I detta kapitel besvaras delfråga 1, om Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har effektiva processer för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner vid utländska inkomster.
Vi konstaterar att de utbetalande myndigheternas processer inte är tillräckligt effektiva av flera orsaker. Vår granskning visar följande:
- De utbetalande myndigheterna har inte fullständiga uppgifter om utländska pensioner som kan vara relevanta för beräkning av de granskade förmånernas storlek. Det gäller såväl vid ansökan som under löpande utbetalningar, och innebär risk för felaktiga utbetalningar. Vår analys visar till exempel att de utbetalande myndigheterna saknar uppgifter om nordiska pensioner för totalt cirka 12 500 personer år 2022 jämfört med uppgifter från Skatteverket. Det finns även ett mörkertal eftersom Skatteverkets uppgifter inte är heltäckande.
- De utbetalande myndigheterna genomför kontroller av utländska inkomster vid ansökan, men det finns vissa brister.
- De utbetalande myndigheterna genomför inga systematiska kontroller för merparten av de granskade förmånerna under löpande utbetalningar av ersättningar för att upptäcka ändrade förhållanden av utländsk pension som kan ha betydelse för utbetalningar av ersättningar.
- Informationsutbytet mellan länder inom socialförsäkringsområdet är inte tillräckligt effektivt av flera anledningar:
- Det finns fortsatta problem med långa handläggningstider i EU‑ärenden. Dels för att svar från utlandet kan dröja även om det numera finns ett elektroniskt informationsutbyte mellan länderna, dels för att de utbetalande myndigheterna inte alltid prioriterar att ta omhand svar från utlandet.
- De utbetalande myndigheternas arbetssätt har brister som innebär att hanteringen av så kallade regresskrav inte alltid sker i enlighet med regelverket. Till exempel uteblev regresskrav i drygt 75 procent av fallen på Pensionsmyndigheten år 2022, trots att det fanns grund för att återkräva ersättning från den utländska institutionen.
- Försäkringskassan saknar effektiva tekniska lösningar för informationsinhämtning, som innebär fortsatt manuell hantering med risk för längre handläggningstider och fel.
- De utbetalande myndigheterna genomför inga systematiska omräkningar av de granskade svenska förmånernas ersättningsbelopp med hänsyn till årliga förändringar i utländska ersättningar med anledning av pris- eller löneutveckling. När sådana omräkningar uteblir under flera år riskerar felaktiga utbetalningar att ackumuleras till stora belopp.
Avsnitt
- 3.1 De utbetalande myndigheterna har inte fullständiga uppgifter om utländska pensioner
- 3.2 De utbetalande myndigheternas kontroller brister
- 3.3 Ineffektiv samordning av förmåner med andra länder
- 3.4 Bristande hantering av regresskrav mot utländska institutioner leder till felaktiga utbetalningar
- 3.5 Inga systematiska omräkningar av ersättningsbelopp för svenska förmåner med hänsyn till årliga utländska omräkningar
3.1 De utbetalande myndigheterna har inte fullständiga uppgifter om utländska pensioner
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar ut flera förmåner som enligt regelverket ska påverkas av utländska pensioner och andra utländska inkomster.[87] Samtidigt visar vår analys av registerdata[88] att de utbetalande myndigheterna saknar fullständiga uppgifter om utländska pensioner som kan påverka storleken på svenska förmåner, både i samband med den försäkrades ansökningar om förmåner och vid löpande utbetalningar av ersättningar.
Vår registerdataanalys är baserad på jämförelser av uppgifter om nordiska pensioner[89] som de utbetalande myndigheterna har identifierat för de individer som hade en utbetalning av någon av de granskade förmånerna år 2022, med motsvarande uppgifter som Skatteverket har tillgång till. Genom att analysera uppgifter om nordiska pensioner exemplifierar vi brister i information om utländska pensioner hos de utbetalande myndigheterna. De nordiska pensionerna svarar för en stor andel av utländska inkomster som uppbärs av försäkrade med de granskade förmånerna. Informationsutbytet mellan de utbetalande myndigheterna och de nordiska ländernas motsvarande institutioner fungerar relativt väl jämfört med övriga länder, vilket även gäller informationsutbytet mellan Skatteverket och de nordiska länderna. Om det finns brister som avser information om nordiska pensioner kan det därför finnas fog för att anta att brister även finns för övriga länder.
Vår analys visar att Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan inte hade kännedom om nordiska pensioner för cirka 12 000 respektive 500 personer som erhållit en eller flera av de granskade förmånerna år 2022.[90] Dessa personer har mottagit utbetalningar av nordiska pensioner[91] enligt uppgifter som Skatteverket har erhållit med stöd av det nordiska handräckningsavtalet[92] och i samband med personers lämnade uppgifter i inkomstdeklarationen. I genomsnitt har dessa personer fått nordisk pension på cirka 90 000 kronor per person under samma år enligt uppgifter från Skatteverket. På grund av bland annat regelverkets komplexitet har vi inte kunnat bedöma om de nordiska pensioner som de utbetalande myndigheterna saknat skulle påverka storleken på Försäkringskassans förmåner. Av de uppgifter om nordiska pensioner som Pensionsmyndigheten saknar för garantipension, inkomstpensionstillägg och efterlevandeförmåner kan cirka en tredjedel påverka ersättningsbeloppet för respektive förmån. Bostadstillägget kan däremot påverkas av samtliga uppgifter om nordiska inkomster som Pensionsmyndigheten saknat.
Vår analys visar att cirka 2 200 unika personer som uppbar garantipension år 2022 har fått för höga ersättningsbelopp givet utbetalningar från de övriga nordiska länderna. I genomsnitt har dessa personer fått garantipension utbetald med omkring 12 000 kronor under samma år. Samtidigt visar uppgifter från Skatteverket att dessa personer har haft nordiska pensioner som i genomsnitt uppgick till cirka 68 000 kronor. Våra beräkningar visar att det felaktigt utbetalda beloppet uppgick till cirka 10 000 kronor per person, vilket motsvarar totalt cirka 21 miljoner kronor år 2022. Det finns dock en risk för att detta är en underskattning på grund av att Skatteverkets uppgifter om nordiska pensioner inte är heltäckande (se avsnitt 4.2.3).
3.1.1 Uppgifter om nordiska pensioner saknas både vid ansökan och vid löpande utbetalningar
I tabellerna 1 och 2 redovisas våra analysresultat uppdelade på förmåner vid ansökan respektive under löpande utbetalningar av ersättningar år 2022. Tabellerna visar våra uppskattningar av:
- antalet och andelen personer som uppbär nordiska pensioner och som de utbetalande myndigheterna har identifierat (se kolumn 1 i tabell 1 och i tabell 2),
- antalet och andelen avvikelser mellan uppgifter om nordiska pensioner som Skatteverket har och som de utbetalande myndigheterna saknar (se kolumn 2 i tabell 1 och tabell 2).
Vår analys avseende ansökan om förmåner visar bland annat följande:
- Pensionsmyndigheten saknar uppgifter om nordiska pensioner för omkring 6 till 30 procent av de personer som mottog de granskade förmånerna.
- Antalet fall där Pensionsmyndigheten saknar uppgifter om nordiska pensioner var flest för garantipension och uppgick till cirka 1 400 (22 procent), följt av ungefär 140 (14 procent) för inkomstpensionstillägg.
- Inom efterlevandeförmåner fanns ett fåtal fall där Pensionsmyndigheten saknar uppgifter om nordiska pensioner, men andelen var den högsta jämfört med andra förmåner hos Pensionsmyndigheten och låg på 30 procent.
- Försäkringskassan saknar uppgifter om nordiska pensioner i upp till 17 procent av utbetalningarna för de granskade förmånerna.
- Antalet fall där Försäkringskassan saknar uppgifter om nordiska pensioner är relativt få till antalet för samtliga förmåner. De flesta fall där Försäkringskassan saknar uppgifter om nordiska pensioner finns inom bostadstillägg till personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning, och uppgick till 9 utbetalningar, vilket motsvarar cirka 17 procent av alla som hade nordiska pensioner.
Tabell 1 Antal och andel vid ansökan om förmåner med identifierade uppgifter respektive uppskattade avvikelser i uppgifter om nordisk pension, år 2022 per förmån
Förmån | Identifierade uppgifter hos de utbetalande myndigheterna | Uppskattad avvikelse mellan uppgifter hos de utbetalande myndigheterna och Skatteverket | ||
---|---|---|---|---|
Antal | Andel | Antal | Andel | |
Försäkringskassan | ||||
Aktivitetsersättning, garanti | 5 | 83 % | 1 | 17 % |
Aktivitetsersättning, inkomst | 2 | 100 % | 0 | 0 % |
Sjukersättning, garanti | 194 | 98 % | 3 | 2 % |
Sjukersättning, inkomst | 180 | 97 % | 5 | 3 % |
Bostadstillägg till sjuk- och aktivitetsersättning | 44 | 83 % | 9 | 17 % |
Pensionsmyndigheten | ||||
Efterlevandeförmåner | 22 | 70 % | 10 | 30 % |
Garantipension* | 4 854 | 78 % | 1 362 | 22 % |
Inkomstpensionstillägg | 928 | 86 % | 145 | 14 % |
Bostadstillägg till ålderspension | 814 | 94 % | 50 | 6 % |
Källa: Registerdata från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Riksrevisionens bearbetning. Se Bilaga 3 för metodbeskrivning.
Not: * Garantipension för personer födda 1938 eller senare.
Vår analys avseende löpande utbetalningar visar bland annat följande:
- Andelen fall där Pensionsmyndigheten saknar uppgifter om nordiska pensioner varierar vid löpande utbetalningar. I omkring 3 till 28 procent av utbetalningarna för de granskade förmånerna saknar Pensionsmyndigheten uppgifter om nordiska pensioner.
- Antalet fall där Pensionsmyndigheten saknar uppgifter om nordiska pensioner handlar flest om inkomstpensionstillägg och uppgår till drygt 9 300 (26 procent), följt av omkring 5 000 för garantipension (27 procent).
- Försäkringskassan saknar uppgifter om nordiska pensioner i upp till 20 procent av de löpande utbetalningarna för de granskade förmånerna.
- Antalet fall där Försäkringskassan saknar uppgifter om nordiska pensioner är flest inom sjukersättning, 479 på garantinivå (14 procent) och 445 på inkomstnivå (9 procent), följt av omkring 230 för inom bostadstillägg till personer som uppbär sjuk-och aktivitetsersättning (20 procent).
På grund av brister i data före år 2022 kan vi inte avgöra om nordiska pensioner för dessa personer redan fanns vid ansökan om förmånen, eller om de nordiska pensionerna har tillkommit därefter under löpande utbetalningar.
Tabell 2 Antal och andel löpande utbetalningar med identifierade uppgifter respektive uppskattade avvikelser i uppgift om nordisk pension, år 2022 per förmån
Förmån | Identifierade uppgifter hos de utbetalande myndigheterna | Uppskattad avvikelse mellan uppgifter hos de utbetalande myndigheterna och Skatteverket | ||
---|---|---|---|---|
Antal | Andel | Antal | Andel | |
Försäkringskassan | ||||
Aktivitetsersättning, garanti | 49 | 96 % | 2 | 4 % |
Aktivitetsersättning, inkomst | 20 | 100 % | 0 | 0 % |
Sjukersättning, garanti | 3 028 | 86 % | 479 | 14 % |
Sjukersättning, inkomst | 4 278 | 91 % | 445 | 9 % |
Bostadstillägg till sjuk-och aktivitetsersättning | 921 | 80 % | 233 | 20 % |
Pensionsmyndigheten | ||||
Efterlevandeförmåner | 30 | 72 % | 11 | 28 % |
Garantipension* | 13 397 | 73 % | 5 079 | 27 % |
Inkomstpensionstillägg | 26 816 | 74 % | 9 301 | 26 % |
Bostadstillägg | 11 209 | 97 % | 338 | 3 % |
Källa: Registerdata från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Riksrevisionens bearbetning. Se bilaga 3 för metodbeskrivning.
Not: * Garantipension för personer födda 1938 eller senare.
Att de utbetalande myndigheternas saknar relevanta uppgifter om utländska pensioner och andra utländska inkomster vid handläggning av förmånerna har bekräftats bland annat i Pensionsmyndighetens omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar för år 2022, som bland annat visar att cirka 30 procent av personer med garantipension, som någon gång bott eller arbetat inom EU/EES[93], Schweiz eller i konventionsland, har fått en för stor utbetalning på grund felaktiga uppgifter om utländska pensioner.[94] Vidare gjorde Pensionsmyndigheten en efterkontroll 2019–2020 och analyserade risken för felaktiga utbetalningar kopplad till att garantipensionen fastställs utan att myndigheten haft kännedom om utländska pensioner. Pensionsmyndigheten kom fram till att ungefär hälften av pensionärerna hade en utländsk pension som skulle ha samordnats med den svenska garantipensionen, även om den försäkrade i ansökan uppgett att hen inte hade en utländsk pension.[95]
3.2 De utbetalande myndigheternas kontroller brister
Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av uppgifter om utländska pensioner och andra utländska inkomster brister. Det gäller främst vid löpande utbetalningar av ersättningar för att upptäcka eventuella fel eller ändrade inkomstförhållanden.
3.2.1 Vid ansökan görs vissa kontroller men det finns brister
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten utgår huvudsakligen från de uppgifter om utländska inkomster som den försäkrade själv har anmält i ansökan, om det inte finns indikationer som tyder på att de är felaktiga.[96] Den försäkrade är skyldig att i ansökan lämna alla uppgifter som behövs för att den utbetalande myndigheten ska kunna fatta ett korrekt och välgrundat beslut.[97] I ansökningsblanketterna för de granskade förmånerna, med undantag för efterlevandeförmåner[98], garantipension och inkomstpensionstillägg[99] som den försäkrade inte ansöker om själv, informerar de utbetalande myndigheterna den försäkrade om vilka uppgifter som krävs och som påverkar rätten till en förmån samt storleken på ersättningen.[100]
Pensionsmyndigheten använder maskinella kontroller medan Försäkringskassan använder manuella kontroller för att identifiera ärenden med eventuella utländska kopplingar
Pensionsmyndigheten använder, som ett första steg, en maskinell kontroll för att identifiera ansökningsärenden där det kan finnas utländska inkomster och/eller försäkringsperioder. Förutom uppgifter som individen själv angett på ansökningsblanketter baseras den maskinella kontrollen på individens in- och utvandringshistorik i folkbokföringsregistret som tillhandahålls av Skatteverket, samt individens historik över försäkringstillhörighet via ett register som tillhandahålls av Försäkringskassan. Ärenden med utländska kopplingar klassificeras som internationella, och faller ut för manuell handläggning. Ärenden utan indikationer på utländska kopplingar, vare sig från individen själv eller från den maskinella kontrollen, klassificeras som nationella.[101]
Försäkringskassan kontrollerar manuellt den försäkrades tidigare bosättning och arbete i samband med ansökan om sjukersättning och aktivitetsersättning. Försäkringsutredaren kontrollerar i samtliga fall om den försäkrade har lämnat uppgifter om utländsk bosättning eller arbete i ansökan, samt om personen har in- eller utvandrat från Sverige, eller om det eventuellt redan finns uppgifter från tidigare utredningar inom myndigheten som pekar på tidigare bosättning eller arbete utomlands. Försäkringskassan kontrollerar också personens försäkringstillhörighet, det vill säga registreringar om personen är försäkrad i Sverige och om det finns perioder som personen inte har varit registrerad som försäkrad.[102] Inom bostadstillägg kontrolleras däremot inte personens historiska bosättning eller arbete.[103]
Pensionsmyndighetens maskinella kontroller vid ansökan är inte tillräckligt träffsäkra
År 2022 utgjorde internationella ärenden cirka 14 procent av alla nybeviljade garantipensioner och inkomstpensionstillägg. För garantipension till omställningspension var andelen omkring 30 procent.[104] Vår analys av ansökningsärenden för de individer som fick utbetalningar av garantipension år 2022 visar dock att myndighetens kontroller inte är tillräckligt träffsäkra. Cirka 180 fall, motsvarande 5 procent av de utbetalningar[105] där uppgifter om nordisk pension finns tillgängliga hos Skatteverket[106] men saknas hos Pensionsmyndigheten, klassades som nationella vid ansökan. Dessutom hade ytterligare 220 fall, eller 20 procent av liknande fall, ingen klassificering överhuvudtaget. Vidare visar vår analys att för över 2 000 fall bland nationella ärenden finns det registrering av in- eller utvandring i arbetsför ålder (25–64 år) i folkbokföringen.[107] Dessa individer skulle kunna ha utländska pensioner som kan påverka de svenska förmånerna och borde därmed ha klassats som internationella ärenden.
De utbetalande myndigheterna har svårt att genomföra effektiva kontroller i samband med ansökan om förmåner
I våra intervjuer med handläggare vid de utbetalande myndigheterna framkommer att de upplever att det generellt är svårt att kontrollera uppgifter i samband med personers ansökningar på grund av brister i de uppgifter som används i myndigheternas kontrollarbete. Det gäller till exempel Skatteverkets folkbokföringsregister som inte är helt tillförlitligt och Försäkringskassans register över socialförsäkringstillhörighet som inte är heltäckande.[108] Det beror även på långa svarstider och bristande kvalitet i de uppgifter som lämnas från utländska institutioner.[109]
3.2.2 De utbetalande myndigheterna gör få systematiska kontroller av utländska pensioner under löpande utbetalningar
I intervjuer med företrädare för de utbetalande myndigheterna påpekas den enskildes ansvar att fortlöpande anmäla förändrade förhållanden som kan påverka ersättningsbeloppet även under löpande utbetalningar.[110] De utbetalande myndigheterna gör få systematiska kontroller under löpande utbetalningar. Vår analys visar att de utbetalande myndigheterna sällan räknar om det svenska ersättningsbeloppet på grund av förändringar i utländska pensioner eller andra utländska inkomster, se avsnitt 3.5, vilket tyder på att individen inte alltid anmäler förändrade förhållanden som kan påverka det svenska ersättningsbeloppet. I exempelvis Finland förlitar sig inte Folkpensionsanstalten enbart på att individen självmant ska anmäla förändringar i pensioner och ersättningar som påverkar den finska folkpensionen, även när individen har en anmälningsskyldighet. Folkpensionsanstalten begär att individen ska inkomma med underlag på förändringar i ersättningar som inte är från Finland senast två år efter en beviljad eller justerad folkpension. Om individen inte inkommer med de efterfrågade handlingarna stoppas utbetalning av den finska folkpensionen.[111] De utbetalande svenska myndigheterna har inget motsvarande arbetssätt.
Pensionsmyndigheten genomför vissa efterkontroller där utländska inkomster kan ingå
Pensionsmyndigheten har en riktad efterkontroll mot taxerad inkomst inom bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, så kallad PAX-kontroll, som utförs systematiskt. I kontrollen jämförs inkomstuppgifterna som ligger till grund för beslut om ersättningsbelopp på Pensionsmyndigheten med den fastställda taxerade inkomsten av Skatteverket.[112] Pensionsmyndigheten genomför dessa kontroller med en viss fördröjning; under 2023 avslutades kontrollen avseende inkomstår 2020. Det innebär att den enskilde riskerar att bli återbetalningsskyldig i efterhand om uppgifterna som ligger till grund för bostadstillägg är felaktiga. I PAX-kontrollen ingår endast fastställda taxerade inkomster i Sverige. Individen kan även ha skattefria inkomster som inte kommer att inkluderas i kontrollen men som kan påverka det svenska ersättningsbeloppet. Ett sådant exempel är pension från ett annat nordiskt land. Den nordiska pensionen är skattefri om personen var bosatt i Sverige och tog emot ersättningen före 2008 samt varit bosatt i Sverige utan avbrott sedan dess.[113] Vidare kan inte Pensionsmyndigheten i de mottagna uppgifterna om taxerad inkomst urskilja om dessa inkluderar utländska inkomster. Pensionsmyndigheten uppger att myndigheten har en funktionalitet sedan en tid, som ännu inte är driftsatt, och som är tänkt att kontrollera att aktuella uppgifter ligger till grund för beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.[114]
Försäkringskassan genomför vissa efterkontroller av utländska inkomster
Försäkringskassan följer kontinuerligt upp den försäkrades arbetsförmåga, som ligger till grund för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning, men däremot inte ändrade förhållanden kopplade till utländska inkomster. Rätten till aktivitetsersättning är tidsbegränsad och beviljas vanligtvis i ett till högst tre år[115], medan sjukersättning är en förmån som beviljas tills vidare[116]. Senast tre år efter beviljad sjukersättning ska Försäkringskassan följa upp den försäkrades arbetsförmåga, och därefter löpande inom tre år efter varje avslutad uppföljning. Om den försäkrade har fem eller färre år kvar tills riktåldern för pension uppnås, behöver någon uppföljning inte göras.[117] Under uppföljningen gör myndigheten endast en utredning om personens hälsotillstånd och inga andra omständigheter som kan ha förändras, som till exempel utländska pensioner och andra utländska inkomster. Försäkringskassan har även en riskbaserad efterkontroll för personer som har hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning mot taxerad inkomst.[118] Likt Pensionsmyndighetens PAX-kontroll är det inte möjligt för Försäkringskassan att urskilja om den taxerade inkomsten inkluderar utländska inkomster.
För ärenden som avser bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och där utländska inkomster är kända vid beslutstillfället, skapar handläggare en bevakning för kontroll av eventuella förändringar i den utländska inkomsten.[119] Om huvudförmånen är en utländsk förmån faller ärendet ut för manuell hantering efter två år, och efter tre år för ärenden med andra utländska inkomster.[120] När bevakningen faller ut för manuell hantering skickar Försäkringskassan en förfrågan till utbetalaren av den utländska förmånen eller till den försäkrade. Försäkringskassan efterfrågar i dessa situationer aktuella uppgifter om den utländska inkomsten för att säkerställa att bostadstillägget betalas ut med rätt ersättningsbelopp.[121] Vidare har Försäkringskassan en riskbaserad efterkontroll av bostadstillägg för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning mot taxerad inkomst, likt Pensionsmyndighetens PAX-kontroll.[122]
3.3 Ineffektiv samordning av förmåner med andra länder
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten behöver ha kontakt med utländska institutioner om personer har bott eller arbetat utomlands och kan ha rätt till utländska ersättningar. I de här fallen behöver de svenska och utländska ersättningarna samordnas i syfte att rätt land ska betala ersättning för rätt period. Institutioner inom EU/EES och Schweiz ska utan dröjsmål tillhandahålla eller utbyta alla uppgifter som är nödvändiga för att kunna fastställa rättigheter och skyldigheter för personer som omfattas av grundförordningen.[123] Granskningens visar att Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens samordning med andra länder är ineffektiv, vilket till exempel beror på fortsatt manuell hantering och bristande IT‑stöd.
3.3.1 Informationsutbyte om social trygghet med länderna inom EU/EES och Schweiz sker elektroniskt via systemet EESSI
Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan kan inhämta uppgifter från utländska myndigheter i länder som omfattas av EU‑lagstiftning om samordning av social trygghet, eller i länder som Sverige har ett avtal med, så kallade konventionsländer. Informationsutbyte mellan länderna har, under lång tid, endast skett via reguljär post. Sedan 2009 påbörjades utvecklingen av ett gemensamt system (EESSI[124])[125] inom EU/EES och Schweiz för elektroniskt utbyte[126] av information om social trygghet på begäran. Rent praktiskt betyder det att länderna skickar förfrågningar och tar emot svar elektroniskt via en gemensam teknisk tjänst, RINA, eller via en egenutvecklad nationell applikation. I Sverige använder alla berörda parter[127] förutom Pensionsmyndigheten handläggningssystemet RINA. Pensionsmyndigheten har utvecklat ett eget system som speglar inkomna utländska handlingar i myndighetens ordinarie handläggningssystem. Utvecklingen av EESSI har tagit över ett decennium och sedan mars 2021 är Sverige fullt ut anslutet till systemet med omkring 100 olika ärendeslag. Inom EU/EES pågår fortfarande anslutning till systemet stegvis, och i februari 2024 var omkring 97 procent av alla ärendeslag anslutna till systemet.[128]
3.3.2 Mycket manuell hantering vid samordning med andra länder på Försäkringskassan på grund av bristfälligt IT-stöd
Försäkringskassan använder EESSI:s handläggningssystem RINA vid samordning med andra länder. För handläggare på Försäkringskassan innebär RINA ett ytterligare system och ett gränssnitt att jobba i, eftersom systemet är frånkopplat från Försäkringskassans ordinarie handläggningssystem. Pensionsmyndigheten har i stället utvecklat en applikation som speglar upp inkommande ärenden i RINA i Pensionsmyndighetens ordinarie handläggningssystem.[129] Det innebär att handläggarna på Pensionsmyndigheten till största delen jobbar i ett system och i ett gränssnitt som de är vana vid.
Det faktum att RINA och Försäkringskassans ordinarie handläggningssystem inte är integrerade bedömer Riksrevisionen innebär relativt omfattande manuell hantering när svar från utlandet har inkommit till myndigheten. Arbetssättet kräver manuell bevakning av inkomna svar i RINA. I syfte att underlätta den manuella bevakningen har Försäkringskassan skapat ett IT-stöd som skickar aviseringar till en funktionsbrevlåda på myndigheten när svar från utlandet inkommer, det kallas för en impuls internt på myndigheterna och kräver i regel en utredningsåtgärd.[130] Funktionsbrevlådan bevakas av en fysisk person som fördelar ut aviseringarna till respektive ärende i ordinarie handläggningssystem; det görs exempelvis genom en journalanteckning i ärendet eller genom att en avisering skickas till handläggarna eller avdelningen som ansvarar för ärendet. På så vis behöver inte varje enskild förmånshandläggare själv bevaka att svar från utlandet har inkommit. I intervju uttrycker handläggare inom sjuk- och aktivitetsersättning risker med det nuvarande manuella förfarandet. Till exempel förekommer det att inkomna beslut från utlandet varken har journalförts i ärendet eller har vidarebefordrats till ansvarig avdelning under lång tid, ibland upp till cirka ett år.[131]
Handläggarna beskriver i intervju att de manuellt behöver importera inkomna dokument från RINA till handläggningssystemet, därefter behöver handläggarna själva rad för rad överföra de utländska uppgifterna till aktuella interna blanketter. Det är en motsvarande manuell hantering när handlingar ska skickas till utlandet, det vill säga att de manuellt kopieras över till blanketter som finns i RINA. Det nuvarande arbetssättet kräver kontinuerligt manuell kvalitetssäkring.[132] Företrädare för Försäkringskassan beskriver att verksamheten efterfrågar att RINA integreras så mycket som möjligt i myndighetens ordinarie handläggningssystem och att det har pågått ett visst utvecklingsarbete för att förbättra det nuvarande arbetssättet, men på grund av otillräcklig finansiering har detta arbete avstannat.[133]
3.3.3 Fortsatt långa handläggningstider för EU‑ärenden efter införandet av elektroniskt informationsutbyte
Syftet med att införa ett system för elektroniskt informationsutbyte är bland annat att förenkla och förkorta handläggningen av EU‑ärenden.[134] Genom att skapa en plattform för digitala utskick av förfrågningar och svar får länderna bättre förutsättningar att svara på förfrågningar och hantera svar från andra länder. Riksrevisionen konstaterar dock att det är fortsatt långa handläggningstider för EU‑ärenden. Det beror dels på att svar från andra länder kan dröja, dels på att de svenska utbetalande myndigheterna inte alltid prioriterar att ta omhand utländska svar.
I diagram 1 illustrerar vi, med garantipension som ett exempel, att handläggningstiden för EU‑ärenden inte verkar ha minskat efter införandet av EESSI år 2021. Diagrammet visar andelen definitiva beslut som fattades inom 180 respektive 365 dagar efter ett provisoriskt beslut, fördelat på året för när det provisoriska beslutet fattades. Eftersom det kan ta lång tid innan ett definitivt beslut fattas jämför vi andelen definitiva beslut upp till 365 dagar efter att det provisoriska beslutet fattades. Antal dagar avser här den totala tiden det tar för Pensionsmyndigheten från att ha fattat ett provisoriskt beslut till att ett definitivt beslut har fattats. Det innebär att den totala tiden inkluderar både tiden det tar att få ett svar från utlandet och den efterföljande interna handläggningstiden från mottaget utländskt svar. Vi ser att andelen ärenden med definitiva beslut inom såväl 180 dagar som 365 dagar kontinuerligt har minskat sedan 2020, vilket talar emot att handläggningen av EU‑ärenden har blivit snabbare efter införandet av det elektroniska informationsutbytet år 2021.
Diagram 1 Andel definitiva beslut uppdelat efter år för det första provisoriska beslutet och antal dagar för garantipension
Källa: Statistik från Pensionsmyndigheten. Riksrevisionens bearbetning.
I intervju med företrädare för Socialdepartementet framkommer att det finns en medvetenhet om problemet med fortsatt långa svarstider inom ramen för EESSI. Det finns flera utmaningar, till exempel tekniska förutsättningar och det kan även vara en resursfråga för både svenska myndigheter och utländska institutioner att avsätta resurser och prioritera att utföra dessa uppgifter om det inte främjar den egna verksamheten i första hand. Vidare uppges att det pågår diskussioner inom Administrativa kommissionen för att nå en överenskommelse om gränsvärden för svarstider, det vill säga hur lång tid det bör ta för en medlemsstat att besvara förfrågan från en annan medlemsstat, men inget beslut i frågan är ännu fattat.[135]
Enligt företrädare från Pensionsmyndigheten beror långa handläggningstider för EU‑ärenden också på att svar från utlandet inte tas om hand tillräckligt snabbt inom myndigheten eftersom dessa ärenden inte har prioriterats.[136] Införandet av EESSI och myndighetens satsning på IT-stöd för handläggning uppges dock ha förenklat handläggningen genom mindre manuell administration.[137] På Riksrevisionens begäran har Pensionsmyndigheten undersökt svarstiden från de utländska institutionerna samt den efterföljande interna handläggningstiden för ett mindre antal ärenden inom garantipension år 2022. Resultaten visar att det i genomsnitt tar totalt 11 månader för Pensionsmyndigheten att fatta ett definitivt beslut, varav 4 månader avser svar från utländsk institution och 7 månader avser den efterföljande interna handläggningstiden. Pensionsmyndigheten uppger att interna balanser och intern styrning är faktorer som påverkar handläggningstiden.[138]
3.4 Bristande hantering av regresskrav mot utländska institutioner leder till felaktiga utbetalningar
Försäkringskassan kan begära att få ersättning från ett annat EU‑medlemsland för det för högt utbetalda ersättningsbeloppet för sjuk-och aktivitetsersättning.[139] På motsvarande sätt kan Pensionsmyndigheten begära att få ersättning för felaktigt utbetald garantipension och inkomstpensionstillägg. Tillvägagångssättet för att ställa ett så kallat regresskrav (återbetalningskrav) beskrivs i de utbetalande myndigheternas vägledningar för handläggning vid samordning för social trygghet.[140] En kortfattad beskrivning av processen för regresskrav finns även i bilaga 2 och i avsnitt 2.2.4.
De utbetalande myndigheternas hantering av regresskrav har brister som innebär att de sällan får återbetalningar från utländska institutioner för ersättningar som har betalats ut med ett för högt belopp under perioden med provisoriskt beslut, trots att det enligt gällande regelverk har funnits grund för återbetalning. Inte heller har myndigheterna möjlighet att i dessa fall ställa återkrav direkt till individen.
Vidare visar granskningen att de utbetalande myndigheterna i de flesta fall inte lyckas med att driva igenom återbetalningar från utländska institutioner. Vi har analyserat uppgifter om aviseringar, eventuella regresskrav, ställda regresskrav och inbetalningar från utlandet för garantipension från Pensionsmyndigheten, se figur 1.[141] Denna analys visar att regresskrav uteblev i drygt 75 procent av fallen där det fanns grunder för det. Bland de fall där Pensionsmyndigheten har ställt ett regresskrav uteblev inbetalningar från de utländska institutionerna i drygt 20 procent av fallen.
Figur 1 Antal aviseringar om återbetalningskrav, ställda återbetalningskrav samt inbetalningar från utlandet för garantipension
Källa: Individuppgifter från Pensionsmyndigheten. Riksrevisionens bearbetning.
Not: I cirka 80 procent av fallen har Pensionsmyndigheten informerat de utländska institutionerna om att det kan komma att ställas ett regresskrav. För de återstående 20 procenten av fallen är aviseringar inte aktuella för att den försäkrade redan hade beviljad utländsk pension före ansökan om den svenska förmånen. Bland de aviserade fallen finns det även 10 procent där det inte är aktuellt med ett regresskrav till den utländska institutionen. Det beror till exempel på att utländsk pension inte har beviljats, att utländsk pension betalades ut före ansökan om svensk förmån som en engångsutbetalning, eller att den försäkrade inte var berättigad till grundskydd i Sverige.
Försäkringskassan har under vår granskning inte kunnat tillhandahålla detaljerade uppgifter om aviseringar om regresskrav, ställda regresskrav och inbetalningar från utländska institutioner på individnivå på grund av bristande dataomfång. Försäkringskassan anger dock att antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning som har haft omräkningsärenden på grund av utländsk pension från länder inom EU/EES och Schweiz uppgick till cirka 2 700 från och med januari 2020 till maj 2024. Dessa ärenden kan potentiellt leda till att Försäkringskassan ställer regresskrav till utländska institutioner. Trots detta har inbetalningar från utlandet endast skett för 80 personer[142]. Försäkringskassan har därmed fått inbetalningar i 3 procent av fallen där återbetalningar kan vara aktuella.
3.4.1 De utbetalande myndigheterna hinner inte alltid ställa ett regresskrav inom utsatt tid
Analysen av uppgifter från Pensionsmyndigheten visar att en av de bidragande orsakerna till att regresskrav uteblir, trots att det finns grund för det, är att myndigheten inte alltid hinner ställa kravet inom två månader från mottaget utländskt beslut. Detta gäller cirka en tredjedel av fallen (se figur 1). Handläggare på Försäkringskassan beskriver också att de sällan hinner ställa ett regresskrav till utländsk institution inom tidsramen på två månader.[143] Försäkringskassan har dock inte kunnat tillhandahålla statistik som visar omfattningen av problemet på grund av att myndigheten inte har registrerat uppgifterna på ett sätt som möjliggör uppföljning av regresskrav i datalagret. Att de utbetalande myndigheterna inte hinner ställa regresskrav inom två månader innebär att de inte kommer kunna få någon återbetalning från den utländska myndigheten för det felaktigt utbetalda beloppet under tiden fram till ett definitivt beslut.[144]
Myndigheternas hantering av regresskrav till utländska institutioner har inte prioriterats
Försäkringskassan har som mål att påbörja ärenden för att fatta ett definitivt beslut inom sjuk- eller aktivitetsersättning inom 14 dagar från mottaget utländskt beslut om beviljande av motsvarande pensionsförmån.[145] Ärenden där det kan bli aktuellt med regresskrav till annat land handläggs på tre separata enheter på Försäkringskassan. Enheterna har i dagsläget inte en sammanhållen styrning vad gäller hur ärenden ska prioriteras när arbetsbelastningen är hög.[146] Under granskningsperioden har Försäkringskassan haft begränsade resurser för att i tid kunna hantera samtliga ärenden där regresskrav kan bli aktuella. För att hinna ställa krav till utländsk myndighet inom tidsfristen på två månader har handläggare i praktiken gjort avvägningar och prioriterat ärenden utifrån storleken på ersättningsbeloppet från utlandet samt den retroaktiva periodens längd, det vill säga ärenden där det felaktigt utbetalda beloppet troligtvis är störst. Eftersom ärenden där felaktiga belopp anses vara låga har nedprioriterats, har Försäkringskassan en handläggningstid på cirka ett år för dessa ärenden.[147]
Även Pensionsmyndigheten har haft begränsade resurser för att hantera samtliga regresskravsärenden i tid. I perioder har Pensionsmyndigheten behövt prioritera om sina resurser på grund av ett ansträngt läge vad gäller både ärendebalanser och resurstillgång vilket har inneburit att utbetalningskritiska ärenden haft högst prioritet och att regresskravsärenden har prioriterats ner. Pensionsmyndigheten pekar vidare på att tidigare bristande systemlösning för bevakning av regresskravsärenden också har bidragit till att dessa inte har hanterats under den utsatta tidsramen. Även om Pensionsmyndigheten uppger att regresskravsärenden numera har högre prioritet visar vår granskning att problemen kopplade till att myndigheten inte hinner ställa ett regresskrav inom utsatt tid fortfarande är omfattande.[148]
3.4.2 Utländska institutioner betalar ut ersättning till individen trots aviseringar om regresskrav
Enligt gällande regelverk bör de utländska institutionerna avvakta med utbetalningar till personer om de svenska myndigheterna har aviserat att det kan bli aktuellt med ett regresskrav. De utländska institutionerna ska meddela det innestående beloppet till de utbetalande myndigheterna i Sverige vid beviljandet av utländsk förmån. Därefter bör de utländska institutionerna invänta ett eventuellt regresskrav från Sverige i två månader innan utbetalning till den försäkrade. Vår analys visar att det förekommer fall där de utländska institutionerna inte alltid följer regelverket och betalar ut ersättningen till den försäkrade vid beviljandet av den utländska förmånen.[149] Det leder till att de utbetalande myndigheterna i Sverige inte har möjlighet att ställa ett regresskrav till den utländska institutionen, vilket innebär att de svenska myndigheterna inte har någon möjlighet att återfå det eventuellt felaktigt utbetalda beloppet. Uppgifter från Pensionsmyndigheten visar att omkring en tredjedel av fallen där ett regresskrav inte ställdes när det var aktuellt beror på att den utländska institutionen betalade ut hela ersättningsbeloppet till den försäkrade utan att invänta svar från Pensionsmyndigheten.[150]
3.4.3 De utbetalande myndigheterna dröjer med att registrera inbetalningar från utlandet
Det kan dröja innan handläggaren registrerar inbetalningen och justerar den försäkrades kontrolluppgift, vilket innebär att fel i underlag till beskattningsbara inkomster inte alltid hanteras under rätt beskattningsår.
När Försäkringskassan mottagit återbetalning från den utländska institutionen aviseras handläggare som hanterar dessa ärenden. Handläggaren behöver därefter manuellt registrera inbetalningen i ärendehandläggningssystemet och samtidigt justera den försäkrades kontrolluppgift, som vidarebefordras till Skatteverket.[151] I februari 2024 var det 26 återbetalningar som inte hade registrerats i förmånsärendet av handläggaren. Den äldsta av dessa inbetalades år 2019.[152] På motsvarande sätt ska handläggare på Pensionsmyndigheten registrera inbetalt regresskrav i handläggningssystemet.[153] I april 2024 var det 18 inbetalda regresskrav från utlandet som inte hade registrerats i förmånsärendet av handläggaren, och den äldsta inbetalningen inkom i juni 2022.[154]
3.4.4 De utbetalande myndigheterna tillämpar regelverket om återbetalningsskyldighet från individen på olika sätt
De utbetalande myndigheterna kan under vissa förutsättningar ställa krav på återbetalning till den försäkrade som har fått en förmån felaktigt, ett så kallat återkrav.[155] Riksrevisionen konstaterar att de utbetalande myndigheterna tillämpar regelverket av individens återbetalningsskyldighet på olika sätt. Figur 2 illustrerar dessa skillnader.
Figur 2 De utbetalande myndigheternas möjlighet att få återbetalning från utländsk institution och från individen
Både Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan framhåller att de inte har några möjligheter att återfå felaktiga utbetalningar av ersättningar från individen när myndigheterna inte hinner ställa ett regresskrav till den utländska institutionen inom utsatt tid, eller när den utländska institutionen utbetalar det retroaktiva ersättningsbeloppet till individen i stället för att utbetala det till Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten.[156] Det beror på att de bedömer att den försäkrade inte har orsakat den felaktiga utbetalningen i dessa situationer.[157] Trots detta framgår det i Pensionsmyndighetens handläggarstöd att förmånshandläggare får återkräva det retroaktiva beloppet från den försäkrade genom att skapa ett återkravsärende.[158] Handläggare inom återkrav utreder därefter om återbetalningsskyldighet föreligger. I praktiken leder det dock aldrig till att något återkrav riktas mot den försäkrade för denna period.[159] På Försäkringskassan instrueras förmånshandläggare däremot inte att skapa återkravsärenden i dessa situationer.
I genomsnitt tar det 5–7 månader för myndigheterna att fatta ett definitivt beslut från mottaget beslut om ersättning från utländsk institution.[160] Under dessa månader skiljer sig Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens tolkningar av individens återbetalningsskyldighet. Pensionsmyndigheten ställer ett återkrav till individen i situationer där en utländsk pension har beviljats och där individen haft kännedom om beviljandet, men inte anmält det till Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten bedömer även att individen kan bli återbetalningsskyldig för det belopp som betalas ut felaktigt för att myndigheten inte hinner räkna om den svenska pensionen med hänsyn till det utländska beslutet i tid. Detta om den enskilde skäligen borde ha insett att den svenska förmånen skulle påverkas negativt av den utländska pensionen.[161] Försäkringskassans bedömning skiljer sig från Pensionsmyndighetens. Under handläggningstiden från mottaget utländskt beslut till definitivt beslut bedömer Försäkringskassan att de inte kan kräva återbetalning från individen när felutbetalningen beror på myndighetens handläggningstider.[162] Det innebär att individen får behålla det för högt utbetalda ersättningsbeloppet under i genomsnitt 5 månader.
3.5 Inga systematiska omräkningar av ersättningsbelopp för svenska förmåner med hänsyn till årliga utländska omräkningar
För att värdesäkra ersättningsbeloppen för förmåner som de utbetalande myndigheterna betalar ut räknar myndigheterna årligen om många förmåner med hänsyn till löne- eller prisutvecklingen i samhället.[163] På motsvarande sätt justerar utländska institutioner ersättningar som de ansvarar för att betala ut. Det innebär att den försäkrade årligen får uppdaterade ersättningsbelopp för såväl de svenska som de utländska förmånerna. Däremot visar granskningen att det saknas en systematik i utbytet av omräknade ersättningar mellan de svenska utbetalande myndigheterna och de utländska institutionerna.[164] Det åligger därmed den enskilde att själv anmäla uppgifter om ändrade förhållanden, både till den svenska myndigheten och till den utländska institutionen. Då Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sällan räknar om ersättningsbeloppen med hänsyn till årlig utländsk omräkning finns därför risk för att för höga ersättningsbelopp betalas ut under många år.
3.5.1 Årliga omräkningar av svenska förmåner delas inte systematiskt med utländska institutioner
Inom EU/EES och Schweiz kan myndigheterna använda det elektroniska systemet EESSI (Electronic Exchange of Social Security Information) för att meddela förändringar i ersättningar och ersättningsbelopp, men myndigheterna använder inte systemet för att systematiskt meddela den här typen av förändringar. I våra intervjuer med företrädare för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten framhåller de därför vikten av individens anmälningsskyldighet[165] för att få kännedom om förändrade förhållanden, så som årliga omräkningar med hänsyn till pris- eller löneutvecklingen.[166]
Granskningen visar att de utbetalande myndigheterna saknar rutiner och arbetssätt för att efterfråga årliga uppdateringar av utländska ersättningar. Det gäller från den utländska institutionen och från den försäkrade själv, både på begäran i enskilda ärenden och systematiskt. I praktiken innebär det att de utbetalande myndigheterna har en tilltro till individen och individens egen skyldighet att anmäla förändringar av uppgifter för att kunna få indikationer på om det utländska förmånsbeloppet har förändrats; se figur 3 för en illustration av informationsöverföringen vid årliga omräkningar av ersättningsbelopp. I våra intervjuer med handläggarna framkommer att när de får en avisering om ändrade uppgifter i ärendehanteringssystemet, är det inte ovanligt att de upptäcker att den utländska pensionens ersättningsbelopp inte har omräknats under många år.[167]
Under år 2022 hade Pensionsmyndigheten mottagit uppgifter om beslut om pension från utländska institutioner för cirka 1 700 personer[168] som fick löpande utbetalningar av inkomstpensionstillägg eller garantipension. Samtidigt har Pensionsmyndigheten samma år skickat pensionsbeslut till utländska institutioner för 130 personer som fick löpande utbetalningar av inkomstpensionstillägg eller garantipension. Antalet mottagna och skickade pensionsbeslut motsvarar ungefär 2 respektive 0,2 procent av de fall där utländska pensioner fanns med i beräkningsunderlaget till utbetalningarna[169].
Figur 3 Informationsöverföring mellan svensk och utländsk myndighet och individen vid årliga omräkningar av ersättningsbelopp
3.5.2 De utbetalande myndigheterna räknar sällan om ersättningsbeloppet på grund av ändrade utländska förmåner
Pensionsmyndigheten räknar sällan om ersättningsbelopp på grund av ändrade utländska förmåner. Under 2022 har Pensionsmyndigheten räknat om ersättningsbelopp för ungefär 11 000 utbetalningar av de granskade förmånerna till följd av förändringar i utländska pensioner, vilket motsvarar omkring 2 till 36 procent av utbetalningarna där utländska pensioner ingick i beräkningsunderlaget (se tabell 3). Utifrån tillgängliga registeruppgifter kan vi inte urskilja vilka typer av förändringar i utländska pensioner som leder till att den svenska ersättningsbeloppet räknas om. Omräkningar på grund av förändringar i utländska pensioner leder dock alltid till en ändring av ersättningsbeloppet för garantipension och normalt även till en ändring av ersättningsbeloppet för bostadstillägg (94 procent) och inkomstpensionstillägg (57 procent).[170] Pensionsmyndigheten redovisar att myndigheten planerar att vidareutveckla systemstödet under 2024 för en automatiserad handläggning av ärenden där den försäkrade anmäler ändringar av utländsk pension. Syftet är bland annat att minska risken för felaktiga utbetalningar på grund av försenad handläggning.[171]
Tabell 3 Antal och andel omräknade ärenden som har utländska pensioner i beräkningsunderlaget
Förmån | Antal | Andel |
---|---|---|
Bostadstillägg | 6 860 | 29 % |
Inkomstpensionstillägg | 959 | 2 % |
Efterlevandeförmåner | 24 | 36 % |
Garantipension | 3 160 | 13 % |
Källa: Registerdata från Pensionsmyndigheten, Riksrevisionens bearbetning.
Försäkringskassan räknar vanligen inte heller om ersättningsbelopp på grund av årliga förändringar i utländska pensioner. Försäkringskassan genomförde totalt 135 omräkningar under 2022 för ärenden inom sjuk- och aktivitetsersättning med klassificeringen EU/EES eller konvention som hade ett ansöknings- eller utbytesärende för samma ersättningsperiod, enligt Riksrevisionens beräkning utifrån registeruppgifter från Försäkringskassan. De 135 ärendena är enbart kopplade till omräkningar till följd av att ett provisoriskt beslut har fattats i ärendet. Denna siffra kan även inkludera omräkningar av andra möjliga orsaker än förändringar i utländska pensioner.[172]
3.5.3 Risk för felaktiga utbetalningar av förmåner under många år
När de utbetalande myndigheterna inte omhändertar årliga utländska omräkningar innebär det att felaktiga utbetalningar kan ackumuleras till stora belopp.[173] För att illustrera denna konsekvens har vi simulerat utbetalningar av garantipension under en period av 20 år framåt för förmånstagarna år 2022 som har utländsk pension i sitt beräkningsunderlag. Vi har jämfört utfall i två scenarier: ett där inga omräkningar görs på grund av den årliga utländska indexeringen, och ett där sådana omräkningar genomförs årligen. Resultaten visar att om Pensionsmyndigheten inte tar hänsyn till årlig utländsk omräkning kommer det att leda till att garantipension betalas ut både till fler förmånstagare och med ett högre ersättningsbelopp än annars (se diagram 2). Riksrevisionens beräkningar visar vidare att felaktiga utbetalningar av garantipension kan ackumuleras till cirka en miljard under de kommande 20 åren för förmånstagarna år 2022, givet att inga omräkningar på grund av utländsk årlig indexering omhändertas.
Diagram 2 Jämförelse av utfall med och utan omräkningar med hänsyn till årliga omräkningar av utländska pensioner
Källa: Registerdata från Pensionsmyndigheten, Riksrevisionens egen beräkning. Se metodbeskrivning i bilaga 3.
Not: GARP avser garantipension för personer födda år 1938 eller senare.