Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Offentligt biträde i migrationsärenden

Avsnitt

2.1 Det offentliga biträdet ska ge juridisk hjälp

Rätten att i vissa situationer få ett biträde som bekostas av staten syftar bland annat till att personer som på grund av sina begränsade ekonomiska resurser annars inte skulle kunna ha möjlighet att ta tillvara sin rätt, får juridisk hjälp.[30] För asylsökande är den också en tillämpning av Asylprocedurdirektivets bestämmelse om att sökande ska ges en möjlighet att rådgöra med en juridisk rådgivare eller annan rådgivare.[31] Biträdet förordnas av den domstol eller den förvaltningsmyndighet som handlägger målet eller ärendet. Förordnandet kan göras på begäran av den enskilde, eller på eget initiativ av domstolen eller förvaltningsmyndigheten i ett så kallat ex officio-beslut.[32] Biträdet har rätt till skälig ersättning från staten för sitt arbete.[33]

2.1.1 Personer som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde

Ett vanligt skäl till att ett offentligt biträde förordnas är att en person har ansökt om asyl och riskerar få ett avslag med ett utvisningsbeslut. Även personer som har tagits i förvar i samband med att en av- eller utvisning ska verkställas har ofta rätt till ett biträde. I vissa fall kan biträde förordnas även i samband med ansökan om uppehållstillstånd av andra skäl. Domstolen eller förvaltningsmyndigheten behöver dock inte förordna ett biträde om det kan antas att behov av biträde saknas.[34] Det kan till exempel bero på att Migrationsverket redan när asylansökan lämnas in gör en förhandsbedömning om att ansökan sannolikt kommer att bifallas. Det kan också röra sig om ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Även i dessa fall kan dock ett biträde förordnas om låg ålder, psykisk ohälsa eller andra skäl påverkar den enskildes förmåga att ta till vara sina rättigheter.[35]

2.1.2 Det är oftast Migrationsverket som förordnar offentligt biträde

Eftersom de flesta enskilda i första hand kommer i kontakt med Migrationsverket, är det också oftast Migrationsverket som förordnar ett biträde.[36] Om Polismyndigheten eller migrationsdomstolen förordnar ett biträde, kan det bland annat bero på att ärendet har väckts av Polismyndigheten själv, att förstainstansen har bedömt att ett biträde inte behövs eller att den sökande begär att få byta biträde.[37] Migrationsverkets och Polismyndighetens beslut om förordnande av biträde kan överklagas till migrationsdomstol, och migrationsdomstolens beslut vidare till Migrationsöverdomstolen.[38]

Migrationsverket har inrättat en central organisation som hanterar förordnande av biträden vid myndigheten. Den består av en central samordnare i frågor gällande offentliga biträden och tre regionala kontaktpersoner. Organisationen sköter den initiala lämplighetskontrollen av biträden som registreras i Migrationsverkets system för biträdeshantering (Judith). Organisationen tar också emot klagomål från medarbetare om misskötsamhet hos biträden och föredrar för rättschefen om ett biträde ska plockas bort från biträdesförteckningen.[39] Hos domstolarna fattar domaren i målet beslut om förordnande. Hos Polismyndigheten är det främst beslutsfattare i polisregionerna som hanterar biträdesfrågor.

2.1.3 Antalet individer med förordnat offentligt biträde varierar

Eftersom en stor andel av de biträden som förordnas företräder asylsökande, finns det ett starkt samband mellan antalet asylsökande och antal förordnanden. Efter en topp 2015–2017 var antalet individer som Migrationsverket förordnade biträden till åter på samma nivå år 2020 som år 2011, se diagram 1.[40]

Diagram 1 Antal individer som fått ett biträde förordnat av Migrationsverket år 2011–2020

År

Antal förordnanden

2020

19 563

2019

22 465

2018

19 614

2017

41 479

2016

38 969

2015

55 311

2014

31 305

2013

24 404

2012

24 482

2011

19 815

Källa: Migrationsverket.
Anm.: Siffrorna gäller antal individer. Siffrorna inkluderar även de individer som bytt biträde och fått nytt. Om ett biträde förordnas och därefter beviljas byte eller biträdet entledigas och ett nytt biträde förordnas, innebär det två förordnanden för samma sökande i diagrammet.

2.2 Ett offentligt biträde ska vara lämpligt för uppdraget

Enligt rättshjälpslagen får en advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig förordnas för uppdraget som offentligt biträde. Har den enskilde själv föreslagit någon som är lämplig, ska hen dock förordnas, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.[41] I sammanhanget har Justitieombudsmannen betonat att det fria biträdesvalet bör ske mellan personer som från början bedömts lämpliga för uppdraget.[42] Rätten att välja biträde bland de lämpliga kallas för det fria biträdesvalet. Såväl lagstiftaren som domstolar har vid flera tillfällen understrukit det fria biträdesvalets betydelse i ett rättssamhälle.[43]

Det finns inga formella behörighetskrav på offentliga biträden, men i författningskommentaren till rättshjälpslagen framgår att som huvudregel ska den som förordnas ha en juristexamen. För att någon annan ska anses lämplig krävs dels att personen har stora kunskaper på något särskilt område, dels att den kan medverka till att saken behandlas på ett bättre och mer effektivt sätt än vad som annars skulle varit fallet. Kraven är desamma som på rättshjälpsbiträden.[44]

Biträdets lämplighet ska prövas av domstolar och förvaltningsmyndigheter inför förordnandet. Regeringen har angett att syftet att så långt som möjligt garantera att biträdena har tillräckliga kvalifikationer kan uppnås genom att de som förordnar biträden gör en verklig prövning av biträdets kvalifikationer.[45] Av förarbetena till förvaltningslagen framgår att en myndighet har möjlighet att när ett ärende inleds avvisa ett ombud eller ett biträde som tidigare visat sig olämplig för uppdraget, även om detta inte kommit till uttryck i det aktuella ärendet.[46] Motsvarande formulering återfinns i förarbetena till förvaltningsprocesslagen. Här hänvisar regeringen till rättegångsbalkens 12 kapitel som vägledning, och anger att hänsyn bland annat bör tas till personens omdöme, kunnande och erfarenhet.[47]

Ett förordnande som offentligt biträde är personligt. Ett biträde får sätta en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sitt ställe genom substitution, om det inte medför en beaktansvärd ökning av kostnaderna. I övrigt får substitution endast ske efter särskilt tillstånd.[48] Genom substitution kan biträdet överlåta till en annan person att träda i sitt ställe vid tillfälligt eller kortvarigt förhinder.[49]

2.2.1 Ett offentligt biträde kan avvisas även efter förordnandet

Enligt rättshjälpslagen får ett offentligt biträde entledigas från ett pågående uppdrag även efter förordnandet om det finns skäl till det.[50] Förvaltningslagen anger också att ett ombud eller biträde inte längre får medverka i ett ärende om hon eller han bedöms vara olämplig för sitt uppdrag.[51] Författningskommentaren förtydligar att bestämmelsen även är tillämplig om ett ombud eller biträde senare under handläggningen visar sig olämplig.[52] Domstolar har motsvarande möjlighet att avvisa ett ombud eller biträde från ett mål om denne visar oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig. Till skillnad från förvaltningsmyndigheterna som bara kan avvisa ett biträde från ett enskilt ärende kan domstolen också förklara biträdet obehörig att vara ombud eller biträde vid domstolen antingen för viss tid eller tills vidare.[53]

2.3 Offentligt biträde har rätt till ersättning för skäliga kostnader

Biträdets rätt till ersättning regleras i rättshjälpslagen.[54] Av 27 § framgår att ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning, med tillämpning av en timkostnadsnorm som regeringen fastställer.[55] Antalet timmar som ett biträde får lägga ner är alltså inte standardiserat genom formella taxor, till skillnad från i mindre brottmål. Timersättningen får dock avvika från timkostnadsnormen, bland annat om den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. Hänsyn kan också tas till om biträdet har varit vårdslöst eller försumligt, alternativt missbrukat sin behörighet att besluta om utredning eller möjlighet till substitution. Ersättning till biträdet fastställs i samband med dom eller beslut i grundärendet.[56] Den förvaltningsmyndighet eller domstol som handlagt ärendet eller målet beslutar om ersättningen.

2.4 Domstolsverket kan ge stöd och service till domstolarna

Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna beslutar om förordnande och ersättning till offentliga biträden var för sig och oberoende av varandra. Medan Migrationsverket och Polismyndigheten betalar ut ersättningen själva, sköter Domstolsverket utbetalningen för migrationsdomstolarnas räkning. Domstolarna kan också få administrativt stöd och service från Domstolsverket. I Domstolsverkets uppdrag ingår att leda och samordna domstolarnas verksamhet i administrativt hänseende för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt. Domstolsverket ska också driva och stödja utvecklings- och kvalitetsarbete, arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten samt arbeta för god samverkan mellan domstolarna och med andra berörda myndigheter. Domstolsverket får meddela de administrativa verkställighetsföreskrifter som behövs för att uppnå samordning och effektivitet inom verksamhetsområdet. I arbetet ska dock Domstolsverket iaktta domstolarnas självständighet enligt regeringsformen.[57]

  • [30] Jämför 18 kap. 1 § utlänningslagen. Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55, s. 142.
  • [31] Se artikel 22 och 25 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd.
  • [32] Se 3 § lag om offentligt biträde. Förordnande ex officio innebär att myndigheten eller domstolen på eget initiativ förordnar biträdet i fråga, utan att den enskilde själv begär det.
  • [33] Se 4–5 §§ lagen om offentligt biträde samt 27 § rättshjälpslagen.
  • [34] Se 18 kap. 1 § utlänningslagen.
  • [35] Jämför 18 kap. 1 § utlänningslagen. Tillämpningsföreskrifter finns bland annat i Migrationsverket, Handbok i Migrationsärenden, reviderad 2021-04-21, och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8 FAP 638-1). Med anledning av det omarbetade asylprocedurdirektivet förordnar Migrationsverket sedan den 1 januari 2017 biträde i alla ärenden där den sökande är ett ensamkommande barn.
  • [36] Se 3 § andra stycket lagen om offentligt biträde.
  • [37] Domare kan ibland också förordna biträde i mål gällande statusförklaring och i jourmål när Polismyndigheten eller Migrationsverket har tagit en person i förvar. Intervju med företrädare för Migrationsdomstolen i Göteborg, 2021-10-04 och Migrationsdomstolen i Stockholm 2021-10-05. Se även Migrationsdomstolen i Malmö, 2021-10-06, och skriftligt svar från Migrationsdomstolen i Luleå 2021-03-24.
  • [38] Se 14 kap. 8 § utlänningslagen och 7 § lag om offentligt biträde.
  • [39] Intervju med företrädare för Migrationsverket, 2021-07-07 och Migrationsverket, Kvalitetschefens reviderade instruktion om standard för lämplighetsprövning av offentligt biträde, 2017.
  • [40] Inom ramen för granskningen har det inte varit möjligt att få fram motsvarande siffror från Polismyndigheten och migrationsdomstolarna.
  • [41] Se 5 § lagen om offentligt biträde som hänvisar till 26 § rättshjälpslagen. Författningskommentaren till rättshjälpslagen hänvisar därvid till författningskommentaren för bestämmelser om offentlig försvarare i rättegångsbalkens 21 kapitel. Där anges att om personen som den misstänkte föreslår är behörig för uppdraget kan avvikelse från förslaget endast ske om det finns särskilda skäl mot ett förordnande av personen i fråga, se prop. 2008/09:232, bet. 2009/10:JuU6, rskr. 2009/10:65, med hänvisning till författningskommentaren till 21 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
  • [42] JO anger följande: ”Det förhållandet att en misstänkt begär viss advokat kan inte annat än möjligen helt undantagsvis påverka bedömningen av dennes lämplighet för uppdraget. Den misstänktes önskemål blir av betydelse först vid val mellan personer som i det enskilda fallet kan komma i fråga som offentlig försvarare (jfr NJA 1976 s. 312)”, 2008/09:JO1, s. 40.
  • [43] Se bland annat prop. 2008/09:232, bet. 2009/10:JuU6, rskr. 2009/10:65, HFD 2016 ref. 52 och MIG 2017:21. Se även 14 § första stycket förvaltningslagen och 48 § första stycket förvaltningsprocesslagen som anger att den som är part i ett ärende respektive för talan i ett mål får som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget.
  • [44] Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55, s. 182.
  • [45] Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55, s. 154.
  • [46] Se prop. 2016/17:180, bet. 2017/18:KU2, rskr. 2017/18:2, s. 300.
  • [47] Prop. 2012/13:45, bet. 2012/13:JuU15, rskr. 2012/13:154, s. 103 och 179–180.
  • [48] Se 26 § tredje stycket rättshjälpslagen.
  • [49] Med kortvarigt förhinder menas kortvarig sjukdom, andra brådskande uppdrag eller liknande. Substitution har också godtagits inom samma advokatbyrå vid hög arbetsbelastning. När det är fråga om mera långvariga eller permanenta förhinder ska biträdesbyte ske. Se Migrationsverket, Handbok i Migrationsärenden, reviderad 2021-04-21.
  • [50] Se 5 § lagen om offentligt biträde och 26 § första stycket rättshjälpslagen.
  • [51] 14 § andra stycket förvaltningslagen. Entledigande innebär att förordnandet upphör och att biträdet därmed inte längre får betalt för sin eventuella fortsatta medverkan i ärendet. Ett entledigande beror vanligen på att biträdet av någon anledning är förhindrad att fullfölja uppdraget, och innebär inget förbud mot att fortsätta medverka i ärendet på annat sätt.
  • [52] Prop. 2016/17:180, bet. 2017/18:KU2, rskr. 2017/18:2, s. 299.
  • [53] 48 § andra stycket förvaltningsprocesslagen.
  • [54] Se 5 § lagen om offentligt biträde där det framgår att det är bestämmelserna i 26–29 §§ rättshjälpslagen som ska tillämpas vad avser förordnande och ersättning till offentligt biträde.
  • [55] 27 § första stycket rättshjälpslagen. Timkostnadsnormen fastställs av regeringen i förordning (2009:1237) om timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet efter förslag från Domstolsverket. För 2022 är timkostnadsnormen 1 442 kr med F-skatt och 1 097 kr utan F-skatt (beloppen är angivna exklusive mervärdesskatt). Tidsspillan regleras enligt Domstolsverkets föreskrifter om tidsspillan (DVFS 2021:8).
  • [56] Se 27 och 28 §§ rättshjälpslagen.
  • [57] Se 1 § och 10 § första stycket förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Se även 11 kap. 3 § regeringsformen.

Uppdaterad: 01 september 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?