I detta kapitel ges en beskrivning av betygssystemet och de nationella proven och deras syfte. Därefter följer en beskrivning av ansvariga myndigheters arbete för att uppnå en likvärdig betygssättning. Slutligen beskriver vi översiktligt regeringens arbete under de senaste tio åren på området likvärdig betygssättning.[13]
Avsnitt
2.1 Betygssättning
Sedan 1994 har vi ett betygssystem med mål- och kunskapsrelaterade betyg. Det innebär att lärare utgår från betygskriterier som beskriver kvaliteten i elevernas kunskaper i relation till målen i kurs- och ämnesplaner.[14] I det tidigare normrelaterade betygssystemet bedömdes elevernas kunskaper i grund- och gymnasieskolan i relation till varandra. Betygen fördelades enligt en normalfördelningsprincip på en skala mellan 1 och 5. Därutöver skrevs standardprov i grundskolan och centralprov i gymnasieskolan i vissa ämnen för att uppnå jämförbarhet mellan klasser och skolor vid betygssättningen.[15]
En stor förändring jämfört med det relativa betygssystemet var införandet av ett icke godkänt betyg (IG).[16] I det relativa betygssystemet fanns inte betyg för underkänt, utan elever gick till exempel vidare från grundskolan till gymnasieskolan utifrån sitt betygsgenomsnitt. I det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet kan elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg få en stor betydelse för deras framtida utsikter att komma in på högre utbildning.[17]
Flera reformer genomfördes i grund- och gymnasieskolan 2011, bland annat en ny skollag och skolförordningar, nya läroplaner, en ny betygsskala och betyg från årskurs 6. I den nya betygsskalan ingick bokstavsbetyg med godkända resultat från A till E och F för icke godkänt. Tidigare hade det funnits nationella kriterier för nivåerna G, VG och MVG.[18]
Bokstavsbetygen används fortfarande, och läraren avgör med stöd av betygskriterier det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper – från underkända (F), via godtagbara (E), över goda (C) till utmärkta (A).[19] Den 1 juli 2022 trädde nya bestämmelser gällande betygssättning i kraft i skollagen och skolförordningarna.[20] Tidigare var kunskapskraven utformade så att kunskapskravet för betyget D innebar att kraven för E och till övervägande del kraven för C var uppfyllda. Kunskapskraven för betyget B innebar att kraven för C och till övervägande del kraven för A var uppfyllda.[21] Det innebar att sämre kunskaper i någon del av ämnet kunde sänka elevens betyg.
Ändringarna från den 1 juli 2022 innebär att lärare i stället ska göra en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till de betygskriterier (för betygen A–D) som gäller för kursen/ämnet. En sammantagen bedömning medger att läraren kan göra en sammanvägning av elevens kunskaper och sätta det betyg som totalt sett bäst motsvarar elevens kunskaper. För betyget E måste dock samtliga delar av betygskriteriet E vara uppnådda.[22]
Skolverket skriver att syftet med en sammantagen bedömning är att betygen ska bli mer rättvisande utifrån lärarens professionella bedömning av elevernas kunskaper. Myndigheten bedömer att det eventuell kan ske en betygsökning till följd av de nya bestämmelserna, men att det så småningom bör stabiliseras.[23]
Betyg sätts i grundskolan från och med årskurs 6, och i specialskolan från och med årskurs 7. Från och med hösten 2021 kan rektor även besluta om betyg från årskurs 4. Slutbetyg får elever som avslutar grundskolan i årskurs 9 och det används för att ansöka till gymnasieskolan.[24]
Till skillnad från grundskolan får elever i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning betyg efter varje avslutad kurs. I ämnet svenska sätts exempelvis betyg i svenska 1, svenska 2 och svenska 3, och elever läser olika kurser beroende på gymnasieprogram. Dock har det under flera års tid förts diskussioner om att införa ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Nackdelar som har förts fram med kursbetyg är att utbildningen blir fragmenterad och att eleverna upplever stress på grund av tidiga misslyckanden.[25] Ämnesbetyg visar i stället elevernas kunskaper vid studiernas slut och ger eleverna möjlighet att utvecklas i ett ämne. Betygsutredningen från 2020 lämnade förslag om en modell med ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola.[26] Regeringen lämnade förslag till ändringar i skollagen där bland annat ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg.[27] Riksdagen beslutade sedan om att införa ämnesbetyg.[28] Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg som ska tillämpas från den 1 juli 2025.[29]
2.2 Nationella prov
De nationella proven regleras i skolförordningen (2011:185) och gymnasie-förordningen (2010:2039). Alla elever i de årskurser där prov genomförs ska delta i alla delar av proven. Rektor får bestämma om en elev inte behöver delta på grund av särskilda skäl.[30] Enligt skolförordningen ska ämnesproven i grundskolan genomföras i slutet av årskursen, men Skolverket får meddela föreskrifter om att proven får genomföras vid en annan tidpunkt.[31] I praktiken innebär det att Skolverket bestämmer olika provperioder för när proven får genomföras. De flesta proven ligger på vårterminen, medan några kurser och ämnen genomförs på höstterminen.[32] I grundskolan ska proven ges i följande ämnen:[33]
- matematik
- svenska eller svenska som andra språk i årskurs 3, 6 och 9
- engelska i årskurs 6 och 9
- ett slumpvist valt samhällsorienterande ämne (SO-ämne) i årskurs 9: geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
- ett slumpvist valt naturorienterande ämne (NO-ämne) i årskurs 9: biologi, fysik eller kemi.
I gymnasieskolan ska nationella prov användas i den högsta avslutade kursen på programmet i ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk.[34] De nationella prov som används i gymnasieskolan ska även användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.[35]
Skolverket är ansvarig för det nationella provsystemet och proven tas fram i samarbete mellan Skolverket och lärosäten.[36]
För närvarande finns det ingen reglering av vem som ska bedöma proven, förutom att rektorn ska dela ut Skolverkets bedömningsanvisningar till berörda lärare.[37] Vidare anges resultaten på proven som ett sammanvägt provbetyg från olika delprov i ett ämne eller en kurs. Provbetygen utgår från en skala från A till F, men principerna för sammanvägning är olika i olika ämnen.[38]
2.2.1 Syftet med de nationella proven är att stödja betygssättningen
De nationella provens huvudsakliga syfte är att stödja betygssättningen.[39] Dagens nationella prov har sitt ursprung i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet och införandet av Lpo94, 1994 års läroplan. När det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes syftade även proven till att kontrollera om eleverna hade nått målen som var angivna i kursplanerna och att visa elevernas svaga och starka sidor för att sätta in insatser. Dessa prov kallas för diagnostiska prov. I gymnasieskolan syftade proven även till att skapa en rättvis betygssättning över landet eftersom gymnasiebetygen var det viktigaste urvalsinstrumentet till högre utbildning.[40]
Proven fortsatte att ha flera syften under 1990-talet och början av 2000-talet, bland annat att ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå.[41] För att kunna mäta trender i kunskapsmålen behöver provens svårighetsgrad dock vara någorlunda stabil över tid. Till exempel varierar elevernas medelbetyg från ett år till ett annat, vilket antyder att så inte är fallet.[42] Att styrdokumenten och bedömningsgrunderna förändras över tid och att det finns för få återkommande ankaruppgifter[43] gör det också svårt att mäta trender i kunskapsutveckling.[44]
Skolverket och Skolinspektionen har framfört att de nationella provens olika syften kan vara svårförenliga, vilket även framförts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).[45] Vidare har OECD och forskare inom prov och bedömning pekat på att proven brister i samstämmighet mellan olika bedömare, till exempel mellan lärare och Skolinspektionen. Det gäller framför allt i uppsatsskrivningar och muntliga uppgifter. Validitetsproblem uppkommer också i uppgifter som ställer krav på att elever ska kunna producera text i prov som inte syftar till att mäta elevernas skrivförmåga.[46]
År 2016 föreslog nationella provutredningen att provens syften skulle renodlas till att enbart vara betygsstödjande och att antalet nationella prov skulle minskas. Nationella prov i årskurs 3 skulle ersättas med obligatoriska bedömningsstöd, och proven i SO- och NO-ämnena och de muntliga delproven i matematik skulle ersättas med frivilliga bedömningsstöd. Sedan 2017 har antalet nationella prov som är obligatoriska för alla elever i gymnasieskolan minskat, men inte i grundskolan.[47]
2.2.2 Att särskilt beakta resultaten på de nationella proven
Sedan den 29 juni 2018 ska lärarna vid betygssättning i ett ämne som det ges ett nationellt prov i särskilt beakta elevens resultat på det provet. Provresultatet eller resultatet på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.[48]
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de betygskriterierna som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.[49]
För gymnasiet gäller på samma sätt att elevens resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i. Provresultatet eller resultatet på delprov ska dock, på samma sätt som i grundskolan, inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.[50]
Reformen har sitt ursprung i nationella provutredningen som menade att de nationella proven användes på olika sätt och hade en oklar roll i betygssättningen. Provutredningen föreslog utöver regleringen om att särskilt beakta också en typ av normering i efterhand med fastslagna avvikelser till ett uppföljningssystem som aldrig infördes.[51]
Regeringen delade utredningens slutsatser och menade att likvärdigheten i bedömningen av elevers kunskaper ökar om man i lag fastslår att proven ska ha en särskild betydelse. Att provet särskilt ska beaktas vid betygssättningen underströk att resultatet på ett nationellt prov normalt sett har en större betydelse än vilket annat enskilt prov eller bedömningsunderlag som helst.[52] Regeringens intention med reformen var att provet inte helt ska styra betyget utan fortsättningsvis ska utgöra ett stöd för betygssättningen. Läraren skulle i stället utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Regeringen pekade på att det fortfarande är viktigt att det finns ett utrymme för en professionell bedömning av elevernas prestationer i det enskilda fallet.[53]
Regeringen föreslog dock en annan formulering gällande undantagsbestämmelsen. Utredningens förslag var att i lagtext ange att ”provresultatet ska dock inte särskilt beaktas om det är sannolikt att det inte ger en rättvisande bild av elevens kunskap i ämnet eller kursen på grund av omständigheter som eleven inte själv råder över”.[54] Regeringen påpekade att det kan finnas undantagsskäl som eleven själv råder över för att inte beakta provresultatet, till exempel om en elev fuskar på ett prov. Vidare menade de att reformen bör kunna tillämpas på endast en eller vissa delar av ett nationellt prov. Därför föreslog regeringen ”att provresultatet eller resultat på delprov inte ska beaktas särskilt om det finns särskilda skäl”.[55]
Vidare har Skolverket tagit fram nya allmänna råd om betyg och prövning med tillhörande kommentarer i samband med att de nya bestämmelserna gällande betygssättning trädde i kraft i juli 2022.[56] Likt de tidigare allmänna råden ska resultaten på proven särskilt beaktas vid betygssättningen. Även om resultat från ett nationellt prov har större betydelse än andra enskilda underlag när läraren värderar underlagens relevans kan det betyg som den enskilde eleven får skilja sig från provbetyget. Läraren bör samråda med kollegor när det finns tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen.[57]
I de nya allmänna råden förtydligar Skolverket att läraren ska följa upp hur de satta betygen förhåller sig till resultaten från nationella prov på gruppnivå och analysera avvikelser. Skolverket betonar att de nationella proven är viktiga när läraren analyserar och kalibrerar den egna betygssättningen.[58]
2.3 Vem gör vad för en likvärdig betygssättning?
Det är regeringen som har det övergripande ansvaret och bestämmer mål och riktlinjer för skolväsendet. Riksdagen beslutar om skollagen som reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. Skollagen reglerar också vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.[59] Regeringen beslutar bland annat om förordningar och läroplaner samt lämnar regleringsbrev och uppdrag till skolmyndigheterna.
2.3.1 Skolverkets ansvar för likvärdig betygssättning
Skolverket ansvarar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen och arbetar för att elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.[60]
I Skolverkets instruktion[61] står följande:
Myndigheten ska kontinuerligt bedöma behovet av utveckling av läroplaner och andra styrdokument för skolväsendet som regeringen beslutar om. Myndigheten ska även vid behov föreslå ändringar av dessa.
Myndigheten ska utforma och kontinuerligt utveckla de styrdokument som myndigheten har bemyndigande att meddela föreskrifter om.
Myndigheten ska vidare ansvara för och kontinuerligt utveckla nationella prov samt analysera resultaten av proven.
Skolverket lämnar bindande bestämmelser i form av föreskrifter. De ansvarar också för att ta fram allmänna råd, som inte är bindande men ger rekommendationer för hur man ska tillämpa lagar och regler, till exempel allmänna råd om betyg och prövning.[62]
Myndigheten ansvarar också för att på nationell nivå följa upp och utvärdera skolväsendet.[63] Uppföljningen och utvärderingen ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen.[64]
Vidare står följande i Skolverkets instruktion[65]:
Myndigheten ska i nära samarbete med kommuner och andra huvudmän stödja dem i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra huvudmännens förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att
- svara för nationellt prioriterade fortbildnings-, kompetensutvecklings- och stödinsatser inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram,
- sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning, och
- svara för riktade utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.
Myndigheten tar fram olika typer av bedömningsstöd, till exempel för både generell och ämnesvis bedömning. Men de tar även fram stöd för sambedömning för en likvärdig betygssättning. Stödet riktas till lärare, rektor och huvudman och kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet och i den fördjupade analysen av betygssättningen på den egna skolan. Stödet utgörs av filmer och dokumentation och finns dels på Skolverkets webbplats, dels på bedömningsportalen som är en del av Skolverkets webbplats. Skolverket har också tagit fram stöd för att bedöma nyanlända elevers kunskaper.[66] Myndigheten erbjuder även stöd i betygssättning genom exempelvis webbkurser och utbildningar på sin webbplats.[67]
2.3.2 Skolinspektionens ansvar för likvärdig betygssättning
Skolinspektionen ska genom granskning av huvudmännen och deras verksamheter verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning.[68] I Skolinspektionens uppdrag ingår att utöva tillsyn över den utbildning, inklusive betygssättning, som huvudmännen erbjuder.[69]
I Skolinspektionens instruktion[70] står följande:
Statens skolinspektion ska genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Inom ramen för detta ska myndigheten främja en stärkt likvärdighet mellan skolor och mellan förskolor.
Skolinspektionen granskar bedömning och betygssättning genom de två inspektionsformerna tillsyn och kvalitetsgranskning. Tillsynen är en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta beslut om de åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.[71]
De områden som ingår i tillsynen utgår från bestämmelser i skollagen, förordningarna och läroplanen, där bedömning och betygssättning är ett sådant område. Inom området bedömning och betygssättning ingår flera kritiska faktorer, däribland att läraren vid betygssättningen särskilt ska beakta elevens resultat på de nationella proven, om det inte finns särskilda skäl.[72]
Det är också inom tillsynen som Skolinspektionen har möjligheter att utfärda förelägganden[73], vilket de inte har inom kvalitetsgranskningen. Om bristerna inte åtgärdats av huvudmannen riskeras en påföljd såsom verksamhetsförbud eller tillfälligt förbud att bedriva verksamhet.[74]
I Skolinspektionens kvalitetsgranskningar undersöks skolornas betygssättning mer ingående.[75] Inom den regelbundna kvalitetsgranskningen besöker Skolinspektionen skolor som de bedömer kan ha utvecklingsbehov. Syftet med kvalitetsgranskningarna är att ge en mer nyanserad återkoppling till skolor och huvudmän. Det omfattar både utvecklingsområden och det som fungerar väl.[76]
I kvalitetsgranskningarna har Skolinspektionen inte några sanktionsmöjligheter. Skollagen anger endast att granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.[77] Utredarna kan till exempel ställa frågor till skolor och huvudmän om exempelvis sambedömning, avidentifiering av prov och system för att kvalitetssäkra betygen, vilka är några förutsättningar för att uppnå en likvärdig betygssättning.[78] Skulle dock allvarliga missförhållanden påträffas i en pågående kvalitetsgranskning kan ett tillsynsärende öppnas där mer allvarliga brister kan omhändertas.
2.3.3 Rektorns och huvudmannens ansvar
Huvudmännen, såväl kommunala som enskilda, ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och de föreskrifter och bestämmelser rörande utbildningen som kan finnas i andra författningar.[79] Huvudmannen har en central roll för att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera likvärdighet och kvalitet mellan huvudmannens skolor.[80] Av Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning framgår att huvudmannen bör följa upp betyg och nationella provbetyg på skolenheter inom huvudmannens organisation för att kunna sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer likvärdiga betyg.[81] Huvudmannen har också det övergripande ansvaret för att säkerställa att rektorn har förutsättningar för att fördjupa analysen inom den egna skolenheten.[82]
I skollagen framgår det att det är rektorns ansvar att se till att betyg sätts enligt skollagen och andra författningar.[83] Rektorn har dessutom ett ansvar för att skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna besluta om rättvisa och likvärdiga betyg. Bland annat handlar det om att de betygssättande lärarna förstår de regler som styr betygssättningen och att de får det stöd som de behöver.[84] Därutöver ingår det i rektorns uppdrag att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följa upp och utveckla utbildningen på skolenhetsnivå.[85]
Enligt Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning bör rektorn stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att skapa gemensamma rutiner och former för detta. Rektorn bör till exempel skapa förutsättningar för lärare att tillsammans med kollegor diskutera hur de kan analysera och värdera elevernas kunskaper, hur de kan utforma ändamålsenliga bedömningssituationer och hur de kan bedöma olika elevprestationer.[86] Rektorn bör också se till att det finns förutsättningar för att fördjupa analysen av betyg och nationella provbetyg inom den egna skolenheten, till exempel genom att analysera betygen inom och mellan ämnen och elevgrupper.[87]
2.4 Regeringens arbete med likvärdig betygssättning
2.4.1 Uppdrag till Skolinspektionen
År 2014 gav regeringen Skolinspektionen i uppdrag att vidta åtgärder gentemot de skolor eller huvudmän vars rättning av nationella prov hade betydande avvikelser från Skolinspektionens rättning.[88]
I myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2014 står följande:
Skolinspektionen ska vidare utifrån indikationer på betydande avvikelser när det gäller dels rättning av nationella prov, dels betygssättning i ämnen och kurser, inom ramen för sin tillsynsverksamhet vidta lämpliga åtgärder.[89]
Det står också så här:
Skolinspektionen ska, utifrån en analys av vad som är att anse som normala avvikelser för respektive ämne och delprov, ta ställning till och redovisa avvikelser som framstår som obefogade.[90]
Uppdraget gällande myndighetens rättning av nationella prov togs bort under våren 2020. Anledningen var att de nationella proven ställdes in i början av covid-19-pandemin. Därutöver har Skolinspektionen också framfört till regeringen att arbetet med att stödja en likvärdig bedömning görs mer effektivt inom ramen för deras kvalitetsgranskningar.[91]
Regeringen föreslog också i budgetpropositionen för 2021 utökade resurser till Skolinspektionen för att kunna genomföra fler inspektioner i syfte att öka kunskaps-resultat och jämlikhet. Det handlade bland annat om att inspektera skolor med stora avvikelser mellan betyg och prov.[92] Skolinspektionen fick även ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2022 att årligen redovisa följande till Regeringskansliet:
Myndigheten ska uppmärksamma hur huvudmän och skolor arbetar för att betyg ska sättas i enlighet med gällande bestämmelser samt hur de arbetar med att främja och följa upp likvärdigheten i bedömning och betygssättning, bl.a. med utgångspunkt i skillnader i betygsstatistik mellan olika ämnen och kurser i relation till nationell statistik och stora avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg.[93]
2.4.2 Betygsutredningens tilläggsdirektiv
Betygsutredningen fick ett tilläggsdirektiv[94] att analysera behovet av åtgärder för att motverka betygsinflation. Utredningen, som presenterade sitt betänkande i augusti 2020, redogör för insatser som skulle kunna motverka problem med betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Det gäller både insatser som redan finns och insatser som kan införas på sikt. Utredningen lämnar inga förslag, men bedömer att följande tre insatser bör utredas vidare:
- ankring av elevernas betyg i de nationella proven i de obligatoriska skolformerna
- införande av examensprov i gymnasieskolan
- statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov.
Ingen av de tre föreslagna insatserna har utretts vidare.[95]
2.4.3 Modell för att moderera avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg
Nationella provutredningen lämnade redan före betygsutredningen flera förslag för att få en tydligare relation mellan provresultat och betyg. Ett förslag, som aldrig implementerades, var att Skolverket skulle utarbeta en modell för hur mycket provresultat och ämnes- eller kursbetyg får avvika från varandra på gruppnivå.[96] Ett sådant system förutsätter en snabb sammanställning av provresultat för gränssättning på gruppnivå för betygssättning. Detta underlättas om digitala prov införs.
Regeringen har hittills fokuserat på provutredningens förslag om att digitalisera nationella prov och bedömningsstöd. Inget beslut har fattats gällande normering på gruppnivå.[97] Skolverket fick hösten 2017 i uppdrag att digitalisera de nationella proven och föreslå hur central rättning kan införas i skolväsendet och uppdraget har redovisats till regeringen.[98] Målsättningen var att alla prov skulle vara digitaliserade 2022. Arbetet har dock försenats på grund av de nya kraven på hantering av personuppgifter och kommer att kunna införas i början av 2025 och vara klart 2027.[99]
Vidare har Skolverket på eget initiativ påbörjat arbetet med att utvärdera modeller som syftar till att förbättra betygens likvärdighet. En rapport presenterades 2020 där Skolverket lyfter fram en modell som modererar lärarnas betyg i efterhand, där betygen sammanvägs med provresultatet till en antagningspoäng. Fördelen med modellen är, enligt Skolverket, att alla incitament att inflatera betyg på gruppnivå försvinner. En annan viktig fördel är, enligt Skolverket, att den inte heller kräver några resurser för regelefterlevnad. Detta innebär, enligt vår bedömning, att Skolinspektionen inte behöver fokusera sin tillsyn och granskning på avvikelser utan i stället kan prioritera andra frågor inom bedömning och betygssättning. En ytterligare fördel är att lärarna kan fokusera på att ranka sina elever rättvist inom gruppen eller klassen eftersom själva betygsnivån justeras i efterhand. Samtidigt menar Skolverket att modereringsprocessen kan uppfattas slå mot enskilda elever och att den kan vara svår att förstå.
Liknande modeller används bland annat i Hong Kong, Kina, och New South Wales, Australien, och exemplifieras i Skolverkets rapport utifrån ett enskilt ämne. Skolverket rekommenderar fortsatt utredning av frågan.[100]