Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

4. Skuldankaret

I kapitlet redovisas våra iakttagelser av regeringens hantering av skuldankaret. Det finns en risk att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld kan komma att underskrida toleransintervallets undre gräns på 30 procent av BNP. Regeringens prognos är att bruttoskulden kommer att underskrida den nedre gränsen 2023. Regeringens uppföljning av skuldankaret är kortfattad men Riksrevisionen bedömer att den ändå är tillräckligt transparent.

Avsnitt

4.1 Skuldkvoten riskerar att hamna under toleransintervallet 2023

Skuldankaret utgör ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP (skuldkvoten) på medellång sikt. Riktmärket för skuldankaret är 35 procent av BNP. Regeringen ska följa upp utvecklingen av skuldkvoten i den ekonomiska vårpropositionen. Om skuldkvoten avviker från riktmärket med mer än 5 procentenheter, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen och redogöra för skälen till avvikelsen samt beskriva hur regeringen avser att hantera den.[40]

I 2022 års ekonomiska vårproposition visade regeringens prognos att det på några års sikt finns en tydlig risk för att skuldankaret skulle bli lägre än den nedre gränsen i toleransintervallet på 30–40 procent av BNP. Skuldkvoten 2023 beräknades till 30,7 procent, det vill säga strax över den nedre gränsen på 30 procent i skuldankarets toleransintervall, se diagram 2. Regeringen behövde alltså inte inkomma med någon skrivelse till riksdagen.

I budgetpropositionen för 2023 är prognosen att skuldkvoten kommer att bli 29,4 procent av BNP år 2023, vilket ligger under skuldankarets nedre gräns. En viktig anledning till att skuldkvoten minskar i snabb takt mellan 2021 och 2023 är att BNP i löpande priser utvecklas starkt och därmed minskar skuldens relativa storlek. Ytterligare en viktig anledning är att Riksbanken valt att egenfinansiera valutareserven och amortera de lån Riksbanken har hos Riksgäldskontoret. Den förändrade upplåningsstrategin medför att statsskulden under 2021–2023 förväntas minska med sammanlagt 182 miljarder kronor[41], vilket motsvarar omkring 3 procent av BNP. Skuldkvoten 2023 skulle alltså legat väl inom toleransintervallet om Riksbanken hade fortsatt att finansiera valutareserven via Riksgäldskontoret.

Diagram 2 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Källa: Prop. 2021/22:100 och prop. 2022/23:1.

4.2 Regeringens uppföljning av skuldankaret är kortfattad men tillräckligt transparent

Vår bedömning är att regeringens uppföljning av skuldankaret i 2022 års ekonomiska vårproposition är kortfattad men tillräckligt transparent. Regeringen beskriver på ett tydligt sätt att skuldkvoten skulle ha varit högre om inte Riksbankens agerande påverkat statsskuldens storlek.

Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2023 är begränsad, men enligt det finanspolitiska ramverket är det företrädesvis i vårpropositionen som regeringen ska redovisa sin syn på bruttoskulden i förhållande till toleransintervallet. I tabellerna i budgetpropositionen framgår det dock att bruttoskulden beräknas ligga under toleransintervallets nedre gräns 2023–2025. I regeringens skriftliga redogörelse kommenteras inte att den nedre gränsen förväntas underskridas. Om prognosen står sig till vårpropositionen 2023 kommer regeringen behöva informera riksdagen med en skrivelse.

  • [40] Skr. 2017/18:207 s. 17.
  • [41] Prop. 2022/23:1, avsnitt 7, tabell 7.2, s. 125.

Uppdaterad: 07 mars 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?