Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

3 Nedsättningen av energiskatten för datacenter

I detta kapitel besvarar vi våra frågor om nedsättningen av energiskatten för datacenter:

  • Har regeringen utrett, följt upp och omprövat nedsättningen av energiskatten för datacenter, så att konsekvenserna i förhållande till målen för näringspolitiken har kartlagts och beaktats?
  • Har Skatteverket hanterat nedsättningen så att dess konsekvenser går att förutse för berörda aktörer i så god tid som möjligt?

Regeringen tillsatte 2014 en utredning om en justering av energiskatten, som också utredde en nedsättning av energiskatten för datacenter. Utredningen beaktade insatsen i förhållande till näringspolitiken på grundval av befintliga översiktliga bedömningar gjorda av främst konsultbolaget BCG[47] och Tillväxtverket. Regeringen har inte gjort andra djupare konsekvensanalyser, utöver de som refereras till i denna utredning. Genom bristen på en sådan konsekvensanalys har regeringen inte beaktat vilka datacenterverksamheter som behöver stimuleras utifrån näringspolitikens mål.

Skatteverket har sett behov av att klargöra viktiga delar av villkoren för att ta del av nedsättningen av energiskatten för datacenter. Skatteverket har därför i ett ställningstagande förtydligat vem som kan få del av nedsättningen. Ställningstagandet förtydligar att det är den som förfogar över utrustningen som förbrukar elen som därmed har rätt till nedsättningen av energiskatten. Skatteverket möter dock fortsättningsvis utmaningar i de utredningar som man gör avseende datacenter. Framför allt gäller det samlokaliserade datacenter och grundläggande praktiska förhållanden, såsom vem som förfogar över utrustningen i datacenter (och som därmed anses förbruka elen), vilken verksamhet som den som förfogar över utrustningen bedriver och hur stor elförbrukningen varit.

Enligt uppgifter från datacenterföretag har det varit svårt för dem att förutse om de kan få del av nedsättningen inom ramen för sina existerande affärsmodeller och planer.

Regeringen har inte följt upp, utvärderat eller omprövat nedsättningen av energiskatten för datacenter i förhållande till de näringspolitiska målen, och heller inte gett Skatteverket uppdrag att göra detta. Däremot har regeringen omprövat och justerat nedsättningen i andra avseenden. Regeringen valde inledningsvis att prioritera stora datacenter och lade mindre fokus på andra typer av datacenter. En justering med syfte att erbjuda nedsättningen till mindre datacenter infördes 2018 då effektgränsen för datacenter som skulle ha möjlighet att utnyttja nedsättningen av energiskatten sänktes från 0,5 till 0,1 megawatt.[48]

Nedsättningen av energiskatten för datacenter har hittills utnyttjats av ett förhållandevis litet antal företag jämfört med de bedömningar som ursprungligen gjordes av regeringen och av utredningen som låg till grund för nedsättningen.

Större företag erhöll under perioden 2017–2021 en stor del av nedsättningen av energiskatten för datacenter.

Avsnitt

3.1 Motivet bakom nedsättningen var att stärka förutsättningarna för större datacenter

Regeringen tillsatte 2014 Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el.[49] Utredningens uppdrag var att se över det dåvarande systemet för beskattning av el, inklusive de olika skattenivåer som gällde för olika typer av verksamheter. Utifrån sin översyn föreslog utredningen att den lägre skattesats som gällde för tillverkning i industriell verksamhet skulle gälla också för vissa större datacenter.[50]

Regeringen valde att gå vidare med utredningens förslag i budgetpropositionen för 2017. Förutom att utredningen remissbehandlades hämtade regeringen inte in några ytterligare underlag.[51] Remissinstanserna tog upp bland annat kritik mot att åtgärden riktades enbart mot större datacenterföretag.

Ett viktigt motiv bakom utredningens förslag var att man ville stärka konkurrensförutsättningarna för framför allt större datacenterföretag. Till skillnad mot små datacenterföretag bedömdes de större datacenterföretagen vara internationellt konkurrensutsatta och i större utsträckning kunna bidra till ökad sysselsättning och utveckling, vilket är en viktig del i de näringspolitiska mål som riksdagen beslutat om.

Utredningen inkluderade uppgifter från konsultbolaget BCG och Tillväxtverket om de dynamiska effekterna av enskilda tidigare datacenteretableringar.[52] BCG uppskattade att de ackumulerade ekonomiska effekterna av Facebooks etablering i Luleå under den första tioårsperioden, med konstruktion och drift, gav regionen 9 miljarder kronor i tillkommande intäkter. BCG beräknade vidare att varje arbetstillfälle som uppstod genom etableringen skapade 0,6–1,3 ytterligare arbetstillfällen i regionen. Utredningen hänvisade också till en befintlig förhandsutvärdering som Tillväxtverket tidigare gjort av samma etablering. Tillväxtverket bedömde i denna förhandsutvärdering att etableringen fullt utbyggd skulle innebära ett tillskott om cirka 260 nya arbetstillfällen. Till detta bedömde Tillväxtverket att bygg- och anläggningsarbeten skulle generera upp till 300 arbetstillfällen per år under etableringstiden 2011–2017. Tillväxtverket beräknade att den indirekta effekten av varje nytt arbetstillfälle till följd av etableringen skulle vara cirka 0,3 arbetstillfällen i regionen.

3.2 Konsekvensanalyser om nedsättningen fångar inte behov av eller effekter för olika typer av datacenter

Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el har tillsammans med inkomna remissvar utgjort regeringens enda underlag i förberedelserna av förslaget om nedsatt energiskatt för datacenter. Vissa remissinstanser lyfte frågor som vi bedömer att det hade varit relevant för regeringen att göra ytterligare konsekvensanalyser av, till exempel avseende fokuset på större datacenterföretag och åtgärdens sysselsättningseffekter. Regeringen gjorde inte heller någon bedömning av hur viktigt elpriset var som drivkraft för datacenter, utöver att beakta den bakomliggande utredningens beräkningar av elkostnadernas andel av datacenterföretags kostnader. En indikation på att andra skäl än låga elpriser kan vara viktigare för beslut om att göra investeringar i datacenter i Sverige framgår av enkätsvaren från datacenterföretag i vår enkät. På frågan om varför företagen valt att investera i datacenterverksamhet i Sverige svarade 4 företag av 18 att det berott på stabil tillgång till fossilfri energi och 2 företag att det berott på låga elpriser.[53] Totalt 10 datacenterföretag av 18 svarade att deras beslut berott på andra skäl.

Avsikten med nedsättningen av energiskatten för datacenter var att locka fler företag som bedriver sådan elintensiv verksamhet till Sverige. Både utredningen och regeringen bedömde också att nedsättningen borde ge goda förutsättningar för företagstillväxt och ytterligare arbetstillfällen inom landet. Detta var dock något som ifrågasattes av vissa remissinstanser. Exempelvis ansåg både Tillväxtverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att förslagets sysselsättningseffekter kunde förväntas vara begränsade. Regeringen höll i viss mån med, men hänvisade samtidigt till de tillgängliga förhandsutvärderingar och analyser som utredningen använde.[54]

Utredningen behandlade i liten utsträckning behoven av och effekterna för olika typer av datacenter. Utredningen landade i att nedsättningen av energiskatten borde riktas mot större datacenterföretag, en bedömning som regeringen också delade. Nedsättningen avgränsades därför till företag som i huvudsak bedrev och utövade datacenterstjänster och vars installerade effekt uppgick till minst 0,5 megawatt.[55]

Utredningen gjorde inte någon särskild analys av företagsstrukturen i datacenterbranschen eller hur den skulle kunna komma att påverkas av förslaget om nedsatt energiskatt. Utredningen analyserade inte heller vilka behov som finns av olika typer av datatjänster i samhället.

Att nedsättningen avgränsades till större datacenterföretag möttes av kritik i remissbehandlingen. Flera remissinstanser[56] menade att gränsen om 0,5 megawatt installerad kapacitet var godtycklig och kunde leda till tröskeleffekter. Tillväxtverket bedömde särskilt i sitt remissvar att mindre och mellanstora datacenter skapar större sysselsättningseffekter än stora.

Det är inte tydligt i vare sig utredningen eller regeringens efterföljande proposition varför man valde 0,5 megawatt installerad effekt som gräns för nedsättningen. Utredningen konstaterade dock att nedsättningen kommer att påverka konkurrensförhållandet mellan datacenterföretag av olika storlekar inom landet och på så sätt verka mot en konsolidering av branschen. Regeringen bedömde i propositionen att det främst var större datacenter som var utsatta för internationell konkurrens och därmed i behov av skattenedsättningen. I propositionen hänvisade regeringen till utredningen och menade att gränsen om 0,5 megawatt installerad effekt var väl avvägd och svarade mot branschens struktur.[57] Varken regeringen eller utredningen problematiserade att nedsättningen innebar en relativ konkurrensnackdel för mindre datacenterföretag. Detta innebär att regeringen inte beaktade om även mindre datacenterföretag kunde bidra till de näringspolitiska målen om att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

3.3 Genomförande av nedsättningen av energiskatten för datacenter – konsekvenser i praktiken

Regeringen genomförde en justering av nedsättningen av energiskatten 2018 för att möjliggöra för fler datacenterföretag att utnyttja nedsättningen. Skatteverket gjorde ungefär samtidigt ett ställningstagande som förtydligade att det var den som förfogade över utrustningen som förbrukade elen i datacentret som var berättigad till nedsättningen av energiskatten. Skatteverket gjorde detta ställningstagande eftersom man bedömde att det fanns ett behov av klargörande av vem som förbrukar el i ett datacenter där flera företag utövar verksamhet. Enligt Skatteverkets bedömning framgick det inte tydligt av lagtexten vem som då har rätt till nedsättning.[58] Under det första år som nedsättningen gällde fanns inte Skatteverkets förtydligande genom ställningstagandet.[59] Datacenterföretag har uppfattat att nedsättningen av energiskatten varit svår att förutse för framför allt samlokaliserade datacenter.

3.3.1 Efter ett år justerades nedsättningen så att den omfattade även mindre datacenter

Efter att flera företag lämnat in skrivelser till regeringen med kritik mot effektgränsen, och önskemål om att den skulle ändras, ändrade regeringen sin bedömning. För att även inkludera mindre anläggningar i nedsättningen föreslog regeringen att effektgränsen för vad som definieras som ett datacenter skulle sänkas från 0,5 till 0,1 megawatt.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag, vilket innebar att skattenedsättningen, som trädde i kraft 2017, från och med 2018 även har omfattat mindre datacenter.[60] I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en justering av energiskattens skattens nivå från 0,5 öre till 0,6 öre per kilowattimme.[61] Riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag.

3.3.2 Ställningstagande från Skatteverket klargjorde vilka datacenter som kan få del av nedsättningen men vissa utmaningar finns kvar

I 2017 års budgetproposition (dvs. i september 2016) föreslog regeringen att begreppet stödmottagare i lagen om skatt på energi skulle avse den som förbrukade elen.[62]

En viktig utgångspunkt för regeringen var att enbart en aktör i slutändan kunde anses förbruka elen,[63] och enligt företrädare för Finansdepartementets skatte- och tullavdelning skulle nedsättningen redan från början varit inriktad på de som äger utrustningen i datacentren.[64]

Den 19 september 2018 kom Skatteverket med ett ställningstagande om att det är den som förfogar över utrustningen i datacentren som har rätt till nedsättning: ”den som förfogar över den utrustning i datorhallen där elen förbrukas ska anses förbruka elen”.[65] Som grund till ställningstagandet hänvisade Skatteverket till att det hade uppkommit en fråga om vem som, enligt bestämmelserna i lagen om skatt på energi, skulle anses förbruka elen i ett datacenter där flera företag utövade verksamhet, det vill säga i samlokaliserade datacenter.[66] Ställningstagandet har enligt Skatteverket förtydligat att det är den som förfogar över utrustningen som har rätt till nedsättningen av energiskatten för datacenter. I de utredningar som Skatteverket gör finns dock fortfarande utmaningar i att fastställa bland annat vem som förfogar över utrustningen, vilken verksamhet den som förfogar över utrustningen bedriver och hur stor elförbrukningen har varit.[67]

3.3.3 Nedsättningen uppfattas av datacenterföretag som oförutsägbar vilket fått konsekvenser för vissa typer av datacenter

Skatteverkets ställningstagande 2018 innebar att det inte alltid är datacenterföretagen som har rätt till nedsättning. Skatteverkets ställningstagande innebar att vissa datacenterföretag (främst samlokaliserade) som inledningsvis fått del av nedsättningen inte fick det längre. Det var i stället den som förfogar över utrustningen som ansågs förbruka elen och som kunde ta del av nedsättningen, det vill säga i praktiken kunderna till samlokaliserade datacenter. När Skatteverket i sitt ställningstagande förtydligade vem som hade rätt till nedsättning medförde det både att vissa företag som tidigare fått nedsättning inte längre bedömdes ha rätt till det, och att andra som tidigare bedömts inte ha rätt till nedsättning fick det.[68]

De samlokaliserade datacentren fick i och med Skatteverkets ställningstagande ändrade förutsättningar och behövde då ändra sina avtal.[69] Att ändra avtal som löper över flera år är enligt företrädare för datacenterföretag kostsamt och vissa datacenterföretag fick likviditetsproblem.[70]

Energiföretagen i Sverige, Svenskt Näringsliv och Node Pole hemställde 2019 gemensamt om en ändring i lagen om skatt på energi avseende att ägaren av ett datacenter, även den som hyr ut utrymme för server eller utrymme i server, ska kunna ansöka om återbetalning av energiskatt på el. Syftet med hemställan var att ”undvika de negativa och kostsamma administrativa konsekvenser som uppstått till följd av Skatteverkets ställningstagande som innebär att varje enskild hyresgäst i ett samlokaliserat datacenter ska ansöka om ersättning för nedsättningen”.[71]

Enligt uppgift från företrädare för Finansdepartementet bereds ärendet fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringen har hittills inte presenterat något förslag med anledning av hemställan eller fattat något beslut om att avslå den.[72]

I våra intervjuer med bland annat datacenterföretag har datacenterföretag framfört att nedsättningen av energiskatten å ena sidan har ”gjort sitt jobb”. Den anses alltså ha mött de andra nordiska ländernas satsningar och fått investeringar i datacenter till Sverige. De stora jättarna hade lika gärna kunnat välja något annat nordiskt land.[73]

Men en bild som också framträder är att näringslivet har uppfattat nedsättningen som svår att förutse, vilket i sin tur har orsakat problem för vissa datacenter. Det framgår också att det är viktig med stabilitet när det gäller förutsättningarna för nedsättningen. Företagen behöver en viss planeringshorisont. Därför var det inte optimalt att genomförandet skedde i etapper. Ett år efter det att nedsättningen av energiskatten för datacenter infördes klargjorde Skatteverket att det bara är den som förfogar över utrustningen som kan få nedsättning. Detta klargörande ändrade förutsättningarna för olika samlokaliserade datacenter.[74] Företrädare för stora som små datacenterföretag, näringslivsorganisationer och företag som arbetar med rådgivning till datacenterföretag har lämnat uppgift om att ett system som justerats flera gånger under kort tid inte fungerar optimalt i förhållande till företags planeringshorisont som oftast är fem år och längre.[75]

Följande öppna svar på vår enkät till datacenterföretag illustrerar andra negativa erfarenheter som finns av nedsättningen i praktiken.

”Försöka få tillbaka pengarna på energiskatten är så svårt att man måste ge bort hälften till konsulter.”

”Tyvärr är det i sak omöjligt att få ut återbäringen.”

En uppfattning som framkommit i våra intervjuer om varför genomförandet inte blev optimalt är att vare sig regeringen eller Skatteverket har förstått branschen eller satt sig in i hur den fungerar. När nedsättningen utformades beaktade man helt enkelt inte att det finns olika typer av datacenterföretag.[76] Företagen menar att det behövs olika typer av datacenter för att kunna stötta olika användare och behov. Men som nedsättningen nu är utformad premieras endast en viss typ av datacenter.[77]

3.3.4 Merparten av nedsättningen har gått till ett fåtal stora datacenter

Skatteverket gör inga direkta uppföljningar av nedsättningen av energiskatten för datacenter men har försett oss med uppgifter om vilka företag som fått ersättning för nedsättningen under de år som den funnits, hur stor nedsättningen varit och hur stor de berörda företagens omsättning är.[78]

Företag kan begära nedsättning inom tre år från det att förbrukningen av elen skett. Detta innebär att ersättningar för nedsättningen av energiskatten kan tillkomma för 2019–2021. Uppgifterna om ersättningarna för nedsättningen av energiskatten dessa år är därför hittills preliminära.

Den utredning som låg till grund för nedsättningen av energiskatten för datacenter beräknade den sammanlagda skattenedsättningen för datacenterbranschen till cirka 313 miljoner kronor per år. Utredningen bedömde att antalet företag som skulle komma att beröras av förslaget skulle handla om ett hundratal. Regeringen uttryckte i propositionen som behandlade nedsättningen av energiskatten för datacenter att antalet företag som skulle beröras av förslaget var begränsat.[79] I samband med att regeringen sedan föreslog att effektgränsen för vad som definieras som en ett datacenter skulle sänkas från 0,5 till 0,1 megawatt, gjorde regeringen också uppskattningen att ytterligare 135 företag därigenom skulle komma att omfattas av nedsättningen.[80] De två bedömningarna summerar alltså till 235 företag. Dessa uppgifter syftade till att beskriva hur många företag som förväntades beröras totalt sett.[81]

För 2017–2021 har hittills 80 företag fått nedsättning av energiskatt på el som förbrukats i ett datacenter. I genomsnitt har 39 företag per år tagit del av nedsättningen. Totalt har nedsättningen omfattat 220–330 miljoner kronor, vilket är i nivå med utredningens beräkningar. Totalt har hittills 1,3 miljarder kronor betalats ut för 2017–2021.

Tabell 2 Ersättningar till företag med anledning av nedsättningen – antal företag och utbetalade belopp (miljoner kronor)


2017

2018

2019

2020

2021

Totalt

Nedsättning

222,4

330,1

269,5

228,6

287,8

1 338,5

Antal företag

39

55

41

33

28

80

Antal företag som tillkommit under respektive år

39

21

14

1

6


Antal företag som utgått under respektive år

0

5

28

9

11


Källa: Uppgifter framtagna av Skatteverket till Riksrevisionen och Riksrevisionens bearbetning.

Som framgår av tabell 3 har nästan 60 procent av den totala nedsättningen
2017–2021 hittills gått till tre företag, och ungefär hälften av den totala nedsättningen 2017–2021 har hittills gått till två större företag som bedriver datacenter, ett för eget bruk och ett hyperscale.[82] Det ena av dessa företag har fått nedsättning för samtliga år 2017–2021, och det andra för 2019–2021. Under två enskilda år har deras andel av nedsättningen uppgått till 59 respektive 70 procent av de totala ersättningarna för dessa år. En stor del av nedsättningen har alltså gått till större företag.

Tabell 3 Nedsättningen till den grupp företag som fått mer än hälften av den totala nedsättningen respektive år, miljoner kronor och andel av total ersättning i procent


2017

2018

2019

2020

2021

Totalt

Nedsättningen i miljoner kronor till de 3 företag som tillsammans fått mer än 50 procent av den totala nedsättningen respektive år (andel av total ersättning i procent)

133,8 (60)

167,7 (51)

183,9 (68)

174,6 (76)

187,8 (65)

747,9 (56)

Andel av total nedsättning som gått till 2 stora företag i procent

42

33

59

70

49

50

Källa: Uppgifter framtagna av Skatteverket till Riksrevisionen och Riksrevisionens bearbetning.

Över tid är det ett sjunkande antal företag som hittills fått nedsättning av energiskatt på el. Den genomsnittliga nedsättningen i kronor per företag har dock ökat. Se diagram 1.

Diagram 1 Antal företag som fått nedsättning och genomsnittlig ersättning per företag i kronor

Källa: Uppgifter framtagna av Skatteverket till Riksrevisionen och Riksrevisionens bearbetning.

Sammantaget ser det ut att ha skett en konsolidering i systemet mot färre och möjligen något större företag. Av de 80 företag som hittills erhållit nedsättningen för perioden 2017–2021 har 33 endast erhållit nedsättning för 2017 och/eller 2018. Det innebär att 41 procent av de totalt 80 företagen som hittills något år erhållit nedsättning inte gjort det mer än de två inledande åren.[83] Dessa företags omsättning är väsentligt lägre än medelomsättningen för de företag som erhöll ersättning för 2017 och 2018.[84]

Totalt 12 företag har hittills erhållit ersättning för nedsättningen varje år 2017–2021, se tabell 4. Dessa företags andel av ersättningarna har varit mer än 50 procent i stort sett varje år 2017–2021. En betydande del av nedsättningen till denna grupp företag har gått till ett större företag.[85]

Tabell 4 Nedsättningen till de 12 företag som erhållit ersättning varje år 2017–2021, miljoner kronor och andel i procent


2017

2018

2019

2020

2021

Totalt

Nedsättning i miljoner kronor till de 12 företagen

140,3

219,7

160,9

167,9

140,6

829,4

De 12 företagens andel av totala nedsättningen (%)

63

67

60

73

49

62

Andelen av den sammanlagda nedsättningen till de 12 företagen som gått till det företag som fått mest ersättning (%)

67

50

79

76

76


Andelen av den sammanlagda nedsättningen till de 12 företagen som gått till de övriga 11 företagen (%)

33

50

21

24

24

 

Källa: Uppgifter framtagna av Skatteverket till Riksrevisionen och Riksrevisionens bearbetning.

3.4 Regeringens uppföljning, utvärdering och omprövning av nedsättningen

Regeringen har inte gjort någon uppföljning av nedsättningen av energiskatten för datacenter.[86] Regeringen redovisar däremot årligen skatteutgifternas storlek i skrivelsen ”Redovisning av skatteutgifter” som publiceras i samband med den ekonomiska vårpropositionen.[87] Regeringen har inte heller gett Skatteverket något uppdrag om kartläggning, uppföljning eller utvärdering av nedsättningen av energiskatten för datacenter.[88] Regeringskansliet har däremot tillgång till aggregerade uppgifter från Skatteverket om de årliga utfallen för energiskatten på el.[89]

Regeringen ändrade efter ett år villkoren för vilka datacenterföretag som kunde få del av nedsättningen. Regeringen har också genomfört en mindre minskning av nedsättningen av energiskatten för såväl industrin som datacenter. Men själva nedsättningen har inte följts upp eller utvärderats.

3.4.1 Regeringens rapportering av nedsättningen

Rapporteringen för 2021 var den första då regeringen separat redovisade utbetalda ersättningar med anledning av nedsättningen av energiskatten för datacenter. I redovisningen för 2017–2020 redovisade regeringen sammantagna uppgifter om nedsättningen av energiskatten i klump för såväl industrin som datacenter.[90]

I budgetpropositionerna för 2018–2022 redovisar regeringen skatteutgiften för nedsättningen av energiskatten för datacenter i delen om utgiftsområde 24 i klump tillsammans med nedsättningen av energiskatten för industrin, i en tabell över skatteutgifterna inom näringspolitiken.

3.4.2 Regeringens omprövning av nedsättningen

Regeringen har vid ett tillfälle omprövat nedsättningen av energiskatten för datacenter. Det har skett genom budgetpropositionen för 2018, då effektgränsen för datacenter som kunde ta del av nedsättningen sänktes från 0,5 till 0,1 megawatt.[91] Sedan datacenter inkluderades i nedsättningen av energiskatten 2017 har regeringen hittills inte omprövat nedsättningen av energiskatten för datacenter i förhållande till de näringspolitiska målen.

  • [47] Boston Consulting Group (BCG).
  • [48] Prop. 2017/18:1.
  • [49] Kommittédirektiv 2014:72, Sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el.
  • [50] SOU 2015:87, s. 19.
  • [51] Sammantagen bedömning utifrån dokumentstudier och uppgifter från Finansdepartementet.
  • [52] SOU 2015:87.
  • [53] Enkätens svarsalternativ inbegrep ”låga elpriser” och syftade till de normalt sett, i jämförelse med andra länder, låga elpriserna i Sverige.
  • [54] Se prop. 2016/17:1 och lagrådsremiss, Vissa frågor på elskatteområdet.
  • [55] SOU 2015:87, prop. 2016/17:1 och lagrådsremiss, Vissa frågor på elskatteområdet. Gränsen om 0,5 megawatt ändrades 2018 till 0,1 megawatt 2018. Se prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54.
  • [56] Bland annat SLU, Region Gävleborg, Östersunds kommun, IT & Telekomföretagen, Tillväxtverket, Åsele kommun, Storumans kommun, Region Västerbotten och Skellefteå kraft AB.
  • [57] SOU 2015:87, prop. 2016/17:1 och lagrådsremiss, Vissa frågor på elskatteområdet.
  • [58] Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-05-19.
  • [59] I de fall företag uttryckligen sökte för förbrukning i utrustning som de inte förfogade över för perioden innan ställningstagandet kom, har Skatteverket utrett förbrukningen och enbart bifallit den del som förbrukats i utrustning som företaget själv har förfogat över. Sedan 2019 har Skatteverket tillämpat ställningstagandet fullt ut. Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-05-19.
  • [60] Prop. 2017/18:1, rskr. 2017/18:54.
  • [61] Prop. 2020/21:1.
  • [62] Prop. 2016/17:1, s. 269.
  • [63] Uppgift lämnad av Finansdepartementet i skrivelse till Riksrevisionen, 2022-05-03.
  • [64] Justerade minnesanteckningar intervju med skatteenheten på Finansdepartementet, 2021-09-10.
  • [65] Ett ställningstagande är styrande för myndighetens verksamhet. I sitt ställningstagande hänvisade Skatteverket till regeringens uttalande i 2017 års budgetproposition om vem som skulle anses vara stödmottagare för statligt stöd på elskatteområdet.
  • [66] Skatteverkets ställningstagande, Den som förfogar över den utrustning i datorhallen som elen förbrukas i ska anses förbruka elen.
  • [67] Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-06-22.
  • [68] Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-06-22.
  • [69] Skatteverket skickade den 22 oktober 2018 ut information om en övergångslösning med anledning av klargörandet. Övergångslösningen riktade in sig primärt på samlokaliserade datacenterföretag som utgått från att det var de som förbrukade elen i datacentren och inte deras kunder. Mot bakgrund av detta avsåg Skatteverket för 2017–2018 inte ifrågasätta att företaget som yrkat om skattebefrielse också är den som förfogat över utrustningen i datacentret som elen förbrukats i. Från och med den 1 januari 2019 skulle Skatteverket tillämpa sitt ställningstagande fullt ut. Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-06-22 och 2022-08-04.Skattenedsättningen trädde dock i kraft 2017 och en viss tid gick innan denna information kom.
  • [70] Justerade minnesanteckningar från intervjuer: företrädare för datacenterföretag 2021-08-24; företrädare för näringslivsorganisation 2022-01-13; företrädare för företagsrådgivare
    2022-01-13; företrädare för datakonsultföretag 2022-01-20. Skattenedsättningen av energiskatten för datacenter trädde i kraft den 1 januari 2017.
  • [71] Energiföretagen, ”Hemställan – återbetalning energiskatt datorhallar”, hämtad 2021-10-01.
  • [72] Företrädare för Finansdepartementet har lämnat följande skriftliga förtydligande i frågan, 2022-06-22. En central utgångspunkt för regeringen är att nedsättningen för viss förbrukad el enbart kan tillfalla en aktör i värdekedjan. För att kunna peka ut en annan aktör än den som i dag är berättigad till nedsättningen måste det klargöras vem i värdekedjan detta ska vara. Det regeringen försöker säkerställa i lagstiftningsarbetet med nedsättningen av energiskatten för datacenter är att inte flera aktörer ska anse sig vara berättigade till samma skattenedsättning för samma el. Samtidigt är det enligt regeringen nödvändigt att någon aktör har rätten.
  • [73] Justerade minnesanteckningar, intervjuer med: näringslivsorganisation 2021-08-16; datacenterföretag 2021-11-18 och datacenterföretag 2021-11-30.
  • [74] Justerade minnesanteckningar, intervjuer med: näringslivsorganisation 2021-08-16; datacenterföretag 2021-08-24; näringslivsorganisation 2021-08-30; datacenterkonsultföretag 2022-01-20; näringslivsorganisation respektive företagsrådgivare 2022-01-13.
  • [75] Justerade minnesanteckningar, intervjuer med: datacenterföretag 2021-08-24; näringslivsorganisation 2022-01-13; företagsrådgivare 2022-01-13; datacenterkonsultföretag 2022-01-20 och datacenterföretag 2021-11-24.
  • [76] Justerade minnesanteckningar från intervjuer med: Näringslivsorganisation, 2021-08-16; Näringslivsorganisation och företagsrådgivare, 2022-01-13; datacenterkonsultföretag, 2022-01-20.
  • [77] Justerade minnesanteckningar från intervjuer med: Energiföretag, 2021-08-26; Datacenterföretag, 2021-11-18; Datacenterföretag, 2021-11-30; Datacenterkonsultföretag, 2022-01-20; Invest in Skåne, 2022-03-07.
  • [78] Nedsättningen kan ges genom återbetalning eller avdrag för energiskatt. Det är två olika förfaranden beroende på om datacentren är skattskyldiga för elen eller inte. Se Skatteverkets rättsliga vägledning för energiskatter (Energiskatter | Skatteverket hämtad 2022-03-21). I granskningen och i de uppgifter vi fått från Skatteverket görs ingen skillnad mellan om nedsättningen gjorts i form av återbetalning eller avdrag. Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-01-28. Skatteverket har från 2017 och framåt inte fått något uppdrag från regeringen om kartläggning, uppföljning och utvärdering av nedsättningen av energiskatten för datacenter. Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-04-27.
  • [79] SOU 2015:87 s. 365–366 och prop. 2016/17:1 s. 306.
  • [80] Prop. 2017/18:1 samt Finansdepartementet, Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen 2018, Fi2017/01244/S2, bland annat s. 472.
  • [81] När i tiden detta skulle ske ska uppfattas mer som en empirisk fråga. Skriftlig uppgift från Finansdepartementet, 2022-05-03.
  • [82] Se även bilaga 2.
  • [83] Av dessa 33 företag erhöll 5 nedsättning endast 2017, medan 16 företag erhöll nedsättning 2017 och 2018, och 12 företag erhöll nedsättning 2018. Enligt skriftlig uppgift från Skatteverket 2022-06-22 var det flera företag bland dem som endast fått återbetalning för de första åren som aldrig kom i gång långsiktigt med sin verksamhet i Sverige, utan avvecklade verksamheten i Sverige kort tid efter etableringen.
  • [84] Se tabell 7, bilaga 2.
  • [85] I bilaga 2 finns ytterligare tabeller med upplysningar om datacenterföretag som erhållit ersättning för nedsättningen av energiskatten.
  • [86] Justerade minnesanteckningar intervju med Finansdepartementets skatteenhet, 2021-09-10.
  • [87] Skriftlig uppgift från Finansdepartementet, 2022-06-22.
  • [88] Skriftlig uppgift från Skatteverket, 2022-04-27.
  • [89] Den senaste information som Regeringskansliet har fått från Skatteverket specifikt om utfallet för nedsättningen av energiskatten för datacenter är uppgifter om storleken på avdrag och återbetalningar för åren 2017–2021 samt för de första månaderna 2022 (inkom 11 mars 2022). Den informationen innehåller även uppgifter om antalet företag. Skriftlig uppgift från Finansdepartement, 2022-05-03.
  • [90] Se Redovisning av skatteutgifterna 2017–2022, skr. 2016/17:98, skr. 2017/18:98, skr. 2018/19:98, 2019/20:98, 2020/21:98 och skr. 2021/22:98.
  • [91] Prop. 2017/18:1. Genom budgetpropositionen för 2021 genomfördes en mindre höjning av energiskatten för såväl industrin som datacenter, från 0,5 öre till 0,6 öre per kilowattimme, prop. 2020/21.

Uppdaterad: 04 juli 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?