Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

3. Myndigheternas insatser för att tillgängliggöra och kontrollera statsbidragen

Avsnitt

3.1 Sammanfattande iakttagelser

Många organisationer har svårt att hitta information om bidragen trots myndigheternas insatser. Det gäller framför allt organisationer som inte har anställda som kan söka information om bidragen. Den ojämna tillgången till information kan innebära att redan resursstarka organisationer gynnas i bidragsgivningen.

Myndigheterna har etablerat rutiner och processer för att genomföra grundläggande kontroll av sin bidragsgivning. En ökad medvetenhet om riskerna för fusk och missbruk kan också, om än i varierande grad, noteras bland de granskande myndigheterna. Särskilt bör MUCF framhållas eftersom myndigheten under senare tid har vidtagit flera åtgärder för att skärpa sin kontroll.

Samtidigt förlitar sig myndigheterna i stor utsträckning på den information som de sökande organisationerna själva lämnar, och kontrollerar endast i begränsad utsträckning de faktiska omständigheterna. Bland annat genomförs riskbaserade verksamhetsbesök förhållandevis sällan. Mot bakgrund av den förändrade riskbilden är detta inte tillräckligt för att på ett rimligt sätt säkerställa att bidrag endast går till organisationer och verksamheter som är berättigade till det.

Av granskningen framgår att de uppgifter som sökande organisationer lämnar till bidragsgivande myndigheter och Skatteverket inte alltid är fullständiga eller tillförlitliga. Detta kan i viss mån förklaras av att alla bidragsmottagare inte känner till vad som krävs. Men det finns också en risk att vissa organisationer medvetet utnyttjar den tillit som bidragsgivningen bygger på, och de bidragsgivande myndigheterna har svårt att kontrollera om otillåten dubbelfinansiering eller överkompensation förekommer. En viktig orsak till det är att det inte finns någon lättillgänglig information för myndigheterna om vilka bidrag som andra myndigheter betalar ut till olika organisationer. Sammantaget innebär detta en påtaglig risk för att statsbidrag betalas ut på oriktiga grunder.

Myndigheterna har periodvis höga kostnader för externt stöd i form av konsulter. En av orsakerna till detta är att myndigheterna saknar egna resurser för att utreda viss typ av misstänkta oegentligheter. Det finns också skillnader mellan myndigheterna när det gäller antalet återkrav.

3.2 Många föreningar har svårt att hitta information om bidragen trots myndigheternas insatser

En effektiv bidragsgivning förutsätter att potentiella bidragsmottagare på ett enkelt sätt kan få information om vilka bidrag som finns att söka, hur de kan sökas samt vilka villkor som gäller. Ansökningsförfarandet behöver också vara genomtänkt och väl utformat. Den beslutande myndigheten behöver samla in den information som krävs för ett korrekt beslutsfattande. Samtidigt ska den administrativa hanteringen vara så enkel och smidig som möjligt för såväl sökande som ansvariga myndigheter.

3.2.1 Endast en av fyra föreningar anser det lätt att hitta information om statliga bidrag

På regeringens uppdrag genomför MUCF varje år en enkätundersökning bland landets ideella föreningar. Syftet är att följa upp villkoren för det civila samhället. Undersökningen från 2021 visar att endast 27 procent av föreningarna tycker att det är lätt att hitta information om de statliga bidrag som finns att söka. Det kan jämföras med de kommunala bidragen där 42 procent av föreningarna, enligt samma undersökning, tycker att det är lätt att hitta information. Föreningar som har anställda anger i högre utsträckning att det är lätt att hitta information, än föreningar utan anställda.[56] Det tyder på att stora och etablerade föreningar med många anställda och mycket resurser har lättare att hitta information, och därför kan gynnas i konkurrensen om statsbidrag.

Ovanstående problembild får i viss mån också stöd av våra intervjuer med handläggare och chefer på de granskade myndigheterna. De bidragsmottagande organisationerna har framfört att det finns ett behov av mer dialog med MUCF, såväl kontinuerligt som när myndigheten exempelvis ändrar sina rutiner i samband med ansökan och återrapportering.[57] Enligt handläggare på Socialstyrelsen anser vissa av de sökande organisationerna att det är för mycket byråkrati i bidragshanteringen, och myndigheten får ibland frågor om ansökan och synpunkter på att det är krångligt att använda e-tjänsten.[58] Även företrädare för Jämställdhetsmyndigheten uppger att en del av de sökande organisationerna anser att det digitala ansökningssystemet är besvärligt.[59]

3.2.2 Myndigheterna genomför olika informationsinsatser

De fyra myndigheterna har olika sätt att nå ut till målgruppen. För att sprida information om bidragen och aktuella ansökningsomgångar används i regel myndighetens webbplats eller nyhetsbrev.[60] På webbplatserna finns också kontaktuppgifter till avdelningen för statsbidrag, eller motsvarande, för den som vill ställa frågor.[61] MUCF och Jämställdhetsmyndigheten använder också sociala medier för att nå ut med information.[62] Företrädare för SST uppger att de har kontakt med trossamfunden minst en gång per månad om bidragsfrågor.[63] I vissa fall håller myndigheterna också informationsträffar med potentiella sökande eller möten med de organisationer som blivit beviljade bidrag.[64]

Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen redovisar på sina webbplatser vilka organisationer som har beviljats bidrag.[65] Samtliga granskade myndigheter har på sina webbplatser information om vad som krävs och förväntas för att bli beviljad statsbidrag.[66]

Samtliga fyra myndigheter uppger i intervjuer att de känner sin målgrupp väl eftersom det till stor del är samma organisationer som söker bidrag varje år.[67] Systemet för statsbidrag till trossamfund är utformat på ett sådant sätt att endast en begränsad krets av trossamfund kan komma i fråga för de bidrag SST fördelar. Det är regeringen som beslutar vilka som tillhör kretsen av bidragsberättigade[68], och en organisation kan bara få statsbidrag om den är del av ett statsbidragsberättigat trossamfund[69].

Riksrevisionens analys av myndigheternas utbetalningar (se tabell 6 i bilaga 5) indikerar dock att förhållandevis många sökande organisationer är nya för myndigheterna. Knappt hälften (46 procent) av de organisationer som fick bidrag från MUCF hade fått det minst fyra gånger, vanligen fem, under en femårsperiod. Det vill säga i stort sett varje år. Antalet organisationer som fick bidrag vid enbart ett tillfälle under perioden låg någonstans i intervallet 10–27 procent.[70] Motsvarande uppgifter för Jämställdhetsmyndigheten var 54 respektive 13–36 procent, och för Socialstyrelsen 46 respektive 17–31 procent. I SST:s fall var motsvarande uppgifter 22 respektive 19–45 procent vilket kan tyckas förvånande med tanke på att organisationsbidragen i princip utgår till samma trossamfund varje år. Förklaringen är att vissa bidrag lämnas direkt till församlingarna, och att dessa bidrag typiskt sett bara lämnas under en begränsad tid (något eller några år).[71]

För att höja kvaliteten på projekten har Jämställdhetsmyndigheten en dialog med sökande av projekt- och verksamhetsbidrag där de kan ”testa sin idé” hos bidragshandläggarna. Det innebär att de sökande kan skicka in sin idé och efter det ha ett kortare telefonsamtal för att få återkoppling utifrån bestämmelserna i den aktuella förordningen. Där kan bidragshandläggaren ge mer riktat och behovsanpassat stöd. Tanken med projektet är att styra upp kontakterna med de sökande i samband med utlysning och höja kvaliteten på ansökningarna.[72] Jämställdhetsmyndigheten bjuder också in till projektledarträffar när projekten startar, för att berätta om krav och regler. I slutet av projektperioden informeras projektledarna om hur de ska redovisa.[73] I våra intervjuer med företrädare för myndigheten framkommer att det finns en vision om att utveckla stödet ytterligare, så att de sökande organisationerna får en bättre förståelse för vad det innebär att få statsbidrag, innan de söker. Samtidigt framförs att det är svårt att hitta den optimala nivån på tillräcklig och tydlig information eftersom resurserna är begränsade.[74]

3.2.3 Myndigheterna arbetar för att underlätta ansökningsförfarandet

MUCF, Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen har en e-tjänst för ansökan om statsbidrag. Dessa e-tjänster innehåller vissa obligatoriska moment för att ansökan ska bli så korrekt ifylld som möjligt och alla obligatoriska dokument bifogas.[75] SST har ett manuellt ansökningsförfarande där trossamfunden ansöker på en särskild blankett.[76] SST genomför dock ett digitaliseringsprojekt som beräknas vara i drift under år 2024.[77] När det gäller organisationsbidrag fördelas medel utifrån en modell som utgår från antalet betjänade inom trossamfunden.[78] Även Socialstyrelsen kan i vissa enstaka fall ta emot ansökningar i pappersformat. Det gäller bidraget för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, där myndigheten tar emot ansökan i pappersform för att målgruppsanpassa.[79]

I ansökningsprocessen har MUCF:s handläggare kontakt med de allra flesta sökande organisationer, framför allt för att begära in kompletteringar. Det kan handla om att organisationen har lämnat in en handling som avser fel år eller att något är otydligt i ansökan. I princip alla ärenden behöver kompletteras i något avseende.[80] Av interna rutiner framkommer hur och när MUCF ska begära kompletteringar.[81]

Även Jämställdhetsmyndigheten ger de sökande möjlighet att komplettera sin ansökan.[82] SST arbetar också med kompletteringar i form av nödvändiga bilagor och förtydliganden, ofta genom telefonkontakter. Kompletteringsprocessen brukar för båda myndigheterna ta ungefär tre veckor.[83]

När en ansökan om statsbidrag kommer in till Socialstyrelsen kontrollerar en administratör att ansökan är komplett. Om något saknas skickar administratören en begäran om komplettering till den sökande organisationen. Organisationen får normalt sett en vecka på sig att inkomma med de kompletterande uppgifterna.[84] Kompletteringarna kan handla om att förtydliga ett mål eller vilka aktiviteter som är kopplade till målet. Olika målgrupper har olika förutsättningar att söka bidrag. Därför försöker Socialstyrelsen tydligt förklara vad den aktuella bidragsförordningen står för och vilka villkor som gäller. Handläggare som vi pratat med anser att det vid komplicerade ansökningsförfaranden är viktigt att göra det så enkelt som möjligt för organisationerna att söka.[85]

3.3. Myndigheternas bidragsbeslut bygger i stor utsträckning på tillit

En effektiv bidragsgivning förutsätter att bidragen endast går till organisationer och verksamheter som är berättigade till det. Det förutsätter i sin tur att den bidragsgivande myndigheten har tillgång till relevant och tillförlitlig information om organisationerna och deras verksamhet. För att säkerställa detta behöver myndigheterna dels kontrollera den information som organisationerna själva lämnar, dels inhämta kompletterande information på egen hand. Myndigheternas kontrollinsatser bör vara riskbaserade.[86]

3.3.1 Kontroll av om organisationerna är bidragsberättigade

Riksdag och regering har formulerat ett antal strukturella villkor som bör gälla som grundläggande förutsättningar för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Villkoren innehåller bland annat följande:

  1. Organisationens syfte ska vara förenligt med bidragets syfte och de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle. Organisationen får heller inte ha något vinstsyfte.
  2. Organisationen ska vara demokratiskt uppbyggd och i sin verksamhet respektera demokratins idéer. Det senare inkluderar principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder, om det inte finns ett legitimt ändamål för särbehandling.
  3. Organisationen får inte ha skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller vara i likvidation eller försatt i konkurs.[87]

Kontroll av behörighet och syfte

MUCF och Jämställdhetsmyndigheten har rutindokument som beskriver vilka kontroller handläggarna ska göra för att avgöra om organisationen är behörig att ansöka om statsbidrag och om myndigheten ska pröva ansökan. Handläggarna kontrollerar exempelvis om ansökan kommit in i tid, om den avser rätt bidragsform och om organisationen funnits tillräckligt länge för att beviljas bidrag. Dessutom kontrolleras om organisationens syfte möter bidragets syfte, och att organisationen inte har ett vinstsyfte.[88] MUCF, Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen kontrollerar också att det är en behörig företrädare för organisationen som har lämnat uppgifter.[89] I Socialstyrelsens bidragsgivning har alla bidragsmottagande organisationer ett ombud som ansöker om bidrag och skickar in handlingar. Socialstyrelsen saknar rutindokument som beskriver kontrollen av organisationens syfte. I våra intervjuer med företrädare för Socialstyrelsen framkommer dock att handläggarna granskar organisationernas årsredovisningar, som ska vara styrkta av revisor, organisationernas stadgar och att organisationen har bedrivit verksamhet i minst två år (om det är ett krav för bidraget).[90] Utredarna granskar också organisationernas revisorsrapporter och årsredovisningar.[91]

För samtliga ärenden kontrollerar Jämställdhetsmyndigheten och MUCF att en revisor med rätt kvalifikationer har granskat föreningarna. När det gäller statsbidrag över fem prisbasbelopp kontrollerar myndigheterna med Revisorsinspektionen att det är en godkänd eller auktoriserad revisor som har signerat efterfrågade dokument.[92] De sökande organisationerna uppger om de söker mer eller mindre än fem prisbasbelopp. 2021 motsvarade fem prisbasbelopp 238 000 kronor. Riksrevisionen noterar att det finns exempel på att beviljade bidragsbelopp hamnar precis under denna beloppsgräns. På Jämställdhetsmyndigheten hamnade lite drygt 40 procent av de beviljade bidragen för kvinnors organisering år 2021 några tusentals kronor under denna beloppsgräns. Tillsammans svarade dessa bidragsbeslut för ungefär 25 procent av årets utbetalningar för det bidraget.[93]

I SST:s fall är det regeringen som beslutar om vilka trossamfund som är statsbidragsberättigade.[94] Myndigheten gör därför inte någon kontroll av villkoren för att få bidrag. Det finns emellertid långt gångna förslag om att denna ordning ska ändras så att det i framtiden blir SST som beslutar om vilka trossamfund som ska vara bidragsberättigade.[95] Med en sådan ordning kommer kontrollkraven att öka avsevärt för SST:s del. SST har inte upprättat någon vägledning eller handbok för handläggningen. Eftersom handläggningen av samtliga bidrag under lång tid till största delen har utförts av en och samma person har upprättandet av en sådan vägledning inte varit någon prioriterad uppgift, och inte heller något som varit en förutsättning för att säkerställa en enhetlighet i handläggningen, enligt företrädare för SST.[96] Däremot finns en processbeskrivning och arbetsrutin för de flesta bidragen.[97] I arbetsrutinerna finns information om när på året olika handläggningsåtgärder ska vidtas, men de innehåller inte stöd för handläggarna i exempelvis bedömningsfrågor.[98] SST har också tillämpningsföreskrifter för alla sina bidrag. Dessa föreskrifter innehåller bland annat de krav som ställs på trossamfund för att bli beviljade statsbidrag.[99]

Kontroll av demokrativillkor

När det gäller prövningen av om organisationen är demokratiskt uppbyggd har MUCF och Jämställdhetsmyndigheten rutindokument som beskriver vilka kontroller som ska göras. För alla sökande organisationer kontrollerar myndigheterna om frågan om ansvarsfrihet har behandlats på senaste årsmötet, om medlemmarna har utsett en styrelse eller motsvarande samt om medlemmarna har utsett en revisor. Dessa uppgifter framgår av organisationens årsmötesprotokoll. Vid fördjupade granskningar kontrolleras även om medlemskapet i organisationen är frivilligt, om medlemmarna har stadgeenliga möjligheter att påverka verksamheten, om medlemmarna har beslutanderätt över verksamheten och om organisationen är självständig. Dessa frågor besvaras genom att handläggaren studerar organisationens stadgar.[100]

Socialstyrelsen och SST saknar rutindokument som beskriver kontrollen av demokrativillkoren. För SST är granskningen av demokrativillkoret reaktiv, det vill säga att en sådan granskning görs om myndigheten får in uppgifter om avvikelser. Då tar SST en diskussion med trossamfundet i fråga och försöker ”läka situationen”.[101] Handläggarna på Socialstyrelsen kontrollerar i nuläget demokrativillkoret genom att granska innehållet i stadgarna.[102] Enligt handläggarna ska man inte göra kontroller som inte har tydligt stöd i förordningarna. En utökad kontroll förutsätter enligt handläggarna tydligare krav i förordningarna, och att myndigheten får ett utökat mandat och mer resurser. Socialstyrelsen har stor tillit till det organisationerna själva skriver. I våra intervjuer resonerar handläggarna kring riskerna med detta, exempelvis att organisationer kan fabricera stadgar och att det kan vara svårt att upptäcka om någon är odemokratisk enbart genom att studera dokument.[103] Enligt uppgift från Socialstyrelsen ska handläggarna vid behov och inom ramen för utredningsskyldigheten göra sökningar på internet och gå igenom organisationers webbsidor.[104]

När det gäller demokratins idéer kontrollerar handläggarna på MUCF om organisationens verksamhet är förenlig med principen om alla människors lika värde genom att studera stadgar, årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse och andra policydokument. I rutindokumenten finns också beskrivet att handläggarna ska söka på organisationens namn på Google och kontrollera om det finns något som kan strida mot demokratins idéer.[105] I våra intervjuer med företrädare för MUCF framhålls att myndigheten visserligen har mandat att göra sökningar på internet men att man samtidigt riskerar att hamna i svåra bedömningssituationer.[106] Trots dessa bedömningssvårigheter gör MUCF sökningar på Google i alla ärenden, i enlighet med rutinerna.[107]

Enligt Jämställdhetsmyndighetens handbok begärs ibland ytterligare underlag in för att utreda om organisationen respekterar demokratins idéer. Handläggaren kan ställa kompletterande frågor till organisationen eller granska andra dokument, extern kommunikation eller aktiviteter.[108] Den uttalade utgångspunkten för Jämställdhetsmyndigheten är att organisationer som söker bidrag hos myndigheten är seriösa och lämnar sanningsenliga uppgifter om organisationen och de projekt de avser att genomföra. Myndighetens utredningar bygger på de underlag och svar på frågor som de sökande organisationerna lämnar till myndigheten. Enligt sina styrdokument ska Jämställdhetsmyndigheten samtidigt verka för en rättssäker handläggning och genomföra de kontroller som reglerna kräver.[109] Jämställdhetsmyndigheten gör ingen egen kontroll av faktiska förhållanden genom till exempel verksamhetsbesök eller sökningar på internet. I intervjuer med företrädare för myndigheten medger de att det därför finns ett visst mått av osäkerhet, där myndigheten hoppas på att uppgifterna är korrekta.[110]

När det gäller att söka på Google för att undersöka den verksamhet som bedrivs av de organisationer som söker bidrag ser företrädare för Jämställdhetsmyndigheten problem med ett sådant arbetssätt. Framför allt ser man svårigheter med källkritik, rättssäkerhet och likabehandling. Cheferna beskriver dock att det med tiden uppstår en annan typ av kontroll. Den kontrollen handlar både om handläggarna, som med tiden lär känna organisationerna och får bättre kunskap om deras verksamhet, och om organisationerna, som i viss utsträckning kontrollerar varandra på grund av konkurrensen om pengarna.[111]

Kontroll av skulder och dylikt

Handläggarna vid MUCF och Jämställdhetsmyndigheten kontrollerar att organisationerna inte har skulder för svenska skatter och avgifter hos Kronofogdemyndigheten, är i likvidation eller försatta i konkurs eller har skulder till den egna myndigheten. Detta regleras i myndigheternas rutindokument.[112] Socialstyrelsen gör samma kontroller men saknar rutindokument som beskriver detta.[113] För vissa bidrag görs även kontroller med Skatteverket för att se om organisationen är registrerad som arbetsgivare. Det gäller till exempel för Socialstyrelsens statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och Jämställdhetsmyndighetens statsbidrag till jämställdhetsprojekt eftersom de organisationerna i stor utsträckning söker bidrag för lönekostnader.[114]

De bidrag som SST fördelar saknar krav på att man inte får ha skatteskulder och liknande. SST har därför inte använt sig av Skatteverket eller Kronofogden som kontrollresurser.[115]

3.3.2 Kontroll av medlemsantal

Som tidigare nämnts (avsnitt 2.1) beräknas organisationsbidragen vanligen utifrån organisationernas medlemsantal eller liknande. För myndigheterna blir det därför centralt att kontrollera att medlemsstatistiken är korrekt. Av nedanstående tabell framgår organisationsbidragens andel för respektive myndighet.

Tabell 2 Antalet organisationsbidrag och deras andel av respektive myndighets sammanlagda bidragssumma 2017–2021

Organisationsbidrag*

Jämställdhets-
myndigheten**

SST

MUCF

Socialstyrelsen

Antal bidrag

2

2

4

4

Andel av bidragssumman

64 %

71 %

80 %

46 %

Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från respektive myndighet.
* Inklusive etableringsbidrag.
** 2018–2021 för Jämställdhetsmyndigheten.

Kontrollen av organisationernas medlemsantal finns beskrivet i MUCF:s och Jämställdhetsmyndighetens rutindokument. Enligt MUCF:s hjälptexter för handläggningen kontrollerar handläggarna att en revisor har granskat medlems- och föreningsuppgifterna och att organisationen uppfyller kravet om antalet medlemmar. För statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer och statsbidrag till etniska organisationer ska organisationen ha minst 1 000 medlemmar. När det gäller bidraget till barn- och ungdomsorganisationer ska minst 60 procent av medlemmarna vara i åldern 6–25 år. När det gäller bidraget till etniska organisationer ska en övervägande del av medlemmarna ha utländsk bakgrund. För statsbidrag till hbtq-organisationer ska organisationen ha minst 500 betalande medlemmar eller ha betalande medlemmar och organiserad verksamhet i minst fyra lokalföreningar eller avdelningar.[116]

Enligt MUCF:s nya uppföljningsplan indikerar stora förändringar i medlemsantalet mellan två år att det finns en risk för felaktigheter. Stora minskningar kan bero på att något negativt har inträffat i organisationen som behöver utredas närmare. Stora ökningar kan innebära att organisationen har haft tveksamma rekryteringsmetoder eller registrerar påhittade medlemmar. Om en sådan risk identifieras är emellertid inte myndigheten särskilt benägen att begära in organisationens medlemsregister, bland annat eftersom det enligt deras bedömning skulle bli en allmän handling som skulle behöva lämnas ut ifall någon begärde det. Detta skulle vara känsligt om det handlade om det exempelvis gällde en etnisk organisation eller en organisation med inriktning mot hbtqi-frågor.[117] I enlighet med uppföljningsplanen åker MUCF i stället ut till organisationen och ber att få granska ett stickprov från deras centrala medlemsregister.[118]

MUCF kontrollerar även organisationens redovisning av tidigare bidrag. I detta ingår en kontroll av att organisationen följt villkoren i tidigare beslut, att bidragsmedlen använts inom ramen för syftet, att alla bidragsmedel har förbrukats under året med mera.[119]

Jämställdhetsmyndighetens kontroll av medlemsantalet görs genom att handläggaren besvarar ett antal frågor utifrån organisationens ansökan.[120] Myndigheten kontrollerar också organisationens redovisning av tidigare bidrag och att organisationen har följt villkoren i tidigare beslut, att bidragsmedlen använts inom ramen för syftet och att alla bidragsmedel har förbrukats under året.[121] Handläggaren kontrollerar om revisorn som har granskat medlems- och föreningsuppgifterna enligt riktlinjerna för granskning har rätt kvalifikationer.[122] Vidare ska organisationen ha en riksomfattande verksamhet och minst 75 procent kvinnor respektive kvinnoföreningar.[123] Statsbidraget beräknas sedan utifrån antalet medlemmar.[124] Organisationerna är skyldiga att skicka in en slutredovisning året efter bidragsåret, som ska beskriva hur bidraget har använts i förhållande till syftet med bidraget. Slutredovisningen ska innehålla ett revisorsintyg som visar att den ekonomiska redovisningen är tillförlitlig.[125]

Organisationsbidraget till bidragsberättigade trossamfund beräknas utifrån statistik över antalet betjänade, alltså medlemmar och regelbundna deltagare. Senast den sista augusti varje år redovisar trossamfunden fördelningen av bidraget för de första tre kvartalen samt den planerade fördelningen för kvartal fyra. I redovisningen ingår antalet medlemmar och regelbundna deltagare, totalt antal församlingar, vilka församlingar som tilldelats bidrag samt hur mycket (max 10 procent) som har gått till central administration. Trossamfunden ska även skicka med en kopia på ett beslutsmöte (årsmöte, kyrkomöte eller liknande) där det framgår hur man har beslutat att bidraget ska fördelas. SST granskar ett stickprov av den inlämnade statistiken utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv.[126] På grund av EU:s dataskyddsförordning[127] kan SST inte begära in medlemsstatistiken för granskning. I stället tittar SST på avpersonifierad statistik på plats hos trossamfunden.[128] SST saknar en tydlig rutinbeskrivning för uppföljning av bidrag eller kontroll av organisationernas redovisning.[129] Enligt förordningen (1999:974) om stöd till trossamfund ska dock ett trossamfund eller en församling som har tagit emot bidrag lämna redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser och andra uppgifter till Rådet för beslut om statsbidrag. Av våra intervjuer med företrädare för SST framgår att handläggaren tar fram ett förslag på fördelning utifrån sammansättningen av statistiken och förra årets bidrag.

Även Socialstyrelsen saknar rutindokument som beskriver hur organisationernas medlemsantal ska granskas. Av de förordningar som reglerar organisationsbidragen finns dock skrivningar om medlemsantal. För statsbidrag till pensionärsorganisationer får bidrag lämnas till organisationer med minst 30 000 medlemmar och organisationen ska vara rikstäckande.[130] För statsbidrag till handikapporganisationer får bidrag lämnas till organisationer med minst 500 medlemmar, organisationen ska vara riksomfattande och ha bedrivit verksamhet under minst två år. Av denna förordning framgår också att en handikapporganisation som fått bidrag ska lämna en redogörelse för sin verksamhet efter bidragsåret. Redogörelsen ska bland annat innehålla en ekonomisk redovisning, uppgift om medlemsantal samt en beskrivning över hur syftena med bidraget har uppnåtts.[131]

3.3.3 Bedömning och kontroll av verksamhet och projekt

Projekt- och verksamhetsbidrag fördelas utifrån en bedömning av angelägenhet och kvalitet. Det är viktigt att myndigheterna har rutiner för att bedöma dessa aspekter på ett objektivt och uttömmande sätt. Det är också viktigt att myndigheterna i efterhand kontrollerar att organisationerna har använt medlen i enlighet med projektplanen eller motsvarande.

Tabell 3 Antalet projekt- och verksamhetsbidrag och deras andel av respektive myndighets sammanlagda bidragssumma 2017–2021

Projekt- och verksamhetsbidrag

Jämställdhets-
myndigheten*

SST

MUCF

Socialstyrelsen

Antal bidrag

2

5

9

15

Andel av bidragssumma

36 %

29 %

20 %

54 %

Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från respektive myndighet.
* 2018–2021 för Jämställdhetsmyndigheten.

MUCF har rutiner som beskriver hur handläggarna ska bedöma kvaliteten i såväl verksamheter som projekt. När det gäller verksamhetsbidrag bedömer handläggaren bland annat i vilken utsträckning organisationen har kapacitet att genomföra verksamheten, om organisationen har säkerställt att det finns kompetens att genomföra verksamheten, om det finns förutsättningar för en långsiktighet i verksamheten samt i vilken utsträckning verksamheten bedrivs med tydliga mål och metoder.[132] När det gäller projektbidrag tittar MUCF och Jämställdhetsmyndigheten på samma frågor. Handläggaren bedömer bland annat om projektet är relevant i förhållande till förordningens syfte, om valda målgrupper är relevanta samt om projektets mål, aktiviteter, metoder, förväntade effekter och budget hänger ihop på ett trovärdigt sätt. Projektets faser ska vara väl beskrivna och relevanta och projektet ska vara skäligt utifrån kostnadssynpunkt.[133] För projektbidrag ska medlen nyttjas inom det beviljade projektet och vara tydligt avskilt från ordinarie verksamhet i redovisningen.[134]

MUCF har stödformsspecifika arbetsmöten där handläggarna diskuterar grunden för beslut. MUCF arbetar med att kalibrera bedömningarna för de olika bidragsformerna genom att bidragsgrupperna läser igenom ärenden gemensamt. Grupperna möts en gång per vecka för att diskutera svåra frågor.[135]

MUCF har rutiner som beskriver hur organisationernas slutredovisning av verksamhet och projekt ska granskas. Slutrapporten ska skickas in till MUCF senast tre månader efter projektets slutdatum. Den ska innehålla en ekonomisk redovisning och en redogörelse för hur bidraget har använts i förhållande till syftet och villkoren för bidraget. Om bidraget överstiger fem prisbasbelopp ska en godkänd eller auktoriserad revisor granska projektets ekonomi.[136]

Av Jämställdhetsmyndighetens handbok framkommer det att handläggarna, utöver de kontrollfrågor som nämnts ovan, ska bedöma om projektet är nyskapande och förväntas ge kunskap av värde för jämställdhetsarbetet.[137] På myndighetens webbplats framgår hur man tolkar begrepp såsom nyskapande. Handläggarna har bedömningsmöten en gång i veckan där de diskuterar oklara projekt och tar stöd av varandra.[138] Jämställdhetsmyndigheten tar hjälp av experter i andra delar av verksamheten för att till exempel uttala sig om ifall en viss metod är relevant på ett visst område eller om projektet ligger i linje med forskningen. När det gäller statsbidrag till jämställdhetsprojekt hålls också bedömnings- och beslutsmöten, där ansökningarnas kvalitet ställs mot varandra.[139] Om bidraget överstiger fem prisbasbelopp ska en godkänd eller auktoriserad revisor granska projektets ekonomi.[140]

Socialstyrelsen har ingen rutin som beskriver hur organisationernas slutredovisning av verksamhet och projekt ska granskas. I våra intervjuer med myndigheter framkommer det att Socialstyrelsen bedömer ansökningar utifrån kvalitet, relevans och i förekommande fall utifrån vilka specifika aktiviteter som ska genomföras i förhållande till målet med bidraget. Handläggarna arbetar i par med bedömningarna och tar även stöd från nationella experter inom myndigheten. Man försöker se till att bidraget blir storleksmässigt rätt och sprids över landet.[141] Socialstyrelsen har en rutin för återrapportering av statsbidrag[142]. Vid återrapporteringen används Socialstyrelsens enkätverktyg.[143] Enkäterna skickas normalt ut till bidragsmottagarna i januari/februari med en svarstid på cirka 6 veckor. I vissa bidrag är återrapporteringen en del av organisationernas ansökan för efterföljande år.[144] Svarsfrekvensen på enkäten är normalt sett mycket hög, närmare 100 procent, eftersom de mottagare som inte lämnar in en återredovisning blir återbetalningsskyldiga. När återrapporteringsformuläret (det vill säga enkätsvaren) kommer in granskar utredarna hur medlen har använts i relation till villkoren. När uppföljningen är klar vet man om medlen har använts i enlighet med intentionen i uppdraget. Socialstyrelsens uppföljningsverksamhet är omfattande och varje år lämnas ett 40-tal redovisningar till Socialdepartementet. Redovisningarna avser användning av statsbidragsmedel och huruvida statsbidrag används i enlighet med förordningens syfte och regeringens intentioner. Uppföljningen är tillitsbaserad, vilket innebär att myndigheten utgår från att det organisationerna återrapporterar är sant. Man utgår från organisationernas beskrivningar och självskattningar av om de har uppfyllt sina mål eller inte.[145] Handläggarna på Socialstyrelsen tar stöd från såväl Rättsavdelningen som experter från andra delar av organisationen i bedömningar av ärenden.[146]

SST har inga dokument som beskriver hur bedömningen av projekt ska gå till. När det gäller lokalbidraget, som kan sökas för att rusta upp en fastighet eller handikappanpassa lokaler, skickar SST ut en lista till varje trossamfund centralt. Där frågar SST dels om man känner till att dessa församlingar har sökt bidrag, och ifall församlingen tillhör trossamfundet. Etableringsbidrag kan sökas av nyetablerade församlingar. De får ange sina intentioner med verksamheten, budget och planerade aktiviteter. Dessa ansökningar går genom trossamfunden centralt.[147]

3.3.4 Myndigheternas fördjupade granskningar

Utöver kontrollen av om organisationerna är bidragsberättigade, organisationernas medlemsantal och bedömning och kontroll av verksamhet och projekt, gör myndigheterna även vissa fördjupade utredningsinsatser. Detta kan ske genom systematiska riskanalyser, men också mer ad hoc-mässigt.

MUCF har under 2022 bedrivit ett utvecklingsarbete kring kontroller och fördjupade utredningar. I början och slutet av varje handläggningsperiod görs en riskidentifiering som avgör vilka organisationer myndigheten ska utreda på djupet. 10 procent av ärendena inom organisationsbidrag väljs varje bidragsomgång ut för att ”dubbelläsas”. Det innebär att två handläggare går igenom samma ansökan.[148] Det kan även under året uppstå misstankar om oegentligheter som föranleder fördjupade granskningar. MUCF har haft ungefär 10–12 ärenden per år där man har misstänkt oegentligheter.[149] Bakgrunden till det förstärkta kontrollarbetet är att myndigheten för 2022 fick 7 miljoner kronor i extra medel för att utveckla kontrollen. Detta skapade möjligheter att göra grundliga utredningar.[150] MUCF har också ett stöddokument med förslag på åtgärder som kan genomföras vid misstanke om oegentligheter, till exempel misstanke om luftslott, ekonomisk brottslighet eller bidragsfusk, oriktiga uppgifter eller intressekonflikter. Exempel på åtgärder enligt stöddokumentet är att begära in ytterligare underlag, genomföra verksamhetsbesök eller på andra sätt kontakta organisationen.[151]

Socialstyrelsen gör fördjupade granskningar varje gång en ny organisation skickar in en ansökan, vid misstanke om oegentligheter eller till följd av exempelvis klagomål eller anonyma tips. Ofta har sådana tips en naturlig förklaring, exempelvis konflikter inom styrelsen. Organisationen får alltid möjlighet att yttra sig över sådana klagomål. Fördjupade granskningar brukar göras i något enskilt fall per bidragsomgång. Enligt företrädare för Socialstyrelsen finns det en risk att uppgifterna som organisationerna lämnar inte stämmer, vilket kan leda till felaktiga beslut.[152] Samtidigt har utredarna varken tid eller möjlighet att kontrollera saker enbart utifrån ”känslor” om att det pågår oegentligheter. Sådana ärenden bör i stället utredas av rättsvårdande myndigheter, menar företrädare för Socialstyrelsen.[153]

Jämställdhetsmyndigheten uppger att de enbart har gjort fördjupade granskningar av organisationer en handfull gånger under senare år.[154] På motsvarande sätt har SST under senare år endast gjort ett begränsat antal fördjupade granskningar när det gäller organisationsbidrag. När det gäller lokal- och projektbidrag väljer SST varje år ut ett kvartal (som är okänt från början så att trossamfunden inte vet vilket) och kräver in bestyrkta kopior på alla kvitton med mera för de projekt som slutredovisas det kvartalet. På så sätt kan SST kontrollera att redovisningen stämmer.[155] SST har som uttalad policy att polisanmäla misstänkt brottslighet, men har inga skriftliga rutiner för handläggning av uppgifter eller misstankar om oegentligheter. Myndigheten kan få signaler om att något är problematiskt i ett trossamfund genom exempelvis media, enskilda medlemmar, andra trossamfund, eller andra myndigheter såsom Polismyndigheten, Skatteverket eller Säkerhetspolisen. I sådana fall gör SST en fördjupad granskning. Detta har hänt en handfull gånger under senare år. Lika många ärenden har rört ekonomiska oegentligheter.[156]

Jämställdhetsmyndighetens kontroller görs i huvudsak under utredningsfasen, det vill säga i samband med att en ansökan kommer in. Därefter kan myndigheten inleda en särskild granskning i ett ärende om det kommer signaler om oegentligheter. För den typen av fördjupad granskning finns särskilda rutiner. En särskild granskning ska göras om uppgifterna bedöms som riktiga, rimliga och möjliga att kontrollera (proportionalitet). Uppgifterna behöver röra en organisation som fått bidrag från Jämställdhetsmyndigheten under något av de senaste två åren (aktualitet). Uppgifterna ska också kunna antas få konsekvens för tidigare eller framtida bidragsbeslut. Till exempel bör uppgifterna inte enbart handla om interna konflikter eller internt missnöje i en organisation som fått bidrag (relevans). Om Jämställdhetsmyndigheten bedömer att en särskild granskning behövs kan ytterligare underlag behöva begäras in. Den misstänkta organisationen ges då möjlighet att bemöta anklagelserna.[157]

3.4 Kontrollen missar väsentliga risker

Som vi nämnt tidigare är själva utgångspunkten i det tillitsbaserade bidragssystemet att myndigheterna ska kunna lita på de uppgifter som organisationerna lämnar. Det grundläggande problemet med uppgifter som lämnas av organisationerna är att det finns en risk att de inte stämmer överens med verkligheten. Även om den absoluta majoriteten uppger korrekta uppgifter så finns en risk att inte alla gör det. Trots att myndigheterna ibland genomför fördjupade kontroller visar granskningen att de missar väsentliga risker.

3.4.1 Risk för felaktigheter i lämnad information

Skatteverket har bistått Riksrevisionen med information om de 928 organisationer som 2021 fick statsbidrag från någon av de granskade myndigheterna. Det gäller bland annat hur organisationerna har deklarerat sina inkomster.[158] Den sammanlagda bidragssumman för de bidragsmottagande organisationerna var drygt 1,4 miljarder kronor det aktuella året.

Den övervägande delen av bidragsmottagarna (910 av 928) utgjordes av ideella föreningar, trossamfund och stiftelser. Sådana juridiska personer ska årligen lämna inkomstdeklaration till Skatteverket, även om de inte har skattepliktiga inkomster.[159] Inkomstdeklaration har lämnats av 754 bidragsmottagare medan 174 har blivit skönsmässigt nolltaxerade på grund av avsaknad av deklaration eller att de inte bedömts ha någon inkomst att beskatta. Tillsammans har de skönsmässigt nolltaxerade bidragsmottagarna fått närmare 70 miljoner kronor i statsbidrag.

Allmännyttiga ideella föreningar ska lämna uppgifter om den skattefria verksamheten i en särskild bilaga till inkomstdeklarationen. Uppgifter som lämnas är till exempel skattefria intäkter i form av medlemsavgifter, erhållna gåvor eller bidrag och kostnader man haft för medlemsverksamheten. Bidrag, gåvor och medlemsavgifter är inte skattepliktiga och det finns därför ingen ekonomisk vinning i att inte lämna dessa uppgifter. Att sådana uppgifter ändå inte lämnas kan bero på okunskap eller på en medveten önskan att undgå uppmärksamhet. Skatteverket får ingen information från utbetalande myndigheter om vilka statsbidrag som betalas ut till olika mottagare, utan måste förlita sig på att bidragsmottagarna själva uppger det. Enligt Skatteverket försvårar detta möjligheterna till en effektiv och rättssäker kontroll.[160]

614 ideella föreningar och trossamfund har tillsammans med sin inkomstdeklaration lämnat in den särskilda bilagan.[161] 80 av dessa saknade emellertid helt beloppsuppgifter, trots att de hade mottagit statsbidrag med 58 miljoner kronor från de granskade myndigheterna och ytterligare 15 miljoner kronor i olika anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Av de återstående 534 bidragsmottagarna redovisade 17 att de hade haft 0 i inkomst medan 37 angav ett belopp som var lägre än det beviljade bidragsbeloppet. 30 bidragsmottagare lämnade en beloppsuppgift som exakt överensstämde med bidragsbeloppet. 54 bidragsmottagare lämnade beloppsuppgifter som var marginellt högre än bidragsbeloppet medan 396 lämnade uppgifter som var högre eller mycket högre än bidragsbeloppet. Av de föreningar och trossamfund som lämnade den särskilda bilagan var det alltså en dryg femtedel (22 procent) som utelämnade uppgift om erhållna statsbidrag eller redovisade ett lägre belopp än vad de erhållit.

Av de 30 stiftelser som deklarerade inkomst har endast 4 lämnat uppgift om erhållna bidrag. Detta trots att statsbidrag har mottagits med drygt 35 miljoner kronor från de granskade myndigheterna och ytterligare nästan 6 miljoner kronor i olika anställningsstöd från Arbetsförmedlingen.[162]

När utbetalande myndigheter inte känner till om bidragsmottagare tagit emot andra statsbidrag uppkommer, enligt Skatteverket, en klar risk för finansiell överkompensation. Exempelvis kan kostnader för samma personal ha utgått från flera myndigheter.[163]

Bland bidragsmottagarna fann Skatteverket fem ideella föreningar och ett trossamfund som saknade fungerade adress och av den anledningen inte längre får någon inkomstdeklaration från Skatteverket. Dessa bidragsmottagare har tagit emot mellan 25 000 och 2,1 miljoner kronor i statsbidrag. Riksrevisionen kan också konstatera att av de 928 bidragsmottagare som kontrollerats har 97 någon gång varit föremål för utredningar inom det område som Skatteverket benämner ”allvarligt skatteundandragande”. Vidare bedömer Skatteverket att 44 av de bidragsmottagande organisationerna är utredningsvärda utifrån olika riskfaktorer såsom utelämnad information eller bristande rimlighet i lämnade uppgifter.[164]

Skatteverkets undersökning visar att uppgifterna som de sökande organisationerna lämnar inte alltid är tillförlitliga. Felaktigheterna i den lämnade informationen kan i viss mån förklaras av att alla bidragsmottagare inte känner till hur de ska deklarera sina inkomster. Men det finns också en risk att vissa organisationer medvetet låter bli att deklarera till Skatteverket för att de inte vill visa att de är ekonomiskt aktiva.

På grund av sekretess kan de utbetalande myndigheterna inte få uppgifter från Skatteverket om huruvida bidragsmottagare har deklarerat intäkter i form av bidrag. Granskningen visar att stora belopp i form av statsbidrag betalas ut till bidragsmottagare utan att de lämnar någon uppgift till Skatteverket.

3.4.2 Myndigheterna genomför sällan verksamhetsbesök som en del av kontrollen

Verksamhetsbesök kan vara ett sätt för de bidragsgivande myndigheterna att kontrollera att organisationer som får bidrag också genomför den verksamhet de har fått pengar för. Genom verksamhetsbesök kan man också upptäcka oseriösa aktörer och missförhållanden inom organisationer. Det kan också vara ett forum för informationsutbyte och ett sätt att hålla kontakten med målgruppen.

Under åren 2017–2019 gjorde MUCF ungefär 50 verksamhetsbesök. År 2020–2021 genomfördes inga verksamhetsbesök med anledning av pandemin. Under 2022 genomfördes ungefär 12 verksamhetsbesök.[165] Innan pandemin handlade besöken om att få en bild av organisationen och se att allt ”flöt på”. Nu är verksamhetsbesöken mer strukturerade och djupgående.[166]

SST väljer varje år ut ett geografiskt område och besöker alla församlingar som finns där, oavsett om de har statsbidrag eller inte. Det är ett led i kontrollarbetet och ett sätt att ta reda på hur det går för församlingarna och vilken effekt statsbidraget har.[167] Under ett vanligt år genomförs i genomsnitt ungefär 3 besök i veckan, ojämnt fördelat under året. Besöken hos församlingarna görs ofta inom ramen för andra uppdrag (exempelvis dialog eller krissamordning), men myndigheten kan under besöken även fånga upp kontrollaspekter.[168]

Jämställdhetsmyndigheten gör inga egna kontroller utöver de underlag som begärs in i samband med att ansökan utreds. Enligt företrädare för myndigheten planerar man att göra verksamhetsbesök under kommande år.[169]

Innan pandemin gjorde Socialstyrelsen i genomsnitt 6 verksamhetsbesök per år.[170] Det finns en policy för verksamhetsbesök i bidragsgivningen som togs fram 2017. Av policyn framgår att besöken syftade till både omvärldsbevakning och kontroll.[171] De verksamhetsbesök som myndigheten gjort har dock hittills handlat om lärande och dialog med organisationerna.[172] Sedan 2019 har inga verksamhetsbesök genomförts. Däremot finns det andra sammanhang då myndigheten träffar organisationerna som får statsbidrag, exempelvis konferenser.[173] Planen för 2023 är att återuppta verksamhetsbesöken, i syfte att stärka myndighetens kompetens och för att få insyn i verksamheten. Samtidigt lyfter företrädare för Socialstyrelsen att rättssäkerheten kan påverkas om man gör verksamhetsbesök. Det finns en risk att det ser ut som att en organisation gynnas av att myndigheten har besökt dem, sett deras verksamhet och byggt upp en relation.[174]

3.4.3 Myndigheterna har svårt att kontrollera annan statlig finansiering

En civilsamhällesorganisation ska inte få mer statsbidrag än den är berättigad till. Men med tanke på det stora antalet bidragsgivande myndigheter och antalet förordningar finns risker för att systemet utnyttjas och pengar betalas ut felaktigt. Granskningen visar att det i praktiken är närmast omöjligt för myndigheterna att stämma av detta med alla tänkbara myndigheter som organisationerna kan söka bidrag från.

För de flesta bidrag som ingår i granskningen finns ett fält i ansökningsblanketten där de sökande organisationerna ska ange om de har blivit beviljade eller sökt bidrag från någon annan statlig bidragsgivare. I vissa fall, men inte alltid, tar myndigheterna kontakt med de finansiärer som organisationerna anger i ansökan.

När det gäller organisationsbidrag tar MUCF kontakt med de finansiärer som organisationerna anger i ansökan. Exempelvis reglerar förordningen om bidrag till barn- och ungdomsorganisationer att myndigheten ska ta hänsyn till bidrag från Riksidrottsförbundet vid bedömningen av organisationsbidragets storlek.[175] Detta förutsätter att MUCF tar kontakt med Riksidrottsförbundet. När det gäller projektbidrag tar MUCF endast kontakt med de andra finansiärer som angetts i ansökan om myndigheten bedömer att det behövs. Från och med 2023 omfattar MUCF:s handläggning av projektbidrag en avstämning mot projekt som beviljas av Allmänna arvsfonden. Avstämningen ska göras gentemot de uppgifter som fonden publicerar på sin webbplats. Företrädare för MUCF framhåller att myndigheten inte har tillräckliga resurser för att stämma av samtliga förväntade bifall för alla stödformer med andra tänkbara finansiärer som inte anges i ansökan.[176]

SST uppger att organisationsbidraget inte krockar med bidrag som andra myndigheter betalar ut. Däremot kan trossamfund som ansöker om lokalbidrag ha finansiering från Boverket. Detta anges i så fall på ansökan och SST stämmer av uppgifterna med Boverket. Företrädare för SST menar dock att det inte finns någon stor problematik kring otillåten dubbelfinansiering eller överkompensation när det gäller myndighetens bidrag.[177]

På Jämställdhetsmyndigheten är det obligatoriskt för de sökande att uppge om de har sökt annan statlig finansiering.[178] Enligt chefer på Jämställdhetsmyndigheten finns det inga system som gör att de kan säkerställa att otillåten dubbelfinansiering eller överkompensation inte förekommer. Enligt de handläggare vi har intervjuat kontrollerar bidragshandläggarna andra finansiärer om den sökande organisationen har uppgett att det finns någon sådan.[179] Jämställdhetsmyndigheten uppger att de har en upparbetad samverkan med MUCF och Socialstyrelsen för att undvika otillåten dubbelfinansiering och överkompensation. Det innebär att myndigheterna utbyter listor över de bidrag som ska beviljas och samverkar kring datum. Om något bidrag krockar gör Jämställdhetsmyndigheten avdrag i enlighet med principer i sin fördelningsnyckel. I vissa fall tas även kontakt med Folkhälsomyndigheten, Folke Bernadotteakademin och Allmänna arvsfonden.[180]

Socialstyrelsen kontaktar andra finansiärer om organisationerna anger någon sådan i ansökan. Socialstyrelsen har upparbetade kontakter med Folkhälsomyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna som hanterar uppdrag som man anser skulle kunna krocka. Avstämning görs när myndigheten anser att det finns behov, och informationen inhämtas genom att myndigheterna utbyter listor över dem som har ansökt. Det kan också hållas gemensamma bedömningsmöten där de organisationer som överlappar granskas gemensamt.[181] Socialstyrelsen försöker också kontakta andra myndigheter som skulle kunna vara aktuella, men bygger bedömningen av dubbelfinansiering på tillit till de sökande organisationerna.[182] För vissa bidrag har Socialstyrelsen bett om underlag från andra bidragsgivare än statliga, exempelvis kommuner och regioner. Det kan även framgå i förordningen att de ska samråda med andra bidragsgivande myndigheter.[183]

Vi har i det statistiska materialet över myndigheternas bidragsutbetalningar identifierat organisationer som 2021 har fått bidrag från någon av de andra granskade myndigheterna. Det handlar sammanlagt om ett 40-tal ärenden för Socialstyrelsen och MUCF samt ett knappt 20-tal för Jämställdhetsmyndigheten. För SST:s del handlar det om några enstaka organisationer som också fått bidrag från någon av de andra granskade myndigheterna. Som tidigare nämnts (avsnitt 3.4.1) får en del av de drygt 900 organisationer som fått bidrag 2021, också relativt stora summor i bidrag från Arbetsförmedlingen. Det behöver inte vara otillåtet att ta emot bidrag från flera olika myndigheter. Det finns exempel där civilsamhällesorganisationer kan ansöka om projektbidrag för olika projekt från flera olika finansiärer. Det viktiga är att myndigheterna informeras om vilka andra bidrag som organisationen har sökt, för att undvika otillåten dubbelfinansiering eller överkompensation.

Tabell 4 Antal organisationer som beviljades bidrag 2021 samt deras sammanlagda bidragsbelopp, totalt respektive med bidrag från två av de granskade myndigheterna


Antal

Totalt bidrag
(mnkr)

Organisationer som erhållit bidrag 2021, totalt

928

1 412

Därav med bidrag från två myndigheter

56

348

Därav som angett annan finansiering i ansökan

40

284

a) till båda myndigheterna

11

159

b) till en myndighet

29

125

Därav som inte angett annan finansiering i ansökan

16

64

Källa: Riksrevisionens bearbetning av utbetalningsdata med mera från de granskade myndigheterna.

Av tabellen framgår att 6 procent av de bidragsmottagande organisationerna fick bidrag från två myndigheter samtidigt, och att deras bidrag uppgick till 25 procent av den sammanlagda bidragssumman för 2021. Vidare framgår att fler än var fjärde organisation som fick bidrag från två myndigheter inte angav detta till någon av de bidragsgivande myndigheterna. De resterande organisationerna angav visserligen att de hade finansiering från annat håll, men en dryg fjärdedel av dessa anmälningar angav en annan myndighet än den som stod för den aktuella finansieringen, eller så angavs inte någon myndighet alls. Det förekom också mycket sällan att de granskade myndigheterna tog kontakt med varandra i ett enskilt ärende, även om den aktuella organisationen hade anmält finansiering från annat håll.[184]

3.4.4 Varierande konsultkostnader och återkrav

Som ett resultat av sina kontrollinsatser eller med anledning av tips från exempelvis allmänheten får myndigheterna ibland kännedom om misstänkta oegentligheter som de måste hantera. I vissa fall kräver detta specialistkompetens som myndigheterna inte har och därför måste upphandla i form av tjänster från externa konsulter. Granskningen visar att myndigheterna periodvis har betydande kostnader för sådana upphandlingar. Av granskningen framgår också att det finns skillnader mellan myndigheterna när det gäller antalet återkrav, indrivningsärenden och polisanmälningar.

Periodvis har myndigheterna höga konsultkostnader för sina fördjupade utredningar och kontroller

Myndigheterna saknar som regel egen specialistkompetens när det gäller ekonomiska bedrägerier och våldsbejakande extremism. Därför har de ibland behov av att upphandla externt stöd i utredningsarbetet. Det handlar exempelvis om konsulter med inriktning på terrorism och säkerhetsfrågor eller revisionsfirmor som hjälper till att utreda misstänkta oegentligheter av ekonomisk art. I vissa fall används även externa konsulter för att närmare granska tillförlitligheten i en organisations medlemsregister.

Som framgår av diagrammet nedan varierar konsultkostnaderna över åren och mellan myndigheterna. Genomsnittligt ligger MUCF:s konsultkostnader under perioden på en betydligt högre nivå än för övriga myndigheter, men de uppvisar samtidigt kraftiga svängningar mellan åren. Socialstyrelsen har de näst högsta konsultkostnaderna men där är utvecklingen mer konstant över åren. För Socialstyrelsens del är konsultinsatserna främst koncentrerade till åren 2018–2020, varefter de sjunker ner mot noll. Jämställdhetsmyndigheten och SST har var sin topp under perioden. I övrigt ligger SST:s konsultkostnader i stort sett på noll medan Jämställdhetsmyndigheten ligger något högre.

Diagram 1 Myndigheternas kostnader för extern kompetens i form av konsulter 2017–2022, kronor (löpande priser)

Källa: Inrapporterade uppgifter från respektive myndighet.

* 2018–2022 för Jämställdhetsmyndigheten.

MUCF:s konsultkostnader avser huvudsakligen utredningar om misstänkta oegentligheter. Det gäller omfattande utredningar av om berörda organisationer uppfyller demokrativillkoren samt frågor som ligger utanför myndighetens kompetensområde, exempelvis kopplingar till terrororganisationer. Sådana utredningar är kostsamma.[185] Men delar av konsultkostnaderna avser också tillfällig arbetskraft, arvoden för deltagande i extern referensgrupp, jämställdhetsgenomlysning, kostnad för översättning, hjälp med juridiska och ekonomiska frågor, skrivarstugor för civilsamhällesorganisationer och utbildningar för handläggare på avdelningen.[186]

SST:s kostnader för revisionsfirmor 2022 uppgick till 530 000 kronor och avsåg endast två ärenden. Detta innebar en avsevärd kostnad för myndigheten som inte gick att förutse.[187] Det ena ärendet handlade om en forensisk granskning av ett trossamfund efter anklagelser om oegentligheter i media, och det andra ärendet rörde oklarhet kring antal medlemmar.[188] För Jämställdhetsmyndigheten har kostnaderna för extern kompetens främst handlat om ett utvecklingsarbete av myndighetens e-tjänst.[189] Socialstyrelsens konsultkostnader 2018–2020 avsåg främst administrativa konsulter som arbetade med formaliahantering, exempelvis att se till att ansökningarna är kompletta och stötta utredarna med kompletteringar. Under senare år har myndigheten inte haft några större konsultkostnader.[190]

Antalet återkrav och polisanmälningar varierar mellan myndigheterna

Samtliga förordningar som är aktuella i granskningen har bestämmelser om återbetalning. Den bidragsgivande myndigheten kan kräva återbetalning om mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Det kan också handla om att medlen inte har använts för det syfte som anges i förordningen. I några förordningar har regeringen dessutom reglerat att den bidragsgivande myndigheten kan kräva återbetalning om mottagaren inte inkommit med de redovisningar eller andra handlingar som krävs för att ta del av bidraget.

Av nedanstående tabell framgår antalet återkrav, indrivningsärenden och polisanmälningar som respektive myndighet har initierat under den senaste sexårsperioden.

Tabell 5 Antal beslut om bidrag och antal återkrav 2017–2022


Jämställdhets-
myndigheten*

SST

MUCF

Socialstyrelsen

Antal beslut om att bevilja bidrag

359

1 487

2 363

3 519

Antal återkrav p.g.a. felaktig användning

1

1

27

39

Andel återkrav p.g.a. felaktig användning (%)

0,27

0,06

1,14

1,11

Antal ärenden till indrivning

0

0

23

6

Antal polisanmälningar som myndigheten gjort

0

0

4

2

Källa: Myndigheternas årsredovisningar samt inrapporterade uppgifter från respektive myndighet.
* 2018–2022 för Jämställdhetsmyndigheten.

Vilka omständigheter och orsaksfaktorer som ligger bakom ovanstående uppgifter och hur uppgifterna ska tolkas är långt ifrån självklart. En tänkbar förklaring är att ett förhållandevis högt antal återkrav är resultatet av en effektiv kontroll, efter det att ett initialt bidragsbeslut har fattats. Men det kan också indikera brister i den kontroll som ska göras innan utbetalning. Oavsett förklaring anser Riksrevisionen att få eller inga återkrav under en sexårsperiod kan vara tecken på brister i kontrollen.

  • [56] MUCF, Ett år av utmaningar… Uppföljning av ideella föreningars villkor, 2021, s. 37 f.
  • [57] MUCF, Organisationsbidragens användning och effekter 2021, 2021.
  • [58] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [59] Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21 A.
  • [60] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-06-01 B; Uppgift från SST via e-post, 2022-09-28; Intervju med handläggare på Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21; Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 A.
  • [61] Uppgift från MUCF via e-post, 2022-09-28; Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21 A; Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23; SST, ”Kontakt personal”, hämtad 2023-02-24.
  • [62] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-06-01 B; Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post 2023-02-27.
  • [63] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-25.
  • [64] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-06-01 B; Intervju med handläggare på Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21.
  • [65] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2022-12-01; Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [66] Socialstyrelsen, ”Organisationer”, hämtad 2023-02-24; Jämställdhetsmyndigheten, ”Sök statsbidrag”, hämtad 2023-02-24; MUCF, ”Statsbidrag”, hämtad 2023-02-24; SST, ”Tillämpningsföreskrifter för statsbidrag till trossamfund”, hämtad 2023-02-24.
  • [67] Intervju med handläggare på MUCF, 2022-06-02; Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 A; Intervju med handläggare på Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21.
  • [68] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-24. Se 3 och 4 §§ lagen (1998:1593) om trossamfund och 3 § förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.
  • [69] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-25. Enligt 3 § lagen (1998:1593) om trossamfund får statsbidrag endast lämnas till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och som är stabilt och har egen livskraft.
  • [70] Vi har data för en femårsperiod. Om en organisation som endast fått bidrag ett år under den perioden har fått detta bidrag år 1 eller år 5 så kan vi inte veta om det var det sista respektive det första året i en serie av år med bidrag. Därför kan vi inte ange ett exakt värde utan endast ett intervall.
  • [71] Uppgift från SST via e-post, 2023-02-24.
  • [72] Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21 A.
  • [73] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2023-02-27.
  • [74] Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21 A.
  • [75] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-06-02 B; Jämställdhetsmyndigheten, Introduktion statsbidrag, 2021; Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten 2022-06-21 B; Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [76] SST, ”Bidrag”, hämtad 2023-02-24.
  • [77] Uppgift från SST via e-post, 2023-02-24.
  • [78] SST, ”Bidrag”, hämtad 2023-02-24.
  • [79] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 C.
  • [80] Intervju med handläggare på MUCF, 2022-06-02.
  • [81] Se till exempel MUCF, Handläggningsprocessen steg för steg – projektstöd, 2021.
  • [82] Jämställdhetsmyndigheten, Introduktion statsbidrag, 2021.
  • [83] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-25; Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via
    e-post, 2023-02-27.
  • [84] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 A.
  • [85] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [86] Se till exempel ESV, Att ge statligt stöd till civila samhällets organisationer, 2015:43, och SOU 2019:35, Vägledning för handläggare.
  • [87] Prop. 2009/10:55, s. 148, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195. Se bilaga 2 för en fullständig förteckning över villkoren.
  • [88] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021; Jämställdhetsmyndigheten, Mall handläggning, 2019.
  • [89] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021; Jämställdhetsmyndigheten, Mall handläggning, 2019; Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 C.
  • [90] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 C.
  • [91] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-24 B.
  • [92] Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [93] Se diagram 4 i bilaga 5.
  • [94] Se 4 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Det innebär att det är regeringen som prövar om ett trossamfund bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och om trossamfundet är stabilt och har egen livskraft i enlighet med 3 § lagen om stöd till trossamfund.
  • [95] Prop. 2021/22:272. Propositionen återkallades dock av den tillträdande regeringen i november 2022 (skr. 2022/23:14).
  • [96] Uppgift från SST via e-post, 2022-09-28.
  • [97] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-24.
  • [98] Se till exempel SST, Arbetsrutin för etableringsbidrag, 2018.
  • [99] SST, Lag, förordning och tillämpningsföreskrifter, 2021.
  • [100] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021; Jämställdhetsmyndigheten, Mall handläggning, 2019.
  • [101] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-25.
  • [102] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2023-02-27.
  • [103] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [104] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2023-02-27.
  • [105] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021.
  • [106] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-06-01 B.
  • [107] Uppgift från MUCF via e-post, 2023-02-27.
  • [108] Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [109] Jämställdhetsmyndigheten, Rutin hantering oegentligheter, 2022.
  • [110] Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21 B.
  • [111] Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21 A.
  • [112] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021; Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [113] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [114] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23; Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [115] Intervju med företrädare för SST, 2022-12-02.
  • [116] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021; MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för ETO, 2021; MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för HBTQ, 2021.
  • [117] MUCF, Uppföljningsplan för MUCF:s bidragsgivning, 2022.
  • [118] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-06-02 A.
  • [119] MUCF, Hjälptext till bedömningsformuläret i UAS för UNG, 2021.
  • [120] Jämställdhetsmyndigheten, Mall handläggning, 2019.
  • [121] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2023-02-27.
  • [122] Ansökan om över fem prisbasbelopp kräver godkänd eller auktoriserad revisor.
  • [123] Jämställdhetsmyndigheten, Mall handläggning, 2019. Dessa 75 procent ska vara över 15 år och aktivt ha tagit ställning till medlemskapet.
  • [124] Jämställdhetsmyndigheten, ”Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering”, hämtad 2023-01-24.
  • [125] Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [126] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-25.
  • [127] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med
  • avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.
  • [128] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-24.
  • [129] Uppgift från SST via e-post, 2022-09-28.
  • [130] Förordningen (2003:752) om statsbidrag till pensionärsorganisationer.
  • [131] Förordningen (2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer.
  • [132] MUCF, Handläggares hjälptexter till bedömningsformulär – ADV, 2018.
  • [133] MUCF, HL:s hjälptexter bedömning projekt inom Stärka demokratin, 2021; Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [134] Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022; Uppgift från MUCF via e-post, 2023-02-27.
  • [135] Intervju med handläggare på MUCF, 2022-06-02.
  • [136] MUCF, Slutrapporter, 2021; MUCF, Tilläggsrutin – slutrapporter som godkänns med avvikelse, 2022.
  • [137] Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [138] Intervju med handläggare på Jämställdhetsmyndigheten, 2022-06-21.
  • [139] Jämställdhetsmyndigheten, Introduktion statsbidrag, 2021.
  • [140] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2023-02-27.
  • [141] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [142] Socialstyrelsen, Rutin – Återrapportering av statsbidrag, 2019.
  • [143] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-24 B.
  • [144] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [145] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-24 B.
  • [146] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen, 2022-05-23.
  • [147] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-25. Etableringsbidrag kan sökas för maximalt tre år. Dessa år behöver inte vara på varandra följande. Inför varje år ska en separat ansökan inkomma, liksom redovisning för eventuellt tidigare mottaget etableringsbidrag.
  • [148] Intervju med handläggare på MUCF, 2022-06-02.
  • [149] Uppgift från MUCF via e-post, 2022-12-02.
  • [150] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-12-06.
  • [151] MUCF, FUO, fördjupad utredning, misstanke om oegentlighet, 2022.
  • [152] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 C.
  • [153] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-24 A.
  • [154] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2022-12-01.
  • [155] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-24.
  • [156] Uppgift från SST via e-post, 2022-09-28.
  • [157] Jämställdhetsmyndigheten, Rutin hantering oegentligheter, 2022.
  • [158] Uppgift från Skatteverket via e-post, 2023-01-23.
  • [159] Skatteverket får besluta om undantag från denna skyldighet, se 33 kap. 4 § skatteförfarandelagen. Deklarationsplikten omfattar dock inte ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som endast har skattepliktiga inkomster under 200 kr, se 30 kap. 4 § 3 skatteförfarandelagen.
  • [160] Uppgift från Skatteverket via e-post, 2023-01-23.
  • [161] ”Särskild uppgift” (INK3SUF).
  • [162] Uppgift från Skatteverket via e-post, 2023-01-23.
  • [163] Uppgift från Skatteverket via e-post, 2023-01-23.
  • [164] Uppgift från Skatteverket via e-post, 2023-01-23.
  • [165] Uppgift från MUCF via e-post, 2022-12-02.
  • [166] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-12-06.
  • [167] Intervju med företrädare för SST, 2022-08-24.
  • [168] Uppgift från SST via e-post, 2022-12-01.
  • [169] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2023-02-27.
  • [170] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2022-12-01.
  • [171] Socialstyrelsen, Checklista för besök hos bidragsmottagare, 2017.
  • [172] Intervju med handläggare på Socialstyrelsen 2022-05-23.
  • [173] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2022-12-01.
  • [174] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-12-02.
  • [175] Se 24 § förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Enligt samma bestämmelse ska MUCF även ta hänsyn till om organisationen får annat statligt organisationsbidrag.
  • [176] Uppgift från MUCF via e-post, 2022-12-02.
  • [177] Intervju med företrädare för SST, 2022-12-02.
  • [178] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2022-12-01.
  • [179] Jämställdhetsmyndigheten, Handbok för statsbidrag, 2022.
  • [180] Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e-post, 2022-12-01.
  • [181] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2022-12-01.
  • [182] Intervju med företrädare för Socialstyrelsen, 2022-05-23 A.
  • [183] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2022-12-01.
  • [184] Uppgift från MUCF via e-post, 2023-02-15; Uppgift från Jämställdhetsmyndigheten via e‑post, 2023-02-15; Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2023-02-15; Uppgift från SST via e‑post, 2023-02-10.
  • [185] Intervju med företrädare för MUCF, 2022-12-06.
  • [186] Uppgift från MUCF via e-post, 2022-12-02.
  • [187] Intervju med företrädare för SST, 2022-12-02.
  • [188] Uppgift från SST via e-post, 2023-02-10.
  • [189] Intervju med företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, 2022-12-02.
  • [190] Uppgift från Socialstyrelsen via e-post, 2023-02-15.

Uppdaterad: 20 april 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?