Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer (RiR 2022:15)

Majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet har baserats på underlag med betydande brister. Av de reformer som har gått att utvärdera är det bara hälften som uppnått sina mål eller förväntade effekter, visar Riksrevisionens granskning.

Innehåll

Riksrevisionen har granskat om regeringens förslag till beloppsmässigt stora reformer har varit välgrundade och väl analyserade. Granskningen har avgränsats till att omfatta propositionerna bakom 25 reformer som infördes 2000–2017. Riksrevisionen konstaterar att det finns betydande förbättringar att göra. Vidare har vi funnit att reformerna alltför sällan blivit utvärderade genom regeringens försorg. Slutligen är vår bedömning att precisionen i de beräkningar som lämnats i propositionerna i form av förväntade effekter och kostnader kan förbättras.

Granskningens resultat

Vi har granskat hur väl propositionerna beskriver olika frågeställningar, med betoning på vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas, vilka konsekvenser som förslagen förväntas få och vilka kostnader som reformen beräknas medföra.

Den generella slutsatsen är att reformförslagen för ovannämnda områden alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. I mer än hälften av fallen bedömer vi att det saknas en tillfredsställande beskrivning av reformernas förväntade effekter eller mål.

Det är rimligt, enligt Riksrevisionen, att regeringen i möjligaste mån redogör för en reforms förväntade effekter eller dess mål i kvantitativa termer. Det är centralt att det finns tydliga mål och förväntade effekter inför en framtida utvärdering.

Riksrevisionen konstaterar att knappt hälften av de reformer som vi undersökt har blivit utvärderade genom regeringens försorg. Totalt har emellertid 19 av 25 reformer blivit utvärderade, bland annat genom att Riksrevisionen har granskat 10 av reformerna. Riksrevisionen bedömer att det finns ett behov av att säkerställa att alla större reformer utvärderas. En offentlig utredning, Analyser och utvärderingar för effektiv styrning, har tidigare kommit fram till samma slutsats. Regeringen har emellertid skrivit av utredningen utan att ha vidtagit några åtgärder.

Vår genomgång av utvärderingar av beloppsmässigt stora reformer visar att målen eller den förväntade effekten har uppnåtts i ungefär hälften av de 15 reformer där det varit möjligt att utvärdera reformernas mål eller förväntade effekt. Beträffande kostnadsberäkningarna i propositionerna har vi kunnat följa reformernas kostnadsutveckling i 13 fall. Även här är det i ungefär hälften av fallen där utfallen varit någorlunda i linje med de ursprungliga beräkningarna, det vill säga att avvikelsen efter tre år har varit mindre än 25 procent.

Riksrevisionen bedömer att en del av bristerna skulle kunna avhjälpas om Regeringskansliet hade bättre förutsättningar för att göra kvantitativa beräkningar. Tjänstepersoner inom Regeringskansliet som vi har intervjuat har påpekat att det kan vara svårt att göra beräkningar, bland annat på grund av brist på data, men även för att det saknas kvalificerade instrument för att beräkna kostnader och effekter för vissa områden.

En samlad budgetprocess syftar till att säkerställa att de samlade utgifterna inte överskrider en avsedd nivå och att de finanspolitiska målen kan nås. Granskningen visar emellertid att budgetordningen leder till att regeringen ibland lägger förslag i budgetpropositionen som inte är färdiganalyserade. Riksdagen fattar beslut om betydande resurser till ändamål som emellanåt bara är översiktligt beskrivna. I dessa fall återkommer regeringen med ett mer gediget beslutsunderlag i ett senare skede.

Det är långa ledtider från ett politiskt initiativ tills att en proposition ligger på riksdagens bord om beredningsprocessen ska ske enligt en etablerad ordning. För att undvika att riksdagen behöver ta ställning till en reform utan genomarbetat beslutsunderlag krävs god framförhållning från regeringen. Granskningen visar att regeringen ibland har prioriterat ett snabbt införande av reformer framför att ta fram ett genomarbetat beslutsunderlag. Riksrevisionen bedömer att det vore bättre att i möjligaste mån tillämpa en ordning där beslutsunderlaget föregår beslutet. Det skulle öka förutsättningarna för en effektiv prioritering av reformer och resurser.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • säkerställa att reformernas förväntade effekter och mål samt kostnader redovisas tydligt och företrädesvis kvantitativt i de propositioner där reformförslagen läggs fram
  • införa en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.

Uppdaterad: 07 juni 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?