Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Om folkbildningen

I detta bakgrundskapitel beskrivs statens stöd till folkbildningen, folkbildningens aktörer och ansvarsfördelning, bidragssystemet och styrningen av området.

Avsnitt

2.1 Statens stöd till folkbildningen

Folkbildningen utgör en del av det svenska civilsamhället och har ofta lyfts fram av regering och riksdag för sin betydelse för demokrati och det moderna samhällets framväxt.[32] Statens ekonomiska stöd till folkbildningen har långa rötter och sträcker sig ända tillbaka till 1800-talet.[33] I dag finns elva studieförbund och över 150 folkhögskolor som tar del av statsbidraget till folkbildningen. År 2021 uppgick statens anslag till folkbildningen till närmare 4,6 miljarder kronor varav Folkbildningsrådet fördelade ca 1,8 miljarder kronor till studieförbunden[34] och 1,6 miljarder kronor till folkhögskolorna.[35] Resterande del av anslaget avsåg främst regeringens särskilda medel till folkhögskolan och särskilda satsningar på att nå nya grupper inom studieförbundens verksamhet.

2.1.1 Särskild förvaltningsmodell gäller för folkbildningen

Riksdagen beslutade 1991 om en reform av folkbildningen, som förändrade statens förhållande till folkbildningen i grunden. Detaljregleringen av folkbildningen och statsbidraget försvann och ersattes av målstyrning, samtidigt som ansvaret för folkbildningens genomförande flyttades från den dåvarande myndigheten Skolöverstyrelsen till folkbildningens aktörer.[36]

Riksdagen har beslutat om syftena för folkbildningspolitiken som bland annat kommer till uttryck i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen:[37]

  • stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  • bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Inom dessa ramar ska folkbildningens aktörer själva ta ansvar för fördelning av statsbidrag, administration, organisation och för att följa upp och utvärdera verksamheten.[38]

I samband med reformen 1991 bildades den ideella föreningen Folkbildningsrådet som enligt lag prövar frågor om fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor.[39] Folkbildningsrådet beslutar också om statsbidragsvillkor som ska bygga på statens syften med statsbidraget.[40] Rådet får även besluta att helt eller delvis kräva tillbaka statsbidrag. Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen får beslut som fattas i enlighet med samma förordning inte överklagas.[41]

Ansvarsfördelningen mellan staten och Folkbildningsrådet understryks i den senaste folkbildningspropositionen, där regeringen skriver:

Genom att staten inte detaljstyr stödet till folkbildningen, utan överlämnar åt Folkbildningsrådet att fördela statsbidraget till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan utifrån de övergripande syften som riksdagen beslutat om, upprätthålls också en formell och principiell gräns mellan staten och folkbildningen.[42]

Regeringen styr därmed inte Folkbildningsrådet annat än genom den myndighetsuppgift som tilldelats organisationen, det vill säga att pröva, fördela och följa upp statsbidrag. Det gör regeringen framför allt genom regleringsbrev för anslag, förordning och riktlinjer.

Folkbildningen har utvärderats flera gånger

Sedan reformen 1991 har regeringen initierat fyra statliga utvärderingar av folkbildningen. I utredningarna från 1996 (SOU 1996:159) och 2004 (SOU 2004:30) var syftet att utvärdera om statens syften med statsbidraget hade infriats[43], vilket också var syftet i Statskontorets rapport från 2018.[44] 2012 års utredning (SOU 2012:72) handlade om hur staten borde utvärdera statsbidraget för folkbildningen.[45] Även om utmaningarna med att mäta effekter lyfts i några av rapporterna är den samlade bilden av utvärderingarna att statsbidraget till folkbildningen bidrar till statens mål.

2.1.2 Statens ekonomiska stöd till studieförbunden har varit relativt konstant

Statsbidraget till studieförbunden har legat ganska konstant de senare åren, se diagram 1. Ökningen av det totala statliga anslaget beror nästan uteslutande på regeringens särskilda satsningar på folkhögskolor, bland annat i form av utbyggnad av utbildningsplatser och särskilt prioriterade utbildningar. I rådets fördelning är relationen mellan studieförbundens och folkhögskolornas del av statsbidraget konstant över tid.

Diagram 1 Totalt statsbidrag och studieförbundens del av statsbidraget, 2017–2021

Källa: Regleringsbrev 2021 Anslag 14:1, 14:2, 14:3 och 14:4 och Folkbildningsrådets årsredovisningar 2017–2021.

Kommuner och regioner ger också ekonomiskt stöd till studieförbunden. Detta stöd har dock minskat över tid, framför allt det kommunala. År 2020 uppgick kommuners och regioners stöd till folkbildningen till 600 miljoner kronor.[46]

2.1.3 Folkbildningsrådets organisation

Folkbildningsrådet har tre medlemsorganisationer: Studieförbunden i samverkan, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). I bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan ingår de tio studieförbunden[47], medan SKR och RIO representerar folkhögskolorna. Tillsammans utgör dessa Folkbildningsrådets representantskap, det högst beslutande organet inom föreningen. Representantskapet fastställer den ekonomiska ramen för Folkbildningsrådet.

Rådets styrelse leder verksamheten och beslutar bland annat om fördelningen av statsbidrag till studieförbunden och de villkor som gäller för användningen av bidraget.[48] Styrelsen fastställer också verksamhetsplan och budget.

Folkbildningsrådet har ett kansli med ca 35 anställda, placerat i Stockholm.

2.1.4 Tio studieförbund är mottagare av statsbidraget

Det finns tio studieförbund som tar del av statsbidraget till folkbildningen[49]:

  • Arbetarnas bildningsförbund, ABF
  • Bilda
  • Folkuniversitetet
  • Ibn Rushd
  • Kulturens Bildningsverksamhet
  • Medborgarskolan
  • Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV
  • Sensus
  • Studiefrämjandet
  • Studieförbundet Vuxenskolan

De flesta studieförbunden har sin bakgrund i folkrörelserna och deras behov av att utbilda sina medlemmar.[50] Studieförbunden har olika profil och inriktning och är även olika vad gäller organisation, storlek, geografisk spridning och ålder. Flera av studieförbunden har funnits under lång tid. Under 2000-talet har två nya förbund blivit statsbidragsberättigade: Ibn Rushd (2008) och Kulturens bildningsverksamhet (2010).[51]

Varje studieförbund har ett flertal medlems- eller samarbetsorganisationer knutna till sig. År 2021 uppgick antalet medlems- och samarbetsorganisationer på nationell nivå till över 380 och lokalt till minst 10 000.[52]

Statsbidraget fördelas vidare till förbundens lokalavdelningar

Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget till studieförbundens centrala organisationer som i sin tur förmedlar merparten av medlen till sina lokalavdelningar, som ansvarar för genomförandet av olika folkbildningsaktiviteter. Både riksorganisation och lokala avdelningar är självständiga juridiska personer med egna styrelser. Totalt finns 136 lokala avdelningar. [53] Folkbildningsverksamhet bedrivs antingen med medlems- och samarbetsorganisationer, eller med fria grupper/kamratcirklar, eller som programförd verksamhet.[54] Enligt uppgifter från Folkbildningsrådet för verksamhetsår 2019 bedrivs den största verksamheten (räknat i studietimmar) med fria grupper, men hos vissa studieförbund sker huvuddelen av verksamheten tillsammans med medlems- eller samarbetsorganisationer. Minst verksamhet bedrivs inom den programförda verksamheten.[55]

Studieförbunden ansvarar för att den verksamhet som finansieras med statsbidrag svarar mot statens syften med bidraget samt följer statsbidragsvillkoren. Detta kallas för anordnarskap.[56]

Folkbildningen bedrivs i tre olika verksamhetsformer

Studieförbundens statsbidragsberättigade folkbildningsverksamhet bedrivs inom tre verksamhetsformer: studiecirklar, kulturprogram eller annan folkbildningsverksamhet.[57] Studiecirkeln ska utgöra basen i studieförbundens folkbildningsverksamhet.[58] En studiecirkel består av en mindre grupp personer som med en cirkelledare planmässigt bedriver studier genom samtal och dialoger. Studiecirkeln ska ha en dokumenterad studie- eller arbetsplan för cirkelns genomförande och för det studiemateriel som används. Annan folkbildningsverksamhet har en friare form jämfört med studiecirkeln – här är syftet att studieförbundet ska kunna pröva och utveckla nya former av folkbildningsverksamhet. Syftet med kulturprogrammen är att de ska ge deltagaren en kulturupplevelse, exempelvis genom föreläsning, utställning, musik, dans eller konst.

2.1.5 Styrningen av statsbidraget

Figur 1 nedan sammanfattar övergripande hur styrningen av statsbidraget går till, samt vilka aktörer som är involverade i styrningen och som tar del av bidraget.

Figur 1 Styrningen av statsbidraget till studieförbunden

Riksdagen beslutar om syftena för statsbidraget och anslagets storlek. Regeringen beslutar om regleringsbrev för anslaget, samt utfärdar förordning och riktlinjer som styr Folkbildningsrådets arbete med statsbidraget.

Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget vidare till de tio statsbidragsberättigade studieförbunden. Rådet bestämmer villkor för mottagare av statsbidraget, samt för fördelning och användning av bidraget.[59]

De tio studieförbunden fördelar statsbidraget vidare till sina lokalavdelningar och tar fram olika riktlinjer. Avdelningarna använder statsbidraget till bland annat programförd verksamhet, pedagogiskt stöd, arvoden till cirkelledare och föreläsare, kurslokaler, med mera. Lokalavdelningarna använder även statsbidraget till stöd för den folkbildningsverksamhet som förbundet anordnar tillsammans med olika samverkansparter.[60] Stödet kan bland annat ges i form av kostnadsersättningar.

Statsbidraget används även för administrationskostnader på Folkbildningsrådet och studieförbunden centralt och lokalt. Den statsbidragsberättigade verksamheten återrapporteras från lokal nivå upp via samtliga nivåer till riksdag.

2.2 Bidragsmodellen styr statsbidraget till studieförbunden

Folkbildningsrådets bidragsmodell bestämmer storleken på statsbidraget till varje enskilt studieförbund utifrån fastställda fördelningsprinciper och beräkningsunderlag. Folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag till studieförbunden sker årligen. För att kunna motta statsbidrag lämnar studieförbunden varje år en verksamhetsredovisning med deltagarrapportering och antal studietimmar för genomförd folkbildningsverksamhet till rådet.[61] Statsbidragsvillkoren styr vilken verksamhet som kan rapporteras som underlag. Nästkommande år fördelar rådet statsbidrag till studieförbunden i proportion till förbundens inrapporterade verksamhet från tre tidigare år.[62]

Bidragsmodellen består av tre olika delar.[63] Den del som fördelas utifrån förbundens verksamhet som bedrivs i form av studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram är störst och utgör 82 procent. 62 procent av statsbidraget fördelas utifrån studieförbundens studiecirkelverksamhet.[64]

Beräkningarna av denna del av bidraget baseras på följande indikatorer:[65]

  • Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet: Fördelning till hälften utifrån antalet studietimmar[66] och till hälften utifrån antalet unika deltagare samt antalet korttidsutbildade[67] som rapporterats in de tre senaste åren.
  • Kulturprogram: Fördelning utifrån antal kulturprogram som rapporterats in de senaste tre åren.

2.2.1 Bidragsmodellen ska reformeras till 2024

Det pågår för närvarande en översyn av bidragsmodellen och en ny modell ska vara på plats senast den 1 januari 2024. Bidragsmodellen har reformerats vid fyra tillfällen under 2000-talet.[68] Den nuvarande modellen började tillämpas 2017 efter en flerårig översynsprocess. Översynen resulterade bland annat i att bidragsdelarna för unika deltagare och korttidsutbildade ökade. Avsikten var att ge modellen en tydligare koppling till statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen.[69]

En återkommande kritik mot bidragsmodellen är att den anses leda till en så kallad volymjakt hos studieförbunden, genom att den premierar kvantitet i form av inrapporterade studietimmar i stället för kvalitet.[70] Den nu pågående översynen har som mål att bidragsmodellen i högre grad ska främja kvalitet i folkbildningsverksamheten.

2.3 Omfattande verksamhet där musik dominerar

Under 2019 [71] arrangerade de tio studieförbunden 241 800 studiecirklar med drygt 1,5 miljoner deltagare (av dessa var nästan 600 000 unika deltagare) fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Totalt antal studietimmar uppgick till 12,1 miljoner. År 2019 genomfördes också 74 400 arrangemang som annan folkbildningsverksamhet med 943 000 deltagare (496 000 unika deltagare), varav 65 procent var kvinnor och 35 procent män. I kategorin kulturprogram genomfördes 365 500 arrangemang med drygt 19 miljoner besökare eller deltagare. Av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män.[72]

Fram till 2017 ökade antalet studietimmar inom studieförbundens folkbildningsverksamhet stadigt, medan det sjönk tillbaka under 2018 och 2019, vilket framgår av diagram 2. Mellan åren 2010 och 2019 har antalet studietimmar ökat med 15 procent. I diagrammet syns också den abrupta nedgång i studietimmar som följde med coronapandemin under 2020.

Diagram 2 Antal studietimmar för studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet, 2010–2020

Källa:

Folkbildningsrådet.[73]

Samtidigt som studietimmarna har ökat mellan 2010 och 2019 har antalet deltagare i studiecirklar minskat sedan 2012 (det första år vi har data för). Antalet unika deltagare i studiecirklar har minskat med ungefär tio procent mellan 2012 och 2019, från 664 000 till 600 000. Samtidigt har antalet unika deltagare ökat med omkring 30 procent inom annan folkbildningsverksamhet, från 380 000 till 496 000.

2.3.1 Ämnesområdet konst, musik och media är störst

Den vanligaste ämneskategorin inom studiecirklarna är konst, musik och media.[74] År 2019 stod kategorin för 60 procent, eller 7,4 av 12,1 miljoner inrapporterade studietimmar. Den näst största ämneskategorin är humaniora som uppgick till 14 procent av alla studietimmar, följt av cirklar inom samhällsvetenskap som utgjorde fem procent av alla studietimmar. Deras andel av det totala antalet studietimmar har i stort varit oförändrad sedan 2010.[75]

2.4 Kontrollsystemet för statsbidraget

Kontrollsystemet av statsbidraget är tillitsbaserat och bygger på att studieförbunden tar ansvar för sin egen verksamhet. I linje med detta är det studieförbunden som ansvarar för att kontrollera att den egna användningen av statsbidraget följer statsbidragsvillkoren och statens syfte. Studieförbunden ska enligt villkoren[76] genomföra löpande kvalitetssäkring och kontinuerligt utföra rimlighetskontroller av pågående verksamhet. I dessa rimlighetskontroller granskas volymökningar av deltagare, unika deltagare och arrangemang per kommun i samtliga verksamhetsformer. Om felaktig verksamhet upptäcks i de löpande kontrollerna ska den korrigeras av förbunden.

Studieförbunden ska också genomföra efterkontroller i form av särskild kontroll. Denna kontroll ska omfatta minst fem procent av den verksamhet som studieförbundet genomförde året innan och som rapporterats in till Folkbildningsrådet som underlag för statsbidrag. Därtill analyserar Folkbildningsrådet årligen förbundens inrapporterade verksamhet för att identifiera volymökningar, och kan i förekommande fall begära att studieförbunden ska kontrollera specifika verksamheter. Denna efterkontroll kallas för Folkbildningsrådets årliga rimlighetskontroll.

Om studieförbunden i efterkontrollerna upptäcker att felaktig verksamhet har rapporterats in som underlag för statsbidrag ska denna verksamhet justeras genom att reduceras eller strykas. Justeringarna ska rapporteras in till Folkbildningsrådet och ligger sedan till grund för rådets beräkningar av hur mycket av tidigare utbetalat statsbidrag som ska återkrävas av studieförbundet.

Folkbildningsrådet ansvarar för att genom uppföljning säkerställa att studieförbundet utför den egna kontrollen så att felaktigheter så långt som möjligt förebyggs, upptäcks och rättas till. Därutöver ansvarar rådet för avvikelsehantering. Avvikelsehanteringen innebär att rådet utreder misstänkt eller konstaterad felaktig användning av statsbidrag hos studieförbunden.[77] Även de flesta studieförbund har rutiner för att utreda misstänkt felaktig användning av statsbidrag, inklusive oegentligheter eller fusk.[78]

I figur 2 nedan redovisar vi schematiskt folkbildningsaktörernas kontrollsystem för statsbidraget vad gäller styrning, kontrollåtgärder och ansvarsfördelning.

Figur 2 Kontrollsystemet för statsbidraget till studieförbunden[79]

Parallellt med studieförbundens reguljära kontroller har Folkbildningsrådet efter Järva även ålagt studieförbunden att genomföra två utökade särskilda kontroller av sin verksamhet. Den första utökade särskilda kontrollen genomfördes 2020 och omfattade verksamhetsåren 2017–2019. Den andra genomfördes 2021 och avsåg verksamhet som genomförts under 2020.[80]

2.4.1 Revision genomförs av aktörernas årsredovisningar

I tillägg till de kontroller som genomförs av studieförbunden och Folkbildningsrådet sker också extern revision. Både studieförbunden och Folkbildningsrådet har krav på sig att årligen genomföra revision av årsredovisningen utförd av godkänd eller auktoriserad revisor.[81] Syftet med revisionen är att lämna ett uttalande om huruvida de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering samt ger en rättvisande bild.[82] Revisionen har inte som syfte att granska mot statsbidragsvillkoren eller specifikt identifiera oegentligheter i form av felaktig användning av statsbidrag.

2.4.2 Sedan 2021 pågår ett arbete för att stärka kontroll, transparens och kvalitet

Under 2019 fick Folkbildningsrådet information från flera studieförbund med verksamhet på Järvafältet i Stockholmsområdet om att de upptäckt misstänkt fusk och bedrägerier med statsbidrag i sina samarbeten med lokala föreningar.[83] Misstankarna rörde bland annat dubbelrapportering av deltagare och redovisning av falska kostnader för folkbildningsverksamhet. Den påföljande utredningen ledde till att fyra studieförbund fick betala tillbaka drygt 5,3 miljoner kronor till Folkbildningsrådet i felaktigt använt statsbidrag för 2019. Folkbildningsrådets begäran om en utökad särskild kontroll av studieförbundens verksamhet under åren 2017–2019 resulterade i ytterligare upptäckter av felaktigheter och återkrav om totalt 39 miljoner.

Regeringen begärde 2021 att Folkbildningsrådet skulle redovisa åtgärder för att komma till rätta med de problem som upptäckts. Folkbildningsrådet presenterade i april 2021 ett åtgärdspaket med 18 åtgärder.[84] Syftet med åtgärderna är att stärka studieförbundens kontroll, öka transparensen i statsbidraget och öka fokus på vikten av kvalitet i studieförbundens verksamhet. Åtgärderna rör både studieförbundens och Folkbildningsrådets arbete. Den grundläggande ansvarsfördelningen i systemet ligger dock fast, det vill säga att förbunden genomför kontroll av sin egen verksamhet medan rådet följer upp kontrollerna.

Folkbildningsrådet redovisade resultatet av åtgärderna till regeringen i april 2022.[85] I sin redovisning bedömer rådet att stora steg har tagits i rätt riktning men att det också återstår arbete för att säkerställa att all verksamhet lever upp till de krav som ställs.

Bilaga 3 innehåller en vidare beskrivning av de senaste årens utvecklingsarbete.

  • [32] Se till exempel bet 2005/06: KrU14; bet 2012/13:KrU10.
  • [33] Prop. 2013/14:172, s 6, bet. 2013/14: KrU8, rskr. 2013/14:379.
  • [34] Det finns totalt elva studieförbund som kan ta del av det statsbidrag som regleras genom förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Tio av dessa studieförbund får statsbidraget fördelat via Folkbildningsrådet: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens Bildningsverksamhet, Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Sensus, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan. Utöver dessa tio tar även Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna del av statsbidraget till folkbildningen.
  • [35] Regeringsbeslut U2020/03869 m.fl.; Folkbildningsrådet, Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2021, 2022.
  • [36] Prop. 1990/91:82.
  • [37] Prop. 2013/14:172.
  • [38] Prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17 rskr. 1997/98:115.
  • [39] Lag (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
  • [40] För år 2021 se Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor och fördelning, 2021.
  • [41] Förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Rätten att överklaga Folkbildningsrådets beslut har nyligen varit uppe för domstolsprövning (se dom av Kammarrätten i Stockholm, mål nr 8140-21, meddelad 2022-05-27). Prövningen gällde rådets beslut om att hålla inne beviljat statsbidrag och att inte längre bevilja statsbidrag till en folkhögskola. Domstolen kom fram till att folkhögskolan inte följt statsbidragsvillkoren och att folkhögskolans rätt till statsbidrag därmed upphör. Kammarrätten slog fast att rätten att besluta om vilka som ska få statsbidrag även innefattar en rätt att besluta om att rätten till statsbidrag upphör. I det aktuella fallet fäste domstolarna avgörande vikt vid de villkor som förenades med beslutet om statsbidrag. Jämför HFD 2019 ref. 43. Domen ger uttryck för att överklagandeförbudet gäller, men domstolen säger samtidigt att enskilda organ har rätt till domstolsprövning med stöd av artikel 6.1 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
  • [42] Prop. 2013/14:172.
  • [43] Utredningarna resulterade också i en rad delbetänkanden: Folkbildning och vuxenstudier (SOU 1995:141); Cirkelsamhället: studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle (SOU 1996:47); Värden i folkhögskolevärlden (SOU 1996:75); Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande (SOU 1996:122), Folkbildningens institutioner (SOU 1996:127); Tre rapporter om studiecirklar (SOU 1996:154); Folkbildningens särart? (SOU 2003:94); Folkbildning och integration (SOU 2003:108); Deltagares upplevelse av folkbildning (SOU 2003:112); Fyra rapporter om folkbildning (SOU 2003:125); Folkbildning och lärande med IKT-stöd (SOU 2004:8).
  • [44] Statskontoret, En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget, 2018.
  • [45] SOU 2012:72.
  • [46] Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället 2020, 2021, s. 32.
  • [47] Dvs. samtliga statsbidragsberättade studieförbund förutom Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna.
  • [48] Styrelsen består av representanter för myndigheter, politik och forskning. Ingen ledamot företräder medlemmarna eller statsbidragsmottagarna.
  • [49] Även Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna tar del av statsbidraget till folkbildningen, men det är bara de tio som listas här som får statsbidraget fördelat via Folkbildningsrådet.
  • [50] Statskontoret, En folkbildning i tiden – en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget, 2018. Folkuniversitetet har inte sin bakgrund i folkrörelsen, utan växte fram ur universitetsvärlden.
  • [51] Ibid.
  • [52] Folkbildningsrådet, Studieförbundens verksamhet: kontroll, transparens och kvalitet – särskild redovisning till regeringen 2021-04-15, 2021.
  • [53] Folkbildningsrådet, Studieförbundens verksamhet: kontroll, transparens och kvalitet – särskild redovisning till regeringen 2021-04-15, 2021.
  • [54] Folkbildning som bedrivs i fria grupper, även kallade kamratcirklar, avser i denna rapport en grupp privatpersoner som själva tar initiativ till att starta en cirkel eller ett folkbildningsarrangemang. Programförd verksamhet innefattar folkbildningsverksamhet som ingår i studieförbundens utannonserade utbud, det vill säga kurser som är öppna för alla att anmäla sig till. Folkbildningsverksamhet kan också arrangeras genom en annan samverkanspart, till exempel en förening eller organisation. Se Folkbildningsrådet, Cirkelns betydelser – En studie om deltagare i studieförbundens studiecirklar 2019, 2020, s. 11.
  • [55] Folkbildningsrådet har sporadiskt samlat in information om hur mycket verksamhet som bedrivs inom ramen för medlemsföreningar, samverkansorganisationer, fristående grupper och programförd/öppen verksamhet sedan 2012, och mer systematiskt sedan 2019. Folkbildningsrådets kategorisering har dock sett olika ut över åren, och studieförbunden har definierat sitt inrapporterade material på olika sätt sinsemellan. Det gör att underlaget inte är jämförbart över tid och att det finns brister i tillförlitligheten.
  • [56] Enligt statsbidragsvillkoren ska studieförbundet: bedriva en verksamhet där det tydligt framgår vid utlysande och genomförande att studieförbundet är anordnare; säkerställa den pedagogiska kvaliteten i verksamheten; ansvara för planering, genomförande och uppföljning av folkbildningsverksamheten på arrangemangsnivå; ha regelbunden kontakt med varje ledare. Se Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor och fördelning, 2021, s. 5–6.
  • [57] Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2022 – Villkor krav och fördelning, 2021, s. 8–11.
  • [58] 12 § andra stycket förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen.
  • [59] Statsbidragsvillkoren omfattar grundläggande villkor för att erhålla statsbidrag, organisatoriska villkor samt verksamhetsvillkor som bland annat ställer krav på anordnarskap. I villkoren regleras även den modell som statsbidraget till studieförbunden fördelas utifrån.
  • [60] En samverkanspart kan vara en förening eller en organisation som studieförbunden har ett samarbete med, men också fristående grupper såsom kamratcirklar.
  • [61] Verksamhetsrapporteringen görs genom Studieförbundens verksamhetsredovisning (STUV) som hanteras av Statistiska centralbyrån (SCB). Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor och fördelning, 2021.
  • [62] Se bilaga 2 för en närmare beskrivning.
  • [63] Se bilaga 2 för en närmare beskrivning av samtliga delar.
  • [64] Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor och fördelning, 2021.
  • [65] Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor och fördelning, 2021, s. 12.
  • [66] En studietimme är 45 minuter.
  • [67] Unika deltagare ges värdet 1 och korttidsutbildade ges värdet 2. En individ kan enbart räknas som unik en gång i studiecirkelverksamhet och en gång i annan folkbildningsverksamhet, oberoende av hur många arrangemang individen deltar i.
  • [68] År 2001, 2007, 2012 och 2017.
  • [69] Folkbildningsrådet, Folkbildningsrådets bidragssystem – Ett kunskapsunderlag inför en översyn, 2021, s. 14–22.
  • [70] Folkbildningsrådet, Folkbildningsrådets bidragssystem – Ett kunskapsunderlag inför en översyn, 2021, s. 14–22.
  • [71] Studieförbundens verksamhet påverkades starkt av covid-19, vilket innebär att statistik för åren 2021 och 2020 inte ger en god bild av verksamhetens normalläge. Därför redovisas i stället statistik för 2019.
  • [72] Folkbildningsrådet, Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2019, 2020, s. 40–41. Klassificering svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Antalet unika deltagare är totalt antal unika deltagare, till skillnad från antal unika deltagare per förbund (vilket skulle utgöra en högre siffra då en deltagare kan räknas som unik flera gånger), se mejl från Folkbildningsrådet, 2022-08-29.
  • [73] Statistik inkommen via mejl, 2021-06-15.
  • [74] Folkbildningsrådets verksamhetsstatistik, inkommen via mejl, 2022-03-17.
  • [75] Av de studietimmar som rapporterats inom kategorin konst, musik och media kan omkring tre miljoner hänföras till underkategorin improvisatorisk musik, rock, jazz, det vill säga musikbandverksamhet. Bandverksamheten utgör därmed nästan en fjärdedel av alla studietimmar inom cirkelverksamheten, och andelen har ökat något sedan 2010.
  • [76] Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor, krav och fördelning, 2021.
  • [77] Folkbildningsrådet, Riktlinjer för Folkbildningsrådets hantering av avvikelser, 2021.
  • [78] Dokumentation från studieförbunden maj 2021.
  • [79] Figuren beskriver hur kontrollsystemet såg ut verksamhetsåret 2021 med Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor för 2021 som utgångspunkt. I rådets statsbidragsvillkor för 2022 ser kontrollsystemet något annorlunda ut sett till både utformning och innehåll.
  • [80] Folkbildningsrådet, Begäran om utökad särskild kontroll, 2020; Folkbildningsrådet, Uppföljningsbrev 2021, 2021.
  • [81] Folkbildningsrådet, Statsbidrag till studieförbund 2021 – Villkor och fördelning, 2021; Folkbildningsrådet, Stadgar för föreningen Folkbildningsrådet, 2020.
  • [82] Revisionen genomförs enligt ISA 200 punkt 3 (internationella revisionsstandarder).
  • [83] Folkbildningsrådet, ”Flera studieförbund får betala tillbaka statsbidrag”, hämtad 2022-09-07; Folkbildningsrådet, ”Studieförbundens verksamhet i Järva utreds”, hämtad 2022-09-07.
  • [84] Folkbildningsrådet, Studieförbundens verksamhet: kontroll, transparens och kvalitet. Särskild redovisning till regeringen 2021-04-15, 2021.
  • [85] Folkbildningsrådet, Kontroll, transparens och kvalitet i studieförbundens verksamhet – Folkbildningsrådets redovisning till regeringen 1 april 2022, 2022.

Uppdaterad: 27 september 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?