Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

5. Är Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer väl underbyggda?

I det här kapitlet redovisar vi våra iakttagelser för delfrågan om huruvida Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer är väl underbyggda. Granskningen visar att Sida sällan har redovisat vilka övergripande vägval och prioriteringar som gjorts för att bidra till strategiernas mål. Det gör att det blir svårt att följa varför Sida valt de insatser, samarbetspartner och biståndsformer som de har. Majoriteten av de insatser som vi analyserat har därför saknat en tydlig koppling till Sidas operationalisering av strategin. Många av Sidas val är därför inte väl underbyggda enligt granskningens kriterier.

Iakttagelserna i kapitlet bygger på våra fallstudier där vi har analyserat 30 insatser som Sida beslutat om inom ramen för 5 strategier. Analysen bygger på både studier av olika typer av dokument som Sida tar fram i samband med genomförandet av strategier och på information från intervjuer på Sida.[169]

Otydliga prioriteringar försvårar kopplingen mellan strategimålen och Sidas val av insatser

Granskningen visar att Sida brister i att redovisa vilka övergripande vägval och prioriteringar som gjorts för att bidra till strategiernas mål och varför, vilket gör det svårt att följa varför Sida valt de insatser, samarbetspartner och biståndsformer som de har. Sidas strategiplaner och strategirapporter innehåller endast översiktliga beskrivningar av övergripande vägval och prioriteringar som gjorts inom ramen för strategierna. Därutöver har information från intervjuer och från andra dokument som Sida tar fram i samband med genomförandet av strategier, endast i begränsad omfattning bidragit till att komplettera eller förtydliga de övergripande vägval och prioriteringar som lett fram till Sidas val av insatser.

Otydligt vilka vägval och prioriteringar som legat bakom flera av Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer

Utifrån vår analys av 30 insatser inom 5 strategier konstaterar vi följande:

  • För en tredjedel av insatserna har det varit möjligt att följa en koppling mellan det eller de mål i strategin som insatsen ska bidra till, Sidas operationalisering av målen och valet av insats, samarbetspartner och biståndsform. Det innebär att Sida har operationaliserat strategin och redovisat övergripande vägval och prioriteringar för att bidra till strategins mål, och motiverat dessa. Det har också varit möjligt att följa en koppling mellan operationaliseringen och Sidas val av insats.
  • För en tredjedel av insatserna har vi endast delvis kunnat följa en koppling. Det beror främst på att vi endast har kunnat följa en koppling mellan insatsen och Sidas operationalisering av något eller några av de strategimål som insatsen ska bidra till, men inte samtliga mål. Men det kan även bero på att Sida har redovisat tydliga prioriteringar, som varit i linje med insatsen, men utan att motivera dem.
  • För den sista tredjedelen av insatserna har vi inte kunnat följa en koppling. Det innebär att vi inte kunnat följa en koppling mellan det eller de mål i strategin som insatsen ska bidra till, Sidas operationalisering av målen och valet av insats, samarbetspartner och biståndsform. Det beror på att Sida inte redovisat vägval och prioriteringar inom ramen för strategin, eller att de vägval och prioriteringar som gjorts inte varit möjliga att koppla till de insatser som vi granskat.

Kopplingen mellan mål, operationalisering och Sidas val varierar både mellan och inom strategier

Enligt vår analys finns det inga tydliga mönster kring när det varit, eller inte varit, möjligt att följa en koppling mellan strategimålen, Sidas operationalisering och Sidas val av insats, samarbetspartner och biståndsform. De insatser som vi har kunnat följa en koppling för har till exempel genomförts både inom nyare och äldre strategier som vi analyserat i våra fallstudier.[170] Det finns inte heller några tydliga skillnader mellan större och mindre insatser.

Vidare har Sidas redovisning av vägval och prioriteringar i strategiplaner och strategirapporter varierat mellan olika strategier i våra fallstudier, men också mellan olika stödområden inom en och samma strategi. Sidas redovisningar av vägval och prioriteringar inom ramen för strategierna är till exempel inte entydigt tydligare för nyare strategier jämfört med äldre.

Svårt att följa Sidas övergripande vägval och prioriteringar utifrån olika dokument och intervjuer

Vår analys bygger både på dokumentstudier (inklusive studier av interna arbetsdokument) och på information från intervjuer på Sida. I det här avsnittet redovisar vi i vilken utsträckning som olika typer av dokument och intervjuer bidragit till att belysa vilka övergripande vägval och prioriteringar som Sida gjort inför Sidas val av samarbetspartner och biståndsform.

Granskningen visar att Sidas strategiplaner och strategirapporter har innehållit få eller översiktliga beskrivningar av vägval och prioriteringar som gjorts inom ramen för strategierna. Sida har över lag inte redovisat och motiverat vilka övergripande vägval och prioriteringar som Sida ska fokusera på för att bidra till strategiernas mål. Det är till exempel inte alltid tydligt hur Sida kommer fram till vilka förändringar som behövs för att nå målen, vilka målgrupper som Sida bör rikta sig till och vilka typer av insatser, samarbetspartner och biståndsformer som därmed bör vara aktuella. I de fall Sida har redovisat sådana prioriteringar framgår sällan förklaringar till hur Sida kommit fram till och underbyggt dem, det vill säga varför prioriteringarna gjorts för att bidra till målen.

En förklaring till att vägval och prioriteringar inte framgått av Sidas strategiplaner eller strategirapporter kan vara att det inte fanns något krav på att Sida skulle redovisa detta i form av förändringsteorier förrän 2017, samtidigt som de fem strategier som vi analyserat för fallstudier började gälla mellan 2014 och 2018 (vilket vi även beskrivit i kapitel 4). Det innebär att Sida i huvudsak hade operationaliserat flera av strategierna innan regeringen införde kravet på att förändringsteorier skulle tas fram (2017) samt innan Sida införde kravet att förändringsteorin skulle dokumenteras i strategiplanen (2018). Sida har inte heller alltid tillämpat kravet på att ta fram och redovisa förändringsteorier på äldre strategier i det löpande arbetet, vilket inneburit att de strategiplaner som Sida tagit fram efter 2018, och som avsett äldre strategier, inte nödvändigtvis innehållit förändringsteorier heller. Samtidigt visar vår granskning att Sidas strategiplaner inte är entydigt tydligare för nyare strategier jämfört med äldre strategier i våra fallstudier, eller vice versa (som vi nämnt ovan). Granskningen visar även att arbetet med förändringsteorier även fortsatt är ett utvecklingsområde för Sida (se kapitel 4).

Interna arbetsdokument som vi har tagit del av, såsom operationaliseringsplaner och multidimensionella fattigdomsanalyser, har ibland bidragit till att tydliggöra Sidas övergripande vägval och prioriteringar, och kopplingen till insatserna. Till exempel kunde flera insatser som inte var underbyggda genom Sidas strategiplaner och strategirapporter motiveras genom Sidas interna arbetsdokument. Arbetsdokumenten innehåller ofta en problembeskrivning och en analys av utvecklingsutmaningarna i strategikontexten, samt slutsatser kring vilka områden som Sida bedömer vara viktiga att prioritera och arbeta med. Men inte heller i dessa dokument är det alltid tydligt varför Sida har dragit angivna slutsatser och på vilket sätt som de är kopplade till den övergripande problembeskrivningen.

Sidas beredningar av, och beslut om, insatser har bidragit till att belysa en koppling mellan strategimål, operationalisering och insats för ett fåtal insatser. För samtliga insatser har Sidas beredningar och beslut innehållit tydliga motiveringar till varför insatserna är relevanta i förhållande till det eller de strategimål som insatsen ska bidra till. Men eftersom Sidas övergripande vägval och prioriteringar för strategin ofta varit otydlig är det svårt att följa varför Sida valde just den här insatsen. För tre insatser har dock Sidas beredningar av och beslut om insatser redovisat övergripande vägval och prioriteringar som tydliggjort kopplingen strategimål, Sidas operationalisering och insatsen.

För tre ytterligare insatser har intervjuer kunnat förtydliga vilka vägval och prioriteringar som legat bakom valet av en insats, när informationen från Sidas dokumentation inte varit tillräcklig. Anledningen till att intervjuer bidragit till detta i så begränsad utsträckning är delvis att de handläggare som var med när insatserna i vårt urval valdes av Sida inte längre arbetar med insatsen, inte längre arbetar på Sida eller inte längre minns hur processen såg ut. Det förekommer även att medarbetare på Sida endast ansvarat för beredningen av insatser, och att de inte själva deltagit i att operationalisera strategin och att utveckla förändringsteorier för den. De har därför inte kunnat redogöra för viktiga vägval som gjorts på strateginivå och som eventuellt lett till valet att planera beredningen av insatsen.[171]

Sida har valt nya samarbetspartner utifrån en analys av möjliga alternativ för drygt hälften av insatserna

Sida har valt samarbetspartner utifrån en analys av möjliga alternativ för drygt hälften av de insatser som är helt eller delvis nya i våra fallstudier.[172] När Sida fortsätter ett samarbete med en befintlig partner hänvisar Sida ofta till goda erfarenheter med partnern eller att partnern saknar motsvarighet. Granskningen visar vidare att få avvägningar görs i valet av biståndsform eftersom Sida prioriterar kärnstöd och programstöd. Därtill finns vissa praktiska faktorer som påverkar Sidas möjligheter att välja partner såsom personalresurser.

Sida motiverar val av nya samarbetspartner i jämförelse med andra aktörer för drygt hälften av insatserna i vår analys

Som vi nämnt i kapitel 2 hanterar Sida sina insatser enligt en process i fyra steg.[173] Sida identifierar dock ofta specifika samarbetspartner i ”steg noll”, det vill säga i ett steg före den formella insatshanteringen.[174] Det finns ingen Sida-gemensam process eller kriterier för hur Sida ska välja ut samarbetspartner i steg noll, och därmed inte heller några krav på att Sida dokumentera eventuella urval av samarbetspartner i steg noll. I granskningen har vi ändå undersökt om Sida i sitt arbete, i den mån det är möjligt, har gjort en analys av möjliga alternativ till samarbetspartner och biståndsformer i valet av nya insatser.[175]

Granskningen visar att Sida har valt samarbetspartner utifrån en analys av möjliga alternativ för drygt hälften av de insatser som är helt eller delvis nya. Det vill säga insatser som är helt nya inom strategin, eller insatser som är en fortsättning på en tidigare insats men där samarbetspartnern eller biståndsformen är ny.

Sida har i dessa fall redogjort för andra aktörer som varit verksamma på området och motiverat varför den aktuella samarbetspartnern valdes. Sida har motiverat detta antingen i beredningarna av insatserna eller i de intervjuer vi genomfört på Sida. Sidas motiveringar har i dessa fall oftast varit kortfattade. Men i vissa fall har Sida ställt upp interna kriterier för att bedöma olika möjliga samarbetspartner och dokumenterat den bedömningen.

För de resterande nya eller delvis nya insatserna har vi inte kunnat bedöma om Sida har gjort en analys av möjliga alternativ till samarbetspartner, eftersom varken de dokument som vi tagit del av eller de intervjuer som vi genomfört har tydliggjort detta.

Fortsatt stöd till befintliga samarbetspartner motiveras av goda resultat eller att samarbetspartnern saknar motsvarighet

Sida redogör sällan för om alternativa samarbetspartner varit aktuella för insatser som helt bygger vidare på en tidigare, det vill säga insatser som är en fortsättning på en tidigare insats och där samarbetspartnern och biståndsformen är densamma. I beredningar av och beslut om att fortsätta lämna stöd till en insats har Sida i stället hänvisat till de erfarenheter som Sida har från den tidigare insatsen och motiverat varför insatsen är fortsatt relevant för målet. Vi har bedömt detta som rimligt, eftersom det finns goda skäl till att ge fortsatt stöd till befintliga insatser framför att avsluta dem till förmån för andra alternativ, förutsatt att insatsen fortfarande är relevant för strategimålen och Sidas operationalisering av målen.

Sida har flera anledningar till att prioritera som de gör. Det kan till exempel vara motiverat att bygga vidare på befintliga insatser och samarbeten för att uppnå långsiktighet i resultat i biståndet.[176] Vidare är det en större omkostnad för Sida att inleda nya insatser jämfört med att fortsätta med redan etablerade samarbeten.[177] Våra intervjuer har visat att Sida sällan avslutar en insats i förtid.[178]

Få avvägningar görs i valet av biståndsform

Sida eftersträvar bredare biståndsformer, så som kärnstöd och programstöd framför smalare stöd, så som projektstöd, när det är möjligt. Det framgår av våra intervjuer och är i linje med vår förståelse av Sidas arbete med en programbaserad ansats. Inom en programbaserad ansats ska Sida prioritera bistånd till breda program som utgår från lokala organisationers egen verksamhet, vilket Sida menar är lättare att göra genom breda stöd, även om det inte utesluter andra biståndsformer.[179] Enligt flera intervjupersoner har inte alla samarbetspartner tillräcklig kapacitet för att ta emot breda stöd[180] och Sida kan i sådana fall arbeta för att stärka samarbetspartnerns kapacitet, med målet att partnern kan hantera bredare stöd i framtiden.[181]

Granskningen visar att Sida väljer projektstöd framför programstöd i vissa fall. Detta gäller bland annat om Sida vill stödja en specifik del av en samarbetspartners verksamhet, till exempel för att det är enbart en del av partnerns verksamhet som är relevant för strategimålen.[182] I några fall har situationen i landet och handläggarnas erfarenhet av att handlägga programstöd påverkat om Sida väljer programstöd eller projektstöd.[183] I exempelvis Guatemala har Sida uttryckt att förutsättningarna för program- och kärnstöd är sämre i jämförelse med andra länder, eftersom det finns en begränsning i möjliga samarbetspartner som har kapacitet att hantera bredare stöd. En annan anledning är att det saknas en kritisk massa av andra givare som har verksamhet i landet, vilket gör att det inte finns till exempel givargemensamma fonder, som är en bredare typ av stöd.[184]

Faktorer som påverkar Sidas val av samarbetspartner

Vår granskning visar att det finns flera generella faktorer som i olika utsträckning påverkar och begränsar Sidas möjligheter att välja samarbetspartner och som är viktiga för förståelsen för iakttagelserna i denna rapport. Sidas valmöjligheter är till exempel begränsade till samarbetspartner som har tillräcklig kapacitet för att hantera de bidrag som Sida lämnar till dem. Sida gör också flera avvägningar när samarbetspartner väljs, till exempel avvägningar utifrån vilka personalresurser enheten har.

Valet av insats kommer oftast före valet av samarbetspartner

Vår granskning visar att Sida oftast väljer en ny samarbetspartner utifrån en analys av strategin och de mål som Sida ska bidra till, snarare än vilken typ av samarbetspartner som Sida vill samarbeta med. Valet av insats kommer därmed ofta före valet av samarbetspartner. Om Sida till exempel bedömer att läroplansutveckling är en viktig förutsättning för att bidra till ett mål om förbättrade utbildningsmöjligheter, så påverkar det vilka samarbetspartner som är lämpliga att välja, jämfört med om prioriteringen hade varit en annan, till exempel att stödja tillgången till utbildning på landsbygden. Enligt vår granskning görs valet av biståndsform också oftast efter att valet av samarbetspartner har gjorts. Valet av biståndsform görs i sådana fall bland annat utifrån den tilltänkta samarbetspartnerns kapacitet.

Valet av biståndsform kan dock föregå valet av samarbetspartner i vissa fall[185], till exempel om Sida har identifierat ett behov av en särskild typ av biståndsform, som innovativa finansieringsmekanismer eller biståndsformer som mobiliserar näringslivets resurser. Likaså kan valet av partner i vissa fall föregå valet av insats. Till exempel om Sida utifrån en analys av insatsportföljen prioriterar att arbeta med en särskild typ av aktör, eller en specifik aktör.

Regeringens strategier påverkar Sidas val av samarbetspartner

Regeringens strategier är styrande för Sidas val av samarbetspartner. Som vi beskrivit i kapitel 3 preciserar strategierna ofta ändamål, sektorer eller målgrupper för biståndet, till exempel stärkt kapacitet hos offentliga institutioner eller förbättrad tillgång till utbildning för flickor och kvinnor. Strategierna kan också innehålla styrsignaler om vilka samarbetspartner och biståndsformer som Sida kan eller bör tillämpa, vilket vi nämnt i kapitel 3.

Vissa strategier som Sida ansvarar för att genomföra styr utvecklingssamarbetet i en region eller inom ett visst tematiskt område globalt. För sådana strategier behöver Sida därför ofta samarbeta med större aktörer som bedriver verksamhet i flera länder, regionalt eller globalt, och ibland också aktörer som kan hantera stora bidrag.[186] Strategin som styr Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika Söder om Sahara har till exempel preciserat att verksamheten huvudsakligen ska genomföras i samarbete med regionala aktörer.[187]

Sida behöver samarbeta med samarbetspartner som har tillräcklig kapacitet att hantera bidrag och göra bra verksamhet av dem

En betydelsefull del av Sidas val av samarbetspartner handlar om att bedöma en tilltänkt samarbetspartners kapacitet. Sidas valmöjligheter är därmed begränsade till samarbetspartner som har tillräcklig kapacitet för att hantera de, ibland stora, bidrag som Sida ska lämna till dem. En samarbetspartner behöver till exempel ha en god intern styrning och kontroll, en stabil organisation och god förmåga att styra, följa upp och rapportera om den verksamheten som genomförs.[188] Ibland kan det därför enligt intervjupersoner endast finnas ett fåtal aktörer som Sida har möjlighet att samarbeta med, beroende på det land eller den kontext som Sida ska verka inom.[189]

Vår granskning visar att Sidas val av insats kan påverka vilka samarbetspartner som blir aktuella för Sida, men också att en samarbetspartners kapacitet kan påverka utformningen av insats, till exempel hur stort det finansiella stödet till insatsen blir och om insatsen är bred eller mer avgränsad.[190]

Avvägningar utifrån risker och samarbetspartnerns kapacitet

Enligt flera intervjupersoner kan de krav som ställs på samarbetspartnerns kapacitet också bidra till att Sida i hög utsträckning väljer att samarbeta med kända och etablerade aktörer som är förknippade med lägre risk, till exempel svenska eller internationella civilsamhällesorganisationer framför lokala.[191] Men det kan också handla om att Sida bedömt att det inte är möjligt att samarbeta direkt med en offentlig institution i ett samarbetsland, och i stället väljer att samarbeta med en multilateral organisation som i sin tur riktar kapacitetsstärkande åtgärder mot den offentliga institutionen i fråga.

Avvägningar utifrån Sidas personalresurser och insatsernas finansiella storlek

Sida behöver också väga sina val av samarbetspartner mot strategins budget och de personalresurser som finns på den strategigenomförande enheten. Enligt våra intervjuer på Sida är detta en betydelsefull faktor för antalet insatser som enheten hanterar inom en strategi, samt för storleken på insatserna.[192] Till exempel har det haft viss betydelse för Sidas val av insatser där samarbetspartnerns uppgift är att vidareförmedla bidrag till flera andra aktörer i ett andra eller tredje led.[193] Men det kan också motivera att Sida har valt ett antal insatser där samarbetspartnern har förmåga att hantera stora bidrag, som multilaterala organisationer eller internationella civilsamhällesorganisationer.[194] Det påverkar också i vilken utsträckning som Sida har möjlighet att inleda nya insatser med nya samarbetspartner, eftersom det är förenat med en uppstartskostnad jämfört med att bereda en insats som är en fortsättning på en tidigare insats och med samma samarbetspartner.

Sida väljer olika typer av samarbetspartner för en blandad portfölj

När Sida väljer samarbetspartner för att genomföra strategier har Sida en generell strävan efter att uppnå en blandning av olika typer av samarbetspartner, stora som små, lokala som internationella. Det framgår av våra intervjuer med cheferna för Sidas strategigenomförande enheter.[195] Strävan att uppnå en blandning gäller även för olika typer av insatser och olika typer av biståndsformer, till exempel att Sida eftersträvar att ha såväl stora som små insatser, samt insatser som syftar till institutionsbyggande, normativt arbete, påverkansarbete eller samhällsservice, så som hälsotjänster eller utbildning, med mera. Anledningen till att ha en blandad portfölj är både att sprida riskerna och att kunna arbeta för resultat på olika sätt.[196]

Lärdomar har inte tydligt påverkat val av samarbetspartner eller biståndsform

Det framgår hur Sida har beaktat tidigare lärdomar och resultat för hälften av de insatser som vi har analyserat. Men för den andra hälften av insatserna har det inte varit möjligt, eller endast delvis möjligt, att följa om och hur Sida beaktat tidigare lärdomar. Granskningen visar att Sida använder tidigare erfarenheter och lärdomar i större utsträckning för att påverka utformningen av en insats, och i mindre utsträckning för att välja samarbetspartner eller biståndsform. Vidare är det vanligare att Sida redovisar lärdomar för insatser som helt eller delvis bygger på tidigare insatser, än för insatser som är helt nya. Merparten av de erfarenheter som redovisas är dessutom positiva, snarare än negativa.

Svårt att följa hur Sida har omhändertagit tidigare lärdomar för flera insatser

Granskningen visar att Sida har beaktat tidigare lärdomar och resultat för hälften av de insatser som vi har analyserat. Men för den andra hälften av insatserna har det inte varit möjligt, eller endast delvis möjligt, att följa om och hur Sida beaktat tidigare lärdomar.[197] Det finns även flera exempel på lärdomar från tidigare insatser som framstår som betydelsefulla men där det är oklart om eller hur de har omhändertagits av Sida i beredningen av nya insatser. Detta behöver inte betyda att Sida inte har tagit hand om lärdomarna, men det innebär att det inte går att följa om de har tagits om hand utifrån de beredningar som vi analyserat.

En förklaring till att det inte alltid går att följa hur viktiga lärdomar har omhändertagits kan vara att Sida ofta beslutar om att fortsätta med en ny fas i en insats parallellt med att den tidigare fasen avslutas, och att Sida därför inte färdigställer den avslutspromemoria som ska tas fram för den tidigare insatsen förrän efter att den nya fasen av insatsen är beslutad. Syftet med avslutspromemorian är att bidra till organisatoriskt lärande genom att de lärdomar som framgår i den ska vara användbara i kommande beredningar med samma samarbetspartner eller i liknande insatser i andra länder och regioner. Avslutningspromemorian ska bland annat innehålla en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till insatsens mål. Den ska även innehålla lärdomar kring partners kapacitet och lärdomar kring Sidas val av insats och Sidas insatshantering.[198]

Avslutspromemorian för den tidigare insatsen är oftast inte färdigställd när Sida fattar beslut om den nya insatsen. I vår granskning finns det exempel på där Sida har redovisat lärdomar från en tidigare insats i en avslutspromemoria, men där det varit oklart om Sida tagit hand om lärdomarna vid beredningen av den nya insatsen. Ingen av de beredningar som vi studerat refererar heller till avslutspromemorior för tidigare insatser.

Sida beaktar tidigare lärdomar främst vid utformning av insatser

Vår granskning visar att Sida omhändertar lärdomar på olika sätt i beredningen av insatser. Det är till exempel vanligt att Sida i beredningen framhåller att risker eller lärdomar från tidigare insatser ska hanteras genom dialog med samarbetspartnern och vid uppföljningen av insatsen.[199] Men enligt vår granskning tar Sida huvudsakligen hand om lärdomar i utformningen av insatser inklusive ändringar i insatsavtalet.

Till exempel bidrog Sidas lärdomar från en tidigare insats till att påverka utformningen av ett FN-program som Sida lämnat stöd till och vars syfte var att stödja offentliga institutioner att tillhandahålla samhällsservice på lokal nivå. Programmet byggde vidare på en föregångare som hade utvärderats och fått kritik på flera områden. Föregångaren hade varit alltför omfattande och jämställdhetsperspektivet varit haltande, vilket bland annat medförde att det nya programmet var mer avgränsat.[200] Sida har hanterat lärdomar på liknande sätt för ungefär hälften av insatserna som ingått i granskningen, det vill säga att det är i utformningen av insatsen som Sida omhändertagit tidigare erfarenheter.

Sida har i lägre utsträckning använt tidigare erfarenheter och lärdomar för att välja samarbetspartnern eller biståndsformen. Endast för ett fåtal insatser har lärdomar tydligt påverkat Sidas val av samarbetspartner och valet av biståndsform. Intervjuer har däremot pekat på att lärdomar kan leda till att insatser fasas ut och därmed att Sida väljer bort en samarbetspartner, vilket vi beskriver nedan.

Lärdomar kan bidra till att Sida väljer bort en samarbetspartner

Av våra intervjuer framgår att negativa lärdomar om en insats kan påverka om Sida väljer att fasa ut en insats eller inte. Sida har uppgett i intervjuer att om en insats har bristande resultat, eller om det förekommer problem med partnern eller oegentligheter, försöker Sida i första hand stärka partnerns kapacitet att möta målen eller bekämpa korruption.[201] Ibland ställer Sida krav på partnern att åtgärda allvarliga problem.[202] Om det däremot förekommer oegentligheter eller bristande resultat, i kombination med att regeringen beslutat om en ny strategi där insatsen inte längre är lika relevant, ser Sida över om insatsen bör fasas ut.[203] Ytterligare en anledning till att Sida fasar ut insatser som har framkommit i våra intervjuer är när insatsen har pågått väldigt länge utan att förbättringar sker. Ibland räcker detta ensamt som anledning att fasa ut. Att insatsen upphör att vara relevant utifrån en ny strategi kan i sig själv vara en tillräcklig anledning att fasa ut en insats. Granskningen visar att det oftast förekommer i kombination med att det gått lång tid och utan att förbättringar sker.[204]

Sida hänvisar till lärdomar i högre utsträckning för insatser som fortsätter jämfört med för insatser som är helt nya

Granskningen visar att Sida i större utsträckning hänvisar till tidigare lärdomar för insatser som helt eller delvis är en fortsättning på tidigare insatser, jämfört med insatser som är helt nya. När det gäller insatser som är fortsättningar på tidigare insatser har Sida i beredningen av 12 av 19 insatser hänvisat till tidigare lärdomar på ett utförligt sätt. Men när det gäller de 11 insatser som är helt nya är det endast för 2 insatser som Sida har hänvisat till tidigare lärdomar.

För insatser som är en fortsättning på tidigare insatser kan det vara logiskt att det finns tidigare och mer direkta lärdomar som är relevanta för Sida att hänvisa till, medan insatser som är helt nya kan sakna en tydlig ”föregångare” eller liknande insatser att jämföra med och dra lärdomar från. För varken nya insatser eller insatser som är fortsättningar på tidigare insatser framgår det dock tydligt om eller hur Sida har beaktat eventuella lärdomar som dragits på övergripande nivå, det vill säga på strateginivå, stödområdesnivå eller för enskilda strategimål.

Sidas redovisar främst positiva lärdomar och lärdomar om partnerns kapacitet

Granskningen visar att Sida hänvisar till både positiva och negativa lärdomar från tidigare insatser vid beredning av insatser, men att lärdomarna företrädesvis är positiva. De typer av lärdomar som oftast förekommer rör samarbetspartnerns kapacitet. Nästan samtliga insatser i vårt urval hänvisar till någon form av lärdom om partnerns kapacitet. Till exempel rör det organisationens finansiella redovisning, arbete med att integrera jämställdhets- eller klimatperspektiv, eller organisationens styrning och ledarskap. Detta kan förklaras av att en stor del av beredningen av en insats syftar till att bedöma partnerns kapacitet, särskilt samarbetspartnerns jämställdhets- och klimatarbete, vilket utgör ett bedömningsområde vid beslut om en insats.

Sida redogör främst för negativa lärdomar inom de områden där Sida måste redogöra för partnerns kapacitet, vilket särskilt gäller partnerns förmåga i jämställdhets- och miljöfrågor.

I samtliga beredningar av fortsättningar på tidigare insatser hänvisar Sida till resultat som uppnåddes under insatsens tidigare fas, hänvisningarna rör sällan effekter på kort och medellång sikt. Sida hänvisar till exempel till antalet genomförda enkätundersökningar, antalet bönder som har ökad tillgång till marknader eller att resultat eller indikatorer har uppnåtts utan hänvisningar till vad dessa utgörs av. Om Sida hänvisar till effekter som tidigare insatser har bidragit till att uppnå är det vidare oftast oklart varifrån informationen kommer.

  • [169] För en beskrivning av hur vi genomfört fallstudien, se bilagorna 1–3. En sammanställning av vår analys bevaras i granskningens akt.
  • [170] Strategierna som vi analyserat är beslutade mellan 2014 och 2018. Se vidare avsnitt 1.4.
  • [171] E-post från Sida, 2021-05-17 samt Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-22.
  • [172] 16 av de 30 insatser som omfattats av granskningen har varit helt eller delvis nya. En helt ny insats innebär att insatsen är helt ny inom strategin, medan en delvis ny insats är en insats som är en fortsättning på en tidigare insats men där Sida valt att byta samarbetspartner eller biståndsform. Detta till skillnad från insatser som bygger vidare på en tidigare insats och som genomförs med samma samarbetspartner och biståndsform som tidigare. Se bilaga 1 för en översikt av vårt urval av insatser.
  • [173] Sida, Regel för att hantera biståndsinsatser, 2021.
  • [174] Se till exempel våra iakttagelser i avsnitt 4.2. Se även Ekonomistyrningsverket och Statskontoret, Verksamhetsanpassad styrning - en översyn av regeringens styrning och Sidas interna effektivitet, ledning och uppföljning, 2020, s. 71–72 samt Danielsson m.fl., Utvärdering av ändamålsenligheten i Sidas arbete med insatshantering – Slutrapport, 2016, s. 89.
  • [175] Vi menar att detta är rimligt för att säkerställa att Sida väljer de samarbetspartner och biståndsformer som förväntas bidra till uppsatta mål i så hög grad som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser. Se våra operationaliserade bedömningsgrunder i avsnitt 1.3.
  • [176] Till exempel i intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-30 b.
  • [177] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-02.
  • [178] Till exempel intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-10.
  • [179] Se vidare avsnitt 4.1.5. Se även Sida, Guidance on Programme-Based Approaches, 2008, s. 21.
  • [180] Till exempel i intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-05-27.
  • [181] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-02 samt 2021-07-07.
  • [182] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-16 b; 2021-05-27, samt möte med företrädare för Sida, 2021-09-07. Se även till exempel Sida, UNESCO Education Support 2018-2021, Beredning av insats, 2018, s. 4–5.
  • [183] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-07-02 samt 2021-07-06.
  • [184] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-07-07.
  • [185] Se till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-06-21 a samt 2021-06-02.
  • [186] Se till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-05-27 samt 2021-06-30.
  • [187] Utrikesdepartementet, Strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara 2016–2021. Bilaga till regeringsbeslut UD2016/11352/AF.
  • [188] Se Sida, Regel för att hantera biståndsinsatser, 2021 samt Sida, Utskrift av Trac med frågor och hjälptexter 2021. Se till exempel även intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-06-30 b; 2021-07-07; 2021-06-08 samt 2021-05-11.
  • [189] Se till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-06-30 b; 2021-07-07 samt 2021-05-26.
  • [190] Bland de insatser som omfattats av vår granskning ingår till exempel insatser där Sida valt en samarbetspartner som haft kapacitet att hantera stora bidrag, i syfte att vidareförmedla bidrag till organisationer i andra och tredje led (till exempel insatsen CIWA i Afrika söder om Sahara). Men det har också ingått insatser där Sida hade svårt att hitta en lämplig samarbetspartner för det tänkta ändamålet, och att Sida därför valde att genomföra en liten och avgränsad insats som var anpassad till samarbetspartnerns kapacitet (till exempel insatsen Small Arms Regulation i Guatemala).
  • [191] Se till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-06-30 b och
    2021-07-07. Jämför även intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-06-15 c; 2021-06-21 b; 2021-06-14 a samt 2021-06-18.
  • [192] Se till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-06-10; 2021-06-18; 2021-06-30 b; 2021-06-23 c; 2021-06-30; 2021-06-02; 2021-08-18; 2021-06-08 samt 2021-06-23 b.
  • [193] Till exempel insatserna CIWA i Afrika söder om Sahara och Action Aid i Zambia.
  • [194] Jämför till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-05-27 och
    2021-06-02.
  • [195] Se till exempel intervjuer på strategigenomförande enheter på Sida, 2021-05-27 samt
    2021-06-15 c.
  • [196] Ibid.
  • [197] För en tredjedel av insatserna som vi analyserat har det inte varit möjligt att följa om och hur Sida tagit hand om lärdomar från tidigare.
  • [198] Sida, Utskrift av Trac med frågor och hjälptexter 2021, s. 235–241.
  • [199] Till exempel Sida, WHO Core voluntary contribution 2018-2019 Beredning av insats, 2018.
  • [200] Se Sida, UNDP-LOGO Local Governance Afghanistan 2016-2020, Beredning av insats, u.å.
  • [201] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-30 b samt 2021-06-02.
  • [202] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-02.
  • [203] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-06-30 b.
  • [204] Intervju på strategigenomförande enhet på Sida, 2021-05-27 samt 2021-06-30 a.

Uppdaterad: 12 maj 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?