4. Ingen tydlig påverkan av bestämmelsen särskilt beakta på avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov

Avsnitt

4.1 Förändringen i skollagen påverkar ämnen olika

Förändringen i skollagen som innebar att lärare särskilt ska beakta de nationella proven vid betygssättningen har inte haft någon tydlig påverkan på skillnaderna mellan betygen och resultaten på de nationella proven i gymnasieskolan. Resultaten är splittrade och skiljer sig åt mellan olika ämnen. Resultaten ska också tolkas med försiktighet.

Medarbetare på Skolverket uppger i våra intervjuer att de inte trodde att förändringen skulle påverka betygssättningen generellt. Medarbetarna menar att det krävs någon form av förankring mellan provresultat och betyg för att förändringen i skollagen ska få några effekter. Skolverket har också diskuterat om det är möjligt att formulera ett avvikelseintervall, men de menar att det inte finns stöd för det inom gällande lagstiftning.[109]

När de olika ämnena med nationella prov på gymnasieskolan studeras i tabell 2 framkommer en splittrad bild. För matematik (se kolumn 1) minskar avvikelsen med i genomsnitt knappt 0,7 betygspoäng. Skillnaden är statistiskt signifikant. I svenska (se kolumn 2) är dock bilden annorlunda, och där har avvikelsen mellan kursbetyg och provresultat ökat efter förändringen att de nationella proven särskilt ska beaktas. För perioden efter införandet är avvikelsen knappt 0,3 betygspoäng större i genomsnitt. Skillnaden är statistiskt signifikant skild från noll. Slutligen för engelska (kolumn 3) har avvikelsen endast förändrats marginellt, och skillnaden är inte statistiskt signifikant.[110]

Tabell 2 Skillnad i absolut avvikelse mellan kursbetyg och provresultat före och efter införandet av om att särskilt beakta nationella prov, gymnasieskolan 2017–2020

Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB.
Anm.: Standardfel klustrade på skola inom parentes. * = p < 0,05. ** = p < 0,01. *** = p < 0,001.

Det är dock viktigt att påpeka att det är svårt att säga med säkerhet att det är förändringen i skollagen som är förklaringen till att avvikelsen antingen minskar eller ökar. Anledningen till detta är att det kan finnas andra faktorer som kan ha påverkat avvikelsen mellan betyg och resultaten på nationella prov. Exempelvis kan de nationella provens svårighetgrad skifta över tid.[111] Ett annat skäl är att lärarnas betygssättning kan variera av andra anledningar än förändringen i skollagen. Sammantaget tycks den absoluta avvikelsen ha förändrats på olika sätt beroende på vilket ämne på gymnasiet som studeras.

Våra resultat ovan utgår från en regressionsanalys.[112] I analysen undersöker vi om den absoluta avvikelsen mellan kursbetyg och provresultat har ändrats sedan förändringen infördes den 29 juni 2018.[113] Detta har vi gjort genom att skapa en indikatorvariabel som är lika med 1 under perioden då den nya förändringen om att nationella prov särskilt ska beaktas gäller, det vill säga från och med de nationella prov som skrevs under höstterminen 2018. För perioden före förändringen får variabeln värdet 0. Analysen är genomförd på individnivå för samtliga nationella prov som skrivs på gymnasiet och uppdelad på svenska, engelska och matematik. Modellen är skattad med minsta kvadratmetoden (OLS) och innehåller så kallade fixa effekter på skolnivå och även fixa effekter per år för att ta hand om eventuella trender i statistiken. Analysen är vidare genomförd för en tidsperiod före såväl som efter förändringen om att särskilt beakta de nationella proven.[114]

Vi har undersökt de nationella proven som skrevs under perioden 2017–2020 och använder oss både av de prov som skrevs under höstterminen och av de som skrevs under vårterminen.[115] Det absolut vanligaste är att kurser avslutas på vårterminen, men det finns elever som avslutar kurser på höstterminen eftersom deras skola eller huvudman valt att förlägga kursen så. Perioden före förändringen utgörs av proven som skrevs från och med vårterminen 2017 till och med vårterminen 2018. Den behandlade tidsperioden är från och med proven som skrevs under höstterminen 2018.[116]

Skolverket har tidigare undersökt detta för årskurs 9 i grundskolan men hittar inga belägg för att den nya regeln haft någon påverkan på skillnaderna mellan skolors betyg och provbetyg på kort sikt.[117] Ett för Skolverket centralt mått för att bedöma hur likvärdigt betygen sätts är att undersöka spridningen i skolors nettoavvikelse mellan betyg och provresultat.[118] Med nettoavvikelse avses hur mycket en skolas genomsnittliga slutbetyg skiljer sig åt från skolans genomsnittliga provresultat. En liten skillnad mellan slutbetygen och provresultaten på skolnivå indikerar en mer likvärdig betygssättning mellan skolorna. För årskurs 9 finner Skolverket ingen trend över tid och ser inga särskilda förändringar för 2019, året efter det att förändringen om att särskilt beakta de nationella proven infördes. Det gäller för samtliga ämnen med nationella prov.[119]

Då Skolverkets analys gjordes redan ett år efter förändringen, och det kan ta tid innan liknade förändringar får genomslag, har vi undersökt detta för ytterligare ett år. Tyvärr har pandemin lett till begränsad tillgång på data då alla nationella prov i grundskolan ställdes in 2020–2021. Dock genomfördes höstterminsproven 2020 på gymnasiet, vilka vi använder i vår analys. I gymnasieskolan genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.

4.2 Lärare och rektorer tycks inte ha ändrat sin syn på betygssättning till följd av att resultaten på nationella prov särskilt ska beaktas

Våra intervjuer med lärare och rektorer på både grund- och gymnasieskolor tyder på att ändringen i skollagen, att särskilt beakta de nationella provens resultat, inte haft någon större påverkan på deras bedömning och betygssättning. Lärarna beskriver att de bedömer och betygssätter så som de alltid har gjort.

4.2.1 De nationella proven används på olika sätt

Våra intervjuer med lärare och rektorer indikerar att de nationella provens resultat används på olika sätt. Flera intervjuade lärare använder huvudsakligen resultaten på de nationella proven som en kontroll av sina egna bedömningar av individuella elever och en kontroll av att de har fångat de viktigaste ämnesområdena i sin undervisning. Till exempel säger en lärare att ”det är lite som ens eget kvitto, det känns ganska bra när ens egna bedömningar stämmer ganska bra överens med nationella provet”.[120] Några menar i stället att resultaten på proven syftar till att ge en bild av elevernas kunskaper på skol- eller klassrumsnivå och kontrollerar att gruppen ligger rätt till.[121]

Vidare beskriver några intervjuade innehållet i proven som en konkretisering av kunskapskraven, som de upplever som otydliga.[122] Därutöver betonar de intervjuade lärarna att proven inte testar alla kunskapskraven, vilket ser olika ut i de olika kurserna och ämnena. Om lärare uppfattar att provens innehåll inte är heltäckande för det som anges i kurs- och ämnesplaner kan det innebära att proven beaktas i mindre utsträckning.

Från våra intervjuer framkommer att några av lärarna i högstadiet och gymnasiet använder proven diagnostiskt trots att syftet med proven är att de ska vara betygsstödjande.[123] Att använda proven diagnostiskt innebär att lärarna använder resultat på proven som ett underlag vid en viss tidpunkt för att eleven ska kunna utveckla sina kunskaper och förmågor över tid. Samtidigt varierar tidpunkten för när proven skrivs. Vissa delprov genomförs sent på terminen medan andra genomförs tidigare, till exempel skrivs delproven i matematik oftast relativt sent på terminen. Riksrevisionen konstaterar att om de nationella proven särskilt ska beaktas i betygssättningen bör de rimligen ligga så sent som möjligt på terminen.

4.2.2 Nationella proven ska väga tungt men oklart hur mycket

Slutsatsen från intervjuer med lärare och rektorer är att det är oklart för dem hur mycket proven ska beaktas i elevernas betyg utifrån ändringen i skollagen. Våra intervjuer indikerar att skolorna som ingår i studien varierar avseende hur mycket provresultaten vägs in i lärarnas betygssättning. Vår tolkning är dock att variationen har andra orsaker än själva ändringen i skollagen. Att särskilt beakta provens resultat har dessutom hittills inte fått någon större uppmärksamhet från skolledning eller huvudman på de intervjuade skolorna, till exempel i form av informationsinsatser eller kompetensutveckling.

Att de nationella proven ställdes in i grundskolan och till viss del i gymnasieskolan under 2020–2021 kan dock ha påverkat förändringens genomslag. Reformen infördes 29 juni 2018, vilket innebär att eleverna enbart har skrivit proven under några terminer sedan den nya förändringen infördes. Lärarna har således inte haft så många tillfällen att beakta resultaten på de nationella proven, och ändringen i skollagen kan ta tid att implementera.[124]

Våra intervjuer omfattade en fråga till lärarna och rektorerna om vad ”särskilt beakta” betyder för dem. Ett genomgående svar är att de nationella proven ”ska väga tungt” i lärarnas betygssättning. Däremot är det oklart för dem utifrån förändringen hur mycket proven ska beaktas i elevernas betyg.[125]

På skolorna som ingick i studien beskriver lärare att de väger in resultatet på de nationella proven olika mycket i betygssättningen. Till exempel kan skolorna ha fått kritik från huvudmannen eller Skolinspektionen, vilket leder till att lärarna väger in de nationella provens resultat mer i betygen. Olika bedömningskulturer på skolorna och mellan ämneslag kan också vara en möjlig förklaring. Till exempel beskriver ett par lärare att det på deras skola finns en kultur att de nationella provens resultat ska väga tungt.[126] Vidare tycker flera av de intervjuade att proven är välutformade och att de särskilt beaktades redan före skollagsändringen. Vid några intervjuer nämns att oerfarna lärare kan tolka formuleringen särskilt beakta mer bokstavligt, vilket innebär att resultaten på proven väger tyngre i deras betygssättning.[127]

Framför allt tolkar våra intervjupersoner bestämmelsen särskilt beakta på elevnivå, det vill säga att man beaktar varje elevs resultat på de nationella proven i sin betygssättning. Det finns dock exempel på undantag där intervjupersonerna tolkar särskilt beakta på gruppnivå. Till exempel ser man i stället då till resultat på proven för en hel klass och observerar om de på det stora hela överensstämmer med lärarens egna betygsunderlag. Enstaka avvikelser på elevnivå upplevs i dessa fall inte som ett problem.[128] Lagstiftarens intention är att provresultaten särskilt ska beaktas på elevnivå.[129] Samtidigt framgår det av Skolverket nya allmänna råd att lärare även bör analysera avvikelser mellan nationella prov och betyg på gruppnivå.[130]

Vidare beskrivs i studier att en möjlig effekt av standardiserade tester, såsom nationella prov, är att ”läroplanen smalnas av”.[131] Det kan bland annat handla om att läraren anpassar sin undervisning så att den blir mer repetitiv och att man fokuserar på de kunskapskrav som testas på proven.[132] En enkätundersökning från Skolverket indikerar till exempel att undervisningen i högre grad anpassas över tid för att förbereda elever inför de nationella proven.[133]

I våra intervjuer pekar några på att förändringen innebär en risk för att undervisningen i högre grad riktas mot de nationella proven.[134] Till exempel ser de intervjuade tendenser till att lärare lägger mycket tid på att repetera gamla prov. I våra intervjuer kan vi också se vissa tendenser till detta. Men vi bedömer att det har andra orsaker än reformen om att särskilt beakta proven, orsaker som vi inte har undersökt i granskningen.

I våra intervjuer ställde vi också en fråga om vad lärarna tolkar som ett särskilt skäl för att elever ska undantas från bestämmelsen om att lärare särskilt ska beakta resultaten på de nationella proven. Att eleven har svårt att genomföra ett prov på grund av en funktionsnedsättning lyfter nästan alla fram som ett särskilt skäl. De menar att det finns begränsningar i vilka typer av anpassningar skolorna får göra vid ett nationellt prov. Andra skäl är exempelvis att eleven har en sjukdomsbild eller att eleven inte har tillräckliga språkkunskaper för att förstå en del uppgifter i till exempel matematikprovet.[135]

Intervjupersonerna menar dock att stress i provsituationen inte är tillräckligt för att det ska ses som ett särskilt skäl.[136] Trots det framgår det av våra intervjuer att elever kan ha en dålig dag och bli stressade av provsituationen, och att man måste väga in allting eleverna gör. Det tyder på en motsägelsefullhet i hur förändringen i skollagen om att särskilt beakta provresultaten tillämpas bland våra intervjupersoner. Det framkommer att lärarna inte betraktar stress i provsituationen som ett särskilt skäl, samtidigt som det i praktiken kan användas som ett skäl för att inte särskilt beakta proven.

Från intervjuerna framkommer en samstämmig bild från lärarna av att de upplever en tillit från skolledningen i betygssättningen. Dessutom är det enbart på en av de skolor som ingick i intervjustudien som det finns en uttalad gräns för hur mycket det får skilja mellan betyg och resultat på nationella prov.[137] Sammanställningar av jämförelser mellan provresultat och betyg görs på vissa skolor, medan det på andra skolor inte görs alls. Vanligtvis är det rektorn eller huvudmannen som tar fram uppgifterna. Ett problem som några rektorer lyfter är att det finns en eftersläpning av statistiken, vilket gör att elevsammansättningen har förändrats när lärare och rektorer väl ska diskutera avvikelserna.[138] Sammanställningen resulterar oftast i en diskussion, antingen bland lärare på skolan eller i rektorsgrupper. Vissa berättar att lärarna kan behöva motivera avvikelser mellan betyg och provresultat för rektor.[139] Men vårt intryck är att det inte har förändrats till följd av lagändringen.

Sammantaget pekar intervjuerna på att ändringen i skollagen om att särskilt beakta provens resultat inte har fått någon större uppmärksamhet från vare sig skolledning eller huvudman, i form av informationsinsatser eller kompetensutveckling. Det finns dock undantag. I dessa fall har man till exempel organiserat diskussioner på en studiedag eller diskuterat förändringen i samband med en kurs om bedömning och betygssättning. Intervjuade lärare berättar likväl att de har informerats av skolledningen men att själva diskussionerna har skett inom lärarnas ämneslag eller arbetslag, i fikarummet eller på sociala medier. På en del håll har man inte diskuterat skrivningen överhuvudtaget.

4.3 Skolverket bör fortsätta att följa upp lärares behov av stöd

Resultatet från vår intervjustudie indikerar att lärarna inte har efterfrågat stöd från Skolverket i uttolkningen av förändringen om att särskilt beakta de nationella proven. Riksrevisionen har inte följt upp Skolverkets stöd inom ramen för denna granskning men anser att det är viktigt att Skolverket följer upp implementeringen av reformen på sikt.

Förtydliganden av ändringen i skollagen framkommer i de allmänna råden för betyg och betygssättning som publicerades samma år som lagändringen.[140] Vidare reviderades de allmänna råden i juli 2022. Som nämnts tidigare tydliggör de nya råden om betyg och prövning med tillhörande kommentarer bland annat att läraren ska följa upp hur de satta betygen förhåller sig till resultaten från nationella prov på gruppnivå och analysera avvikelser.[141] Därutöver nämns förändringen att särskilt beakta provresultaten på myndighetens webbplats och i några andra publikationer.[142]

Skolverket har inte följt upp lärares eller rektorers behov av stöd för att kunna, vilja och förstå förändringen att särskilt beakta resultaten på de nationella proven. Anledningen är att de vill ha en stabil empiri att utgå ifrån innan de gör det, något som också har försenats på grund av pandemin, då alla nationella prov i grundskolan och de flesta i gymnasieskolan ställdes in under en period.[143] Riksrevisionen bedömer att det är rimligt att myndigheten inte har följt upp förändringen. Samtidigt menar vi att det är viktigt att Skolverket på sikt följer upp implementeringen av reformen, vilket omfattar lärare och rektorers behov av stöd.

Våra intervjuer med lärare och rektorer indikerar att de har läst information om att särskilt beakta de nationella proven på Skolverkets webbplats. Det framkommer i intervjuerna att de tar del av generellt material om bedömning och betygssättning från myndigheten, till exempel Skolverkets allmänna råd. De kan även höra av sig till Skolverket med frågor om nationella prov.[144] Bilden av Skolverkets stöd varierar bland de intervjuade. Många är nöjda[145], men det finns även de som tycker att det är otydligt.[146] Dock har de flesta av våra intervjupersoner inte vänt sig till Skolverket i frågan om att särskilt beakta de nationella provens resultat. Vi tolkar det senare som att de inte har efterfrågat något stöd i uttolkningen av att särskilt beakta provresultaten. Till exempel berättar en lärare att kravet på att särskilt beakta ”inte var någon stor trumma som gick då”.[147]

Att lärare inte har efterfrågat stöd i att tolka ”särskilt beakta” stämmer överens med den bild vi har fått från Skolverkets upplysningstjänst. Enligt dem har de endast fått in 30 frågor under en sexmånadersperiod gällande kravet på att provresultatet särskilt ska beaktas.[148] I sammanhanget har Skolverket besvarat drygt 32 500 frågor under samma period. Av dessa handlar 2 745 om betyg och bedömning och 3 186 om nationella prov. Således är det ytterst få frågor under perioden som specifikt handlar om kravet på att särskilt beakta provresultaten. Utifrån de exempel vi har fått ta del av handlar frågorna exempelvis om att lärare eller rektor inte är överens om betygssättningen, eller om man kan sänka en elevs betyg utifrån provbetygen.[149]