I detta kapitel granskar vi E‑hälsomyndighetens arbete med att leverera kvalitetssäkrat underlag till tillsynsmyndigheterna.
Våra iakttagelser visar att E‑hälsomyndigheten kvalitetssäkrar uppgifterna från apoteken på ett fullgott sätt, men inte från partihandeln. E‑hälsomyndigheten har sedan 2021 arbetat med att förbättra statistiken över partihandeln men det finns fortfarande en stor utvecklingspotential på detta område. Läkemedelsverket har i begränsad utsträckning tillsynat partihandlarnas rapportering av statistik till E‑hälsomyndigheten.
Uppgifterna från apoteken kvalitetssäkras tillfredsställande
Vi konstaterar att E‑hälsomyndighetens kvalitetssäkring av uppgifterna från apoteken är god. E‑hälsomyndigheten uppfyller sitt kvalitetssäkringsuppdrag vad gäller apoteksuppgifterna som rapporteras in till myndigheten genom ett antal valideringskontroller. Risken för bortfall i apoteksstatistiken är liten.
Insamlingen av uppgifter om försäljningstransaktioner för läkemedel på recept är automatiserad. Vårdgivarna lägger in läkemedelsförskrivningarna i nationella läkemedelslistan (NLL) som är en receptdatabas som E‑hälsomyndigheten ansvarar för.[152] I NLL har E‑hälsomyndigheten byggt upp ett valideringssystem med automatiska format- och författningskontroller, så kallade AFF-kontroller. Om formatet på receptet från vården inte följer hur olika informationsmängder ska skrivas (formatkontroll) eller om receptet strider mot till exempel Läkemedelsverkets föreskrifter (författningskontroll), avvisas receptet. Vården får då ett meddelande om att receptet är avvisat och orsaken till det. I en del fall stoppas inte det inkommande receptet trots att det finns felaktigheter, men receptet måste då korrigeras av farmaceuten innan det kan expedieras. Även då får vården ett meddelande, men receptet tas emot i NLL.[153]
När apoteket ska expediera ett recept ansluter apoteket till NLL genom sitt receptexpeditionssystem. Det finns även AFF-kontroller för att expeditionerna i möjligaste mån ska följa de lagstadgade krav som finns för expedieringar. Exempel är att 2/3-regeln eller reglerna för kostförmåner följs.[154] En expediering kan accepteras, accepteras med varning eller avvisas i NLL. Att en expedition accepteras med varning innebär att systemet flaggar för farmaceuten att expedieringen bryter mot en regel. Farmaceuten kan godkänna en expediering som accepteras med varning.[155]
När en vara expedierats rapporteras försäljningstransaktionen in till E‑hälsomyndigheten via apotekssystemet. Där lagras försäljningstransaktionen i försäljningstransaktionsdatabasen (FOTA). Rapporteringen sker oftast direkt men den kan även ske vid ett senare tillfälle.
Vid inrapporteringen till FOTA sker en validering av att obligatoriska uppgifter finns och att de antar rimliga värden. Försäljningstransaktioner som inte uppfyller valideringsreglerna avvisas och skickas tillbaka till apoteken för rättning.
Vi bedömer att risken för bortfall i apoteksstatistiken är liten. Förutom att uppgiftsskyldigheten är lagstadgad[156] har apoteken starka ekonomiska incitament att rapportera försäljningstransaktionerna till E‑hälsomyndigheten. När en patient hämtar ut läkemedel inom läkemedelsförmånerna får apoteket endast betalt upp till högkostnadsskyddet. Mellanskillnaden mellan försäljningspriset och högkostnadsskyddet betalas av regionen. E‑hälsomyndigheten fakturerar regionerna för mellanskillnaden åt apoteken. Apoteken kan endast få ersättning om de har rapporterat in försäljningstransaktionerna till E‑hälsomyndigheten, annars vet inte E‑hälsomyndigheten hur stort belopp som ska faktureras.
Vi har även inhämtat synpunkter om datakvaliteten på de uppgifter som används i tillsynen från Läkemedelsverket, TLV och IVO. Det har inte framkommit någon kritik av kvaliteten på den statistik som genereras från apoteken från tillsynsmyndigheterna. År 2021 utvärderade Socialstyrelsen Läkemedelsregistrets kvalitet och kom fram till att uppgifterna från E‑hälsomyndighetens databas FOTA, som registret baseras på hade mycket god tillförlitlighet.[157]
Partihandelsstatistiken behöver prioriteras
Vi konstaterar att partihandelsstatistiken behöver prioriteras. E‑hälsomyndigheten lämnar inte ut data om partihandeln på grund av osäkerhet om statistikens kvalitet. Undantaget är Läkemedelsverket som har direktåtkomst till partihandelsstatistiken.[158] Vår bedömning är att E‑hälsomyndigheten behöver föra en dialog med Läkemedelsverket för att förbättra statistiken.
E‑hälsomyndigheten arbetar sedan 2021 med att förbättra partihandelsstatistikens kvalitet. E‑hälsomyndigheten uppger att det kan finnas ett bortfall i statistiken. Det råder oklarhet om vilka av de företag som har partihandlartillstånd som faktiskt ska rapportera statistik till E‑hälsomyndigheten.[159] Av de totalt 100 partihandlarna som har anmält sig till E‑hälsomyndigheten rapporterar 25 in uppgifter.[160]
Före 2019 tillsynade inte Läkemedelsverket om partihandlarna rapporterat in uppgifter till E‑hälsomyndigheten, trots att de är tillsynsmyndighet över inrapporteringen.[161] Det var svårt för Läkemedelsverket att utöva tillsyn över partihandlarnas inrapportering eftersom E‑hälsomyndigheten inte var skyldig att lämna ut statistiken om partihandeln till Läkemedelsverket. Därefter skedde en lagändring som gjorde att Läkemedelsverket fick rätt att ta del av information om en partihandlare har rapporterat in uppgifter till E‑hälsomyndigheten.[162] Läkemedelsverket uppger att de stickprovsvis har börjat tillsyna att partihandlarna rapporterar till E‑hälsomyndigheten.[163] Läkemedelsverket uppger att myndigheten framöver kommer att starta ett separat tillsynsärende om de upptäcker fel i inrapporteringen och en inspektion inte är nära förestående. Läkemedelsverket har hittills inte använt några tvångsmedel i tillsynen av inrapporteringen.[164]
Sedan 2019 ska partihandlarna rapportera in mottagna returer från apoteken till E‑hälsomyndigheten.[165] Läkemedelsverket fick i samband med ändringen ett regeringsuppdrag som gick ut på att följa upp läkemedelsreturerna årligen till och med 2020.[166] Av Läkemedelsverkets första återrapportering från 2018 framgick att E‑hälsomyndigheten tidigare inte hade kvalitetsgranskat några av de uppgifter som partihandlarna rapporterat in på ett systematiskt sätt utan endast genomfört mottagningskontroller av teknisk art.[167]
Läkemedelsverkets återrapportering av returer från apoteken under 2019 fick skjutas upp eftersom det fanns uppgifter som hade rapporterats in till E‑hälsomyndigheten från partihandeln som inte var korrekta. E‑hälsomyndigheten gjorde i samverkan med Läkemedelsverket flera påtryckningar under 2019 för att få in korrekta uppgifter.[168] Trots detta kvarstod brister i inrapporteringen, enligt Läkemedelsverket.[169] En av de större partihandlarna rapporterade inte in data.[170] Bristerna kvarstår än i dag hos två av aktörerna och frågan är enligt Läkemedelsverket prioriterad vid kommande inspektioner under 2022.[171]