länsstyrelser är tydligare. Det handlar om tydlighet avseende vilken aktör som har huvudansvar för en fråga och för de uppdrag som ges. Statskontoret pekar ut energi och klimat som områden där samverkan fungerar bättre och landsbygdsutveckling som ett område där det fungerar sämre.[87]

Roller och ansvar kan ibland överlappa mellan regioner och länsstyrelser. Det kan handla om att regeringen riktar erbjudanden till regioner inom områden där länsstyrelserna traditionellt haft ansvar, att länsstyrelserna har uppgifter som regionerna vill ta ansvar för, och parallella insatser. Ett exempel är att länsstyrelserna har hanterat ett stöd till kommersiell service på landsbygden samtidigt som regionerna har fått erbjudande om att ta fram och genomföra regionala serviceprogram[88]. Statskontoret föreslår att regeringen så långt som möjligt tydliggör vem som inom statsförvaltningen har huvudansvaret för olika uppgifter i länet, följer upp samverkan vid lämpliga dialogtillfällen och följer upp regionernas samverkan med länsstyrelserna utifrån regionernas återrapportering.[89]

Av våra intervjuer med länsstyrelser framgår att en utmaning för länsstyrelsernas samverkan med regionerna också är att de saknar resurser för att delta som part i projekt för regional utveckling, vilket reducerar möjligheten för dem att agera som en strategisk part inom till exempel hållbarhetsfrågor. Länsstyrelserna har som tidigare regionalt utvecklingsansvarig aktör haft medel för regional utveckling via anslag 1:1 i utgiftsområde 19.[90]

  • [50] Intervju med fem länsstyrelser (Örebro, Västernorrland, Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-14–2021-09-30; Intervjuer med fyra regioner (Halland och Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11.
  • [51] Intervju med fem länsstyrelser (Örebro, Västernorrland, Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-14–2021-09-30; Intervjuer med fyra regioner (Halland, Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11.
  • [52] Se 2 § lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsarbete samt prop. 2009/10:156 s. 21, bet. 2009/10:KU37 s. 3, rskr. 2009/10:324.
  • [53] Regleringsbrev för budgetåret 2021 och budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna. Regeringsbeslut Fi2020/00609 och Fi2021/02647.
  • [54] Intervju med fem regioner (Halland, Skåne, Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11.
  • [55] Tillväxtverket, Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet och arbetet att utveckla Sveriges landsbygder – Sammanställning av redovisningar från statliga myndigheter som har i uppdrag att återrapportera sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet, 2021; Intervju med Tillväxtverket, 2021-09-24.
  • [56] Intervju med Tillväxtverket, 2021-09-24.
  • [57] Prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU37, rskr. 2017/18:418.
  • [58] Intervju med Statskontoret 2021-07-01.
  • [59] Intervju med fem regioner (Halland, Skåne, Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11; Intervju med fem länsstyrelser (Örebro, Västernorrland, Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-14–2021-09-30.
  • [60] Intervju med fem länsstyrelser (Örebro, Jämtland, Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-14–2021-09-30; Intervju med tre regioner (Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11.
  • [61] Intervju med två regioner (Stockholm och Skåne) under perioden 2021-10-05–2021-10-11; Intervju med Sveriges Kommuner och Regioner, 2021-06-03.
  • [62] Handlingsplanen bereds nu i Regeringskansliet enligt svar 2021-12-13. Regeringskansliet, Svar på frågor från Riksrevisionen avseende granskningen av statens insatser inom den regionala utvecklingspolitiken, 2021-12-13.
  • [63] Tillväxtverket, ”Dokument forum”, hämtad 2021-12-21. Se avsnitt 4.1 för beskrivning av den nationella strategin.
  • [64] Regional fysisk planering omfattar bland annat riktlinjer för mark- och vattenanvändning och bebyggelse, samt att verka för att minska regionens klimatpåverkan. I övriga län är det kommunerna som har ansvar för fysisk planering.
  • [65] Enligt en lagrådsremiss den 27:e januari 2022 har regeringen föreslagit att även Region Halland ska få ansvar för regional fysisk planering från den 1 januari 2023. Regeringskansliets faktagranskningssynpunkter på Riksrevisionens rapportutkast, 2022-03-11.
  • [66] Regionerna har själva tagit initiativ till att överta det regionala utvecklingsansvaret.
  • [67] Intervju med två regioner (Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-10-07–2021-10-11; Intervju med Tillväxtverket 2021-09-24.
  • [68] Intervju med fem regioner (Halland, Skåne, Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11; Tillväxtverket, Politik för utvecklingskraft i hela Sverige – utveckling, prioriteringar och resultat inom den regionala tillväxtpolitiken, 2018. Se också kapitel 5.
  • [69] Tillväxtverket, Politik för utvecklingskraft i hela Sverige – utveckling, prioriteringar och resultat inom den regionala tillväxtpolitiken, 2018. En platsbaserad politik handlar om att utforma politiken med hänsyn till regionernas unika förutsättningar. Det kräver kunskap om olika platsers specifika möjligheter och utmaningar och förmåga att samverka över styrnivåer och sektorer.
  • [70] Statskontoret, Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner, 2021.
  • [71] Statskontoret, Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner, 2021.
  • [72] Intervju med Tillväxtverket, 2021-09-24.
  • [73] 19 § förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583).
  • [74] Tillväxtverket, Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet – Redovisning av Tillväxtverkets insatser för statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet, 2020; Intervju med Tillväxtverket, 2021-09-24.
  • [75] Tillväxtverkets faktagranskningssynpunkter på Riksrevisionens rapportutkast, 2022-03-10.
  • [76] Intervju med fem myndigheter (Vinnova, Arbetsförmedlingen, PTS, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket) under perioden 2021-10-26–2021-12-07.
  • [77] Tillväxtverket, Regionalt tillväxtarbete efter 2020, 2019; Intervju med fem regioner (Halland, Skåne, Västernorrland, Jämtland Härjedalen och Stockholm) under perioden 2021-09-30–2021-10-11.
  • [78] Tillväxtverket, Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet – Redovisning av Tillväxtverkets insatser för statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet, 2020.
  • [79] Intervju med Sveriges Kommuner och Regioner, 2021-06-03.
  • [80] Tillväxtverket, Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet – Redovisning av Tillväxtverkets insatser för statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet, 2020.
  • [81] Tillväxtverket, Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet och arbetet att utveckla Sveriges landsbygder – Sammanställning av redovisningar från statliga myndigheter som har i uppdrag att återrapportera sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet, 2021. Tillväxtverket rekommenderar bland annat regeringen att stärka styrningen av myndigheters tillämpning av territoriella perspektiv, att stärka territoriella perspektiv i Regeringskansliets myndighetsdialoger och att ge myndigheter och regioner gemensamma uppdrag där aktörerna gemensamt ska identifiera och lösa centrala utmaningar.
  • [82] Intervju med sex länsstyrelser (Örebro, Jämtland, Västernorrland, Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-14–2021-09-30.
  • [83] Statskontoret, Regional utveckling – regionernas erbjudanden och länsstyrelsernas roll, 2021.
  • [84] Statskontoret, Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner, 2021.
  • [85] Länsstyrelserna, Framtidens länsstyrelser – Rapport till regeringen, 2021. Länsstyrelserna samverkar också med regioner i energi- och klimatfrågor. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och leda energi- och klimatarbetet i länet men det finns också regioner som driver ett aktivt klimatarbete. Det leder till behov av samverkan med regionerna, något som enligt länsstyrelserna fungerar olika väl i olika län. Länsstyrelserna önskar bland annat att regeringen i styrningen manar till samarbete utifrån länsstyrelsernas uppdrag att leda arbetet. Se även Statskontoret, Regional utveckling – regionernas erbjudanden och länsstyrelsernas roll, 2021. Där framgår också att länsstyrelsernas roll i arbete med Agenda 2030 och landsbygds­utveckling kan bli tydligare. Statskontoret bedömer inte rollfördelningen inom folkhälsa.
  • [86] Intervju med fyra länsstyrelser (Örebro, Jämtland, Västernorrland och Halland) under perioden 2021-09-14–2021-09-27. Otydligheterna innebär inte i sig att samverkan med regionerna inom dessa områden fungerar dåligt. Länsstyrelserna har inte alla lyft samma exempel.
  • [87] Statskontoret, Regional utveckling – regionernas erbjudanden och länsstyrelsernas roll, 2021.
  • [88] Från och med 2023 kommer medlen för kommersiell service att hanteras nationellt och ansvaret för att handlägga stöden blir en uppgift för regionerna kopplat till deras ansvar för regionala serviceprogram. Tillväxtverkets faktagranskningssynpunkter på Riksrevisionens rapportutkast, 2022-03-10.
  • [89] Statskontoret, Regional utveckling – regionernas erbjudanden och länsstyrelsernas roll, 2021.
  • [90] Intervju med sex länsstyrelser (Örebro, Jämtland, Västernorrland, Halland, Skåne och Stockholm) under perioden 2021-09-14–2021-09-30.

Uppdaterad: 28 april 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?