Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Bakgrund

I detta kapitel beskriver vi regelverket för hur de svenska socialförsäkringsförmånerna ska påverkas av vissa utländska inkomster. Utifrån gällande lagar och förordningar fram till halvårsskiftet 2024 beskriver vi även de granskade myndigheternas ansvar och processer i syfte att motverka felaktiga utbetalningar från socialförsäkringsförmåner vid utländska inkomster. Ansvarsfördelningen mellan de granskade myndigheterna samt regeringens ansvar i arbetet med det europeiska informationsutbytet om social trygghet beskrivs också.

Avsnitt

2.1 Regelverket för hur de svenska förmånerna påverkas av vissa utländska inkomster

Vilka utländska inkomster som ska påverka respektive förmån och på vilket sätt skiljer sig åt beroende på gällande nationella regelverk för respektive förmån, internationella regelverk samt den sökandes situation.[36] Om och hur en utländsk inkomst påverkar den svenska förmånen beror på vilken svensk förmån som ärendet gäller, vilken utländsk inkomst som utbetalas och i vissa fall från vilket land den utländska inkomsten utbetalas ifrån.[37] Det är främst utländska pensioner och andra utländska förmåner som motsvarar de svenska förmånerna som ska påverka storleken på det svenska ersättningsbeloppet. Däremot påverkas storleken på förmånerna bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd även av andra utländska inkomster, samt hushållets inkomster. Vidare kan en utländsk pension från ett annat EU/EES-land eller Schweiz utgöra grunden för rätten till förmånerna bostadstillägg och inkomstpensionstillägg.[38]

2.2 De utbetalande myndigheternas ansvar och processer

Pensionsmyndigheten ska informera den försäkrade om vilka uppgifter som påverkar rätten till en förmån och storleken på ersättningen[39], samt tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen.[40] Försäkringskassan ska också ge information till berörda om socialförsäkringen och de övriga förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för.[41] Av de granskade förmånerna ansvarar Försäkringskassan för att administrera sjuk- och aktivitetsersättning samt bostadstillägg till personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning[42], medan Pensionsmyndigheten ansvarar för att administrera garantipension, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd[43], bostadstillägg, samt efterlevandeförmåner[44]. Det innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten prövar ansökan och fattar beslut om rätten till ersättning, beräknar ersättningens storlek samt betalar ut ersättning till den försäkrade. På Försäkringskassan handläggs de granskade förmånerna inom Avdelningen för funktionsnedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga (FV), medan de granskade förmånerna på Pensionsmyndigheten handläggs inom myndighetens Produktionsavdelning, produktionsområde allmän pension respektive produktionsområde bostadstillägg och efterlevandeförmåner.

Därutöver ansvarar de utbetalande myndigheterna för att till exempel:

  • säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott[45]
  • medverka i EU‑arbetet och annat internationellt samarbete samt vid behov representera Sverige inom sitt verksamhetsområde.[46]

2.2.1 Den försäkrade ska lämna alla uppgifter som behövs för prövning av rätten till förmånerna

Pensionsmyndigheten ska informera den försäkrade om vilka uppgifter som påverkar rätten till en förmån och storleken på ersättningen[47] och Försäkringskassan ska ge information till berörda om socialförsäkringen och de övriga förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för.[48] Gemensamt för de granskade svenska förmånerna, med undantag för efterlevandeförmåner[49], är att det är den försäkrade som själv måste ansöka om förmånen.[50] Den försäkrade är även skyldig att i ansökan lämna alla uppgifter som behövs i ärendet.[51] Det innefattar bland annat uppgifter om tidsperioder för tidigare bosättning eller arbete i utlandet, eller uppgifter om utländsk ersättning. Sökande ska även lämna underlag som ger stöd för uppgifterna.[52] Genom en underskrift av ansökan intygar den försäkrade på heder och samvete att uppgifterna i ansökan är riktiga och fullständiga, samt att den försäkrade är medveten om att hen kan bli återbetalningsskyldig eller göra sig skyldig till brott om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnas.[53] Även efter beviljad ersättning behöver den försäkrade löpande anmäla förändrade förhållanden och uppgifter som kan påverka ersättningens storlek av den svenska förmånen.[54] Krav på att uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete anses av lagstiftaren inskärpa vikten av att uppgifterna är fullständiga och sanningsenliga. Detta har i sig ansetts avhålla försäkrade från att medvetet eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter.[55] Dessutom innebär det förhållandet att uppgifter lämnas på heder och samvete att straffansvar för osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken kan komma i fråga. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan även dömas för bidragsbrott.[56]

Den handläggande myndigheten ska å sin sida se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver. Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av socialförsäkringsbalken.[57] Från förarbetsuttalanden till bestämmelsen framgår att den handläggande myndighetens utredningsansvar är vidsträckt och att detta ansvar även omfattar ansökningsärenden.[58] Den handläggande myndigheten har därför i lag medgetts vissa utredningsbefogenheter gentemot andra än den försäkrade för att säkerställa att ärendet blir tillräckligt utrett.[59]

2.2.2 De utbetalande myndigheterna ska hjälpa den försäkrade att ansöka om utländsk ersättning

Försäkrade som uppbär svenska förmåner kan ha rätt till utländska förmåner och ersättningar om de i perioder har bott eller arbetat i utlandet. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska hjälpa den försäkrade att ansöka om ersättning från länder inom EU/EES och Schweiz[60] och även vissa länder utanför EU/EES och Schweiz, så kallade konventionsländer, som Sverige har avtal om social trygghet med.[61] Däremot kan Pensionsmyndigheten inte kräva att den försäkrade ansöker om utländsk pension även om hen kan antas ha rätt till inkomstbaserad ålderspension från ett annat land. Om personen låter bli att ansöka om uttag av en potentiellt hög utländsk pension kan det därför innebära att svensk garantipension beviljas, trots att garantipension syftar till att ge en ekonomisk utfyllnad till de pensionärer som har låga inkomster. Enligt vissa kammarrättsavgöranden saknas författningsstöd i svensk rätt för att neka garantipension på grund av att den försäkrade inte valt att ta ut ålderspension från utlandet, även om den ordningen inte är förenlig med syftet med den svenska garantipensionen.[62] Vid ansökan om förmåner från länder som Sverige inte har avtal med förväntas tvärtom den försäkrade i stället själv kontakta ansvarig motsvarande institution i utlandet.[63] Vidare ska myndigheterna inom EU/EES och Schweiz arbeta med att anpassa informationsöverföringen mellan institutionerna och ha ett elektroniskt utbyte.[64]

2.2.3 De utbetalande myndigheterna fattar provisoriska beslut i väntan på svar från utländska institutioner

I situationer där den försäkrade kan ha rätt till ersättning men där ersättningsbeloppet inte kan fastställas på grund av att den utbetalande myndigheten inte har alla uppgifter från den utländska institutionen fattar den utbetalande myndigheten provisoriska beslut.[65] Institutioner inom EU/EES och Schweiz ska utan dröjsmål tillhandahålla eller utbyta alla uppgifter som är nödvändiga för att kunna fastställa rättigheter och skyldigheter för personer som omfattas av grundförordningen.[66] Det är dock inte närmare reglerat inom exakt vilken tid de utländska institutionerna ska svara på förfrågningar från svenska myndigheter, och vice versa. I väntan på återkoppling från den utländska institutionen fattar Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten därför i regel provisoriska beslut[67] om ersättningens storlek och påbörjar utbetalningar till den enskilde. När den utländska institutionen inkommit med alla handlingar som krävs för att beräkna ett slutligt ersättningsbelopp ska de utbetalande myndigheterna göra en ny beräkning och därefter fatta ett definitivt beslut om ersättningens storlek.[68]

2.2.4 De utbetalande myndigheterna kan kräva återbetalning från utländska institutioner retroaktivt vid provisoriska beslut

Om den svenska ersättningen till den försäkrade under tiden med provisoriskt beslut har betalats ut med ett för högt belopp kan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kräva återbetalning, ställa ett så kallat regresskrav, från de utländska institutionerna inom EU/EES och Schweiz, utan att ha utrett om återkrav kan ställas direkt till den försäkrade.[69] Den utländska institutionen ska dra av överskottsbelopp av invaliditetsförmåner, ålders- och efterlevandepension[70] som institutionen är skyldig att betala till förmånstagaren. Det avdragna beloppet ska därefter återbetalas till Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten.

När den utländska institutionen har beslutat om den utländska ersättningen ska den informera Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten. Därefter har de utbetalande myndigheterna två månader på sig att meddela den utländska institutionen det eventuella felaktiga beloppets storlek. Om beloppet inte meddelas inom två månader ska den utländska institutionen utan dröjsmål betala ut ersättning till förmånstagaren.[71]

2.3 Svenska myndigheter kan utbyta information om utländska inkomster och social trygghet med andra länders institutioner

En del i att motverka felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen är att svenska myndigheter kan utbyta information om utländska inkomster och social trygghet med andra länders institutioner. Regeringen representerar Sverige i ministerrådet i EU som beslutar om EU‑lagstiftning tillsammans med EU‑parlamentet.[72] Administrativa kommissionen är ett organ knutet till EU‑kommissionen och består av regeringsföreträdare från medlemsländerna, där Sverige representeras av personer från Socialdepartementet. Administrativa kommissionen hanterar administrativa frågor och tolkar samordningsbestämmelserna om social trygghet inom EU och kan lämna förslag till den Europeiska kommissionen. Administrativa kommissionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna i EU och användningen av ny teknik.[73] Den ska även fastställa struktur, innehåll, format samt detaljerade arrangemang för informationsutbyte om social trygghet inom EU.[74] Inför möten i Administrativa kommissionen har Socialdepartementet förmöten med representanter från involverade svenska myndigheter i syfte att ta in myndigheternas yttranden över dagordningen.[75] Vidare finns undergrupper till denna kommitté som representeras av olika myndighetsföreträdare. En i sammanhanget viktig kommitté är Tekniska kommissionen[76] som representeras av personer från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det finns också olika arbetsgrupper där myndigheterna ingår, som bland annat arbetar med att säkerställa att arbetsprocesserna fungerar och att data som utbyts struktureras på ett visst sätt.[77] Dessutom har Sverige möjlighet att ingå överenskommelser om social trygghet med länder som inte är medlemmar i EU, så kallade konventionsländer.[78]

2.4 Skatteverkets ansvar och processer

Skatteverket får uppgifter om utländska pensioner och andra utländska inkomster för personer som är skattskyldiga[79] i Sverige i sin beskattningsverksamhet.[80] Skatteverket får tillgång till de utländska inkomstuppgifterna genom att privatpersoner lämnar dessa i samband med inkomstdeklarationen[81], och genom informationsutbyten med länder inom och utanför EU. Skatteverket ska exempelvis minst en gång per år automatiskt utbyta[82] inkomstuppgifter för personer som är skattskyldiga utanför Sverige med andra länder[83] och på motsvarande sätt ska Skatteverket årligen ta emot utländska inkomstuppgifter om skatteskyldiga personer i Sverige.

Skatteverket ska även underrätta utbetalande myndigheter eller organisationer om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp.[84] Skatteverket ska specificera vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet att en förmån har betalats ut felaktigt.[85] När Skatteverket lämnar underrättelser till de utbetalande myndigheterna är inte syftet att Skatteverket ska företa någon särskild utredning eller ha särskild kännedom om de bestämmelser där förmånen regleras; den utredningen ansvarar den utbetalande myndigheten för att genomföra.[86]

  • [36] Se bilaga 1 med en utförligare beskrivning av hur förmånerna ska påverkas av vissa utländska inkomster.
  • [37] Bosättningsland kan även ha betydelse för om och hur utländska inkomster påverkar de svenska förmånerna men granskningen avser endast personer bosatta i Sverige.
  • [38] Mer information om de olika förmånerna och hur de påverkas av utländska inkomster finns i bilaga 1.
  • [39] 1 § förordningen med instruktion för Pensionsmyndigheten.
  • [40] 2 § 2 förordningen med instruktion för Pensionsmyndigheten.
  • [41] 1 § förordningen med instruktion för Försäkringskassan.
  • [42] Se 23 kap. 5 § och 93 kap. 5 § socialförsäkringsbalken. Personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning ansöker om bostadstillägg hos Försäkringskassan, medan de med pension ansöker om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. Denna ansvarsfördelning gäller sedan den 1 januari 2010 i samband med att Pensionsmyndigheten bildades.
  • [43] Se 53 kap. 5 § socialförsäkringsbalken.
  • [44] Se 75 kap. 5 § socialförsäkringsbalken.
  • [45] 2 § 3 förordningen med instruktion för Försäkringskassan; 2 § 6 förordningen med instruktion för Pensionsmyndigheten.
  • [46] 2 § 8 förordningen med instruktion för Pensionsmyndigheten; 2 a § 1 förordningen med instruktion för Försäkringskassan
  • [47] 2 § 2 förordningen med instruktion för Pensionsmyndigheten.
  • [48] 2 § 1 förordningen med instruktion för Försäkringskassan.
  • [49] I de flesta fall behövs ingen ansökan för att Pensionsmyndigheten ska pröva om den försäkrade har rätt till efterlevandepension. När Pensionsmyndigheten får uppgift från Skatteverket om att någon som bor i Sverige har avlidit utreds om det finns efterlevande som har rätt till någon typ av efterlevandepension. Se Pensionsmyndigheten, ”Ekonomiskt stöd när anhörig dör – efterlevandepension”, hämtad 2024-02-01.
  • [50] Garantipension och inkomstpensionstillägg beviljas utifrån ansökan om allmän pension. Sjukersättning och aktivitetsersättning kan även beviljas utan ansökan i de fall som regleras i 36 kap. 25–27 §§ socialförsäkringsbalken. Vid utbyte från sjukpenning lämnar personen inte in en ansökan men Försäkringskassan behöver uppgifter om tidigare bosättning eller arbete i utlandet och uppgift om utländsk ersättning som ska intygas i blankett FK 3622 Sjuk- och aktivitetsersättning – utredning om bosättning.
  • [51] 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken.
  • [52] Den försäkrade att skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av fråga om ersättning, 110 kap. § 13 socialförsäkringsbalken.
  • [53] 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken. Se till exempel punkterna 7, 8 och 12 övriga upplysningar, samt punkt 13 underskrift i blankett för ansökan om sjukersättning (Försäkringskassan, Ansökan sjukersättning FK 3030, mottagen 2023-05-01), eller i ansökan om allmän pension (Pensionsmyndigheten, Ansökan om allmän pension om du är bosatt i Sverige PM8370, mottagen 2023-03-31).
  • [54] 110 kap. 46 § socialförsäkringsbalken.
  • [55] Prop. 1996/97:121 s 37.
  • [56] Ansvar för bidragsbrott förutsätter att de felaktiga uppgifterna eller förtigande av ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp. Se 2–4 §§ bidragsbrottslagen (2007:612).
  • [57] 110 kap. 13 § socialförsäkringsbalken.
  • [58] Prop. 2008/09:200 s. 556.
  • [59] 110 kap. 14 § socialförsäkringsbalken.
  • [60] Samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU/EES och Schweiz regleras främst i förordning 883/2004 och förordning 987/2009.
  • [61] Konventionsländer som Sverige har avtal med är följande: Bosnien-Hercegovina, Chile, Filippinerna, Indien, Israel, Japan, Kanada, Kap Verde, Marocko, Québec (Kanada-konventionen), Serbien, Sydkorea, Turkiet och USA (Försäkringskassan, ”Arbeta utanför EU/EES och Schweiz?”, hämtad 2024-02-13, samt lag (2021:989) om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan, prop. 2020/21:199).
  • [62] Kammarrätten i Göteborg dom den 16 juni 2023 i mål nr 1292–23; Kammarrätten i Stockholm dom den 17 mars 2023 i mål nr 3735–22.
  • [63] Pensionsmyndigheten, ”Om du tidigare bott i ett annat land än Sverige”, hämtad 2024-05-21.
  • [64] Enligt artikel 4.2 i förordning 987/2009.
  • [65] Enligt artikel 7.1 i förordning 987/2009.
  • [66] Se artikel 2 i förordning 987/2009.
  • [67] Med undantag för om ansökan om allmän pension inkommit i god tid före önskad utbetalning. Pensionsmyndigheten fattar i dessa fall endast ett definitivt beslut. Se mejl från Pensionsmyndigheten, 2024-01-29.
  • [68] Enligt artikel 7.2 i förordning 987/2009.
  • [69] De utbetalande myndigheterna kan i dessa situationer tillämpa artikel 72.2 i förordning 987/2009.
  • [70] Enligt kapitel 4 eller 5 i förordning 883/2004.
  • [71] Enligt artikel 72.2 i förordning 987/2009.
  • [72] Artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen.
  • [73] Artikel 71–72 i förordning 883/2004.
  • [74] Artikel 4 i förordning 987/2009.
  • [75] Intervju med företrädare för Socialdepartementet, 2024-04-29; Svar via mejl från företrädare för Socialdepartementet, 2024-06-28.
  • [76] Artikel 73 i förordning 883/2004.
  • [77] Svar via mejl från företrädare för Socialdepartementet, 2024-06-28.
  • [78] 10 kap. 1 § regeringsformen.
  • [79] En person är obegränsat skatteskyldig i Sverige om personen är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige, eller har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare varit bosatt i Sverige, se 3 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229).
  • [80] För att Skatteverket ska kunna fastställa och ta ut rätt skatt behöver myndigheten ha kännedom om såväl svenska som utländska inkomster för personer som är obegränsat skatteskyldiga i Sverige, se 1 § förordningen med instruktion för Skatteverket.
  • [81] Vilka uppgifter som deklaranten ska lämna framgår av 31 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
  • [82] Ett automatiskt informationsutbyte innebär systematisk delning av förspecificerade uppgifter.
  • [83] Se till exempel 12 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, 2 § lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, 2 § lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet, artikel 11 i lagen (1990:226) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna.
  • [84] 3 § lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
  • [85] 1–4 §§ lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
  • [86] Se prop. 2007/08:48, s. 23 – 24.

Uppdaterad: 12 september 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?