Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022 (RiR 2023:3)
Den finanspolitik som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om är baserad på en ny beräkningsmetod som ger en väsentligt mindre ljus bild av det statsfinansiella läget. Regeringen informerade inte riksdagen om förändringen.
Andra format
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna under 2022. Riksrevisionens bedömning är att den föreslagna finanspolitiken inte är redovisad i enlighet med ramverket. Regeringens redovisning brister i flera avseenden och är inte transparent. Riksrevisionen bedömer att det är särskilt allvarligt att regeringen har ändrat metoden för att beräkna det strukturella sparandet (indikatorn för att följa upp överskottsmålet) på ett väsentligt sätt utan att förändringen eller dess konsekvenser framgår. Att regeringen följer det finanspolitiska ramverket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik.
Det strukturella sparandet är högre än överskottsmålets nivå i budgetpropositionen för 2023, men avvikelsen är inte så stor att den kan betraktas som en tydlig avvikelse från målet. Det framgår emellertid inte av redovisningen att regeringen har ändrat beräkningsmetod vilket har fått stor effekt på det strukturella sparandet och därmed också budgetutrymmet. Metodförändringen påverkar också tolkningen av finanspolitikens inriktning. Det kan ha betydelse i nuläget, inte minst för samspelet mellan finanspolitiken och penningpolitiken.
Om det strukturella sparandet hade beräknats med den tidigare metoden hade det i budgetpropositionen för 2023 funnits en tydlig avvikelse från överskottsmålet, finanspolitiken hade tolkats som mer åtstramande och budgetutrymmet 2023 hade varit betydligt större. Även om metodförändringen inte per automatik innebär att regeringen borde föreslagit en annan utformning av finanspolitiken, hade de finanspolitiska övervägandena skett i ett annat ljus. Det hade inneburit att utrymmet för en mer expansiv finanspolitik hade varit tydligare, oaktat hänsynen till penningpolitiken.
Enligt det finanspolitiska ramverket ska strukturellt sparande beräknas enligt vedertagen metod. Riksrevisionen bedömer att regeringens metodförändring är ett avsteg från den vedertagna metoden. Regeringens expertmyndigheter har inte gjort motsvarande metodförändring, vilket innebär att regeringens och expertmyndigheternas metod för att beräkna strukturellt sparande nu skiljer sig åt på ett väsentligt sätt. Det framgår inte heller i regeringens prognosjämförelse att det finns större skillnader mellan olika prognosmakares bedömningar av det strukturella sparandet, vilket bland annat beror på att regeringen har förändrat beräkningsmetoden. Prognosjämförelser är viktiga, särskilt för att riksdagen ska kunna ta ställning till regeringens prognoser. När beräkningsmetoderna skiljer sig åt är det ännu viktigare att regeringen redovisar prognosskillnaderna på ett tydligt sätt.
Regeringen föreslår en neutral finanspolitik trots att konjunkturläget är svagt. Regeringen motiverar sin finanspolitiska inriktning med att den tar hänsyn till penningpolitiken. Även om Riksrevisionen bedömer att det är oklart vad regeringen baserar sin bedömning att finanspolitiken är neutral på och att redovisningen i delar är missvisande, bedömer vi att det inte strider mot ramverket att i detta läge med hög inflation ta hänsyn till penningpolitiken. Den sparsamma beskrivningen av samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik i ramverket gör det emellertid svårt att bedöma lämpligheten i den finanspolitiska inriktningen.
I samband med regeringsskiftet 2022 har utgiftstaket höjts väsentligt för 2023–2025. Regeringen motiverar höjningen med att det möjliggör prioriterade reformer och säkerställer tillräckligt stora marginaler för ovanligt stora finanspolitiska risker. Riksrevisionen bedömer att höjningen inte strider mot det finanspolitiska ramverket. Men om det visar sig att behovet av marginaler blir mindre än befarat finns det en risk för att prioriteringen mellan utgifter inte blir lika effektiv som den skulle ha blivit om utgiftstaket tydligare utgjort en begränsning för de statliga utgifterna.
Rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att
- ta initiativ för att säkerställa att det åter etableras en vedertagen metod för regeringen, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet att beräkna det strukturella sparandet
- öka transparensen om inriktningen av finanspolitiken i de ekonomiska propositionerna så att det tydligt framgår vad bedömningen baseras på
- förbättra prognosjämförelserna i de ekonomiska propositionerna
- överväga att sänka utgiftstaket om behovet av marginaler till följd av de finanspolitiska riskerna blir mindre än befarat
- utveckla handlingsreglerna för hur finanspolitiken ska samspela med penningpolitiken i samband med nästa översyn av överskottsmålet.
Uppföljning
Sammanfattning på engelska
The fiscal policy framework – application by the Government in 2022
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).