Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

4. Organisering, ansvar och samordning

Effektiviteten i statens insatser och kvaliteten i de granskade organisationernas årsredovisning är beroende av hur genomförandet organiseras. Det är en viktig uppgift för Riksrevisionen att granska om statens organisering, ansvarsfördelning och samordning är utformad så att den bidrar till hög effektivitet.

4.1 Effektivitetsrevisionens iakttagelser

Svårigheter för myndigheter att dela information inom och mellan sig är även fortsättningsvis ett problem, visar flera av våra granskningar. Det hindrar effektivitet i handläggningen och medför risk för fel, oegentligheter och fusk. Orsakerna är ofta kombinationer av flera utmaningar. Regelverken i sig eller bristande kunskap om vad som faktiskt gäller, liksom myndigheters outvecklade it-system, gör det ofta svårt att arbeta effektivt och säkert. Samhällsutvecklingen medför ofta att reformer och regelverk behöver ses över och anpassas till nya förhållanden. Att myndigheterna blir bättre på att utnyttja digitaliseringens möjligheter är viktigt för att öka effektiviteten, men också mot bakgrund av ökade risker för brottslighet eller antagonistiska hot och angrepp. Bristande kontroll och skydd mot oegentligheter är också en återkommande iakttagelse i våra granskningar. Utkontraktering av verksamheter syftar ofta till att skapa nya incitament för effektivisering. För att säkerställa ett fortsatt högt förtroende för statligt finansierade verksamheter är det viktigt att tillsyn och kontroll också fungerar effektivt.

4.1.1 Myndigheterna behöver utnyttja digitaliseringen för att samverka

Den statliga lönegarantin är ett bra exempel på att myndigheters möjligheter att dela information skulle behöva förbättras.[17] Om ett företag går i konkurs, eller genomgår företagsrekonstruktion, kan de anställda ha rätt att få ut sin lön via den statliga lönegarantin. Riksrevisionen har samkört Skatteverkets register över månatliga inkomstuppgifter med länsstyrelsernas utbetalningar av lönegaranti. Det är första gången en sådan körning gjorts. Den visar bland annat att 7 procent av lönegarantimottagarna saknar redovisad lön från den arbetsgivare som konkursen berör. Enskilda fall kan ha legitima förklaringar, men vår samlade bedömning är att felaktiga utbetalningar motsvarar 100–150 miljoner kronor om året.[18]

Utformningen av systemet innebär att nuvarande sekretessregler begränsar möjligheterna för konkursförvaltare, länsstyrelser, som betalar ut lönegaranti, och Kronofogdemyndigheten, som har tillsynsansvaret för lönegarantin, att arbeta effektivt. De kan inte kontrollera de anställdas rätt till lönegaranti i register och på det sättet skydda lönegarantisystemet mot missbruk. Bristerna beror framför allt på att regeringen inte har utformat och styrt systemet för lönegarantin på ett ändamålsenligt sätt. Trots återkommande varningar om missbruk har regeringen inte ändrat huvuddragen i systemet sedan 1992.

Ekobrottsmyndighetens (EBM) arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet innefattar flera problem som behöver lösas för att göra arbetet mer effektivt.[19] EBM arbetar i fem skilda it-miljöer, vilket innebär att medarbetarna manuellt behöver föra över information mellan olika datorer. Det är tidskrävande och medför risk för bristande informationssäkerhet. Ett ytterligare problem är att underrättelseverksamheten inte har direktåtkomst till den finansiella information hos andra aktörer som behövs för att kunna upptäcka och förhindra den organiserade ekonomiska brottsligheten. Nuvarande reglering av underrättelseverksamheten leder till osäkerhet inom EBM om det är Polismyndigheten eller EBM som ska uppfattas som behörig att inhämta underrättelseinformation för EBM:s behov.[20] Regeringen och EBM behöver lösa problemen så att de effektivitetsvinster som är syftet med EBM tillvaratas i arbetet mot organiserad ekonomisk brottslighet.

Läkemedelsanvändningen och dess effekter är ett annat exempel. Sekretessbestämmelser och begränsad tillgång till relevanta databaser vid andra myndigheter gör det svårt för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att följa upp och skaffa sig nödvändiga underlag för att till exempel följa upp förmånsbegränsningar och hantera nyansökningar om subvention. Dessutom behöver innehållet i databaserna utvecklas, visar vår granskning.[21] Det är också förhållandevis vanligt att läkare skriver ut läkemedel med subvention trots att läkemedlet inte ska subventioneras för det aktuella användningsområdet. Det innebär att skattepengar läggs på läkemedelsanvändning som TLV inte bedömer är kostnadseffektiv. Det finns därmed outnyttjade möjligheter att öka kostnadseffektiviteten i läkemedelsanvändningen, visar vår granskning. Kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånerna uppgick under 2020 till cirka 34,3 miljarder kronor, inklusive patientavgifter.

Statliga myndigheters tillgänglighet har blivit sämre i kanaler som inte är digitala, visar vår granskning.[22] Digitaliseringen av myndigheters verksamhet bidrar till effektivare och bättre service till medborgarna. Men för många människor är det viktigt med goda möjligheter till service via telefon eller fysiska besök för att få hjälp med ärenden. Granskningen visar att många myndigheter har blivit mindre tillgängliga i icke-digitala kanaler under de senaste tio åren.[23] Telefonväntetiderna ökade hos mer än varannan granskad myndighet, nästan hälften har försämrat sina öppettider i telefonkundtjänst och ett antal myndigheter har minskat kontorens öppettider. Vid Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tar det i snitt 35 respektive 23 minuter innan någon svarar, visar vår granskning.

Myndigheternas kundkontakter i digitala kanaler har ökat kraftigt, men trots det har antalet telefonsamtal inte minskat. Enklare ärenden utförs numera ofta digitalt, samtidigt som fler telefonsamtal kommer från personer som behöver guidning i att använda de digitala tjänsterna. Många myndigheter undersöker kvaliteten i sin service genom mätningar av kundnöjdhet. Dessa undersökningar är dock i många fall digitala och fångar därför inte alltid upp synpunkter från personer som inte använder digitala kanaler. Digitalisering av myndigheternas service- och tjänsteutbud är en god hushållning med statens resurser, men möjligheten att få kontakt med myndigheter via telefon och kontor är fortfarande viktig och kommer sannolikt alltid att vara det för en viss del av befolkningen. De icke-digitala behöver beaktas i det fortsatta arbetet med digitaliseringen av offentliga tjänster, visar vår granskning.

4.1.2 Bristande kontroll vid utkontraktering

Digitala läkarbesök har blivit allt vanligare inom hälso- och sjukvården och förväntas öka ytterligare. Det kan försämra möjligheterna att bedöma patientens arbetsförmåga, vilket i sin tur riskerar att leda till ökade kostnader för sjukförsäkringssystemet. Vår granskning visar att läkarintyg som utfärdats efter digitala läkarbesök håller sämre kvalitet än de som utfärdats efter ett fysiskt läkarbesök. Det gäller till exempel uppgifter om vad som är läkarens egen bedömning och vad som ligger till grund för den samt vilka egna observationer läkaren har gjort. Riksrevisionen rekommenderar därför att kontrollerna av sådana läkarintyg förstärks och att regeringen tar fram nationella riktlinjer för vad som gäller för sjukskrivning vid digitala läkarbesök. Konsekvensen av att det i dag saknas sådana riktlinjer är att olika regioner har utvecklat egna rutiner, vilket riskerar att leda till olika tillämpning av sjukförsäkringen.[24]

Statens monopol på fordonsbesiktning avskaffades 2010 och sedan dess har tillgängligheten och valfriheten ökat, visar vår granskning.[25] I vissa delar av landet, framför allt i glesbefolkade regioner, är läget dock oförändrat. Andelen bilar som underkänns i kontrollbesiktningen har minskat efter 2011, men klagomålen från kunder har ändå ökat till Swedac och Konsumentverket. Transportstyrelsen lever inte upp till sitt tillsynsansvar över besiktningsbranschen. I praktiken är tillsynen av besiktningsstationerna närmast obefintlig.[26]

När reformen genomfördes var riksdagen tydlig med att bara den som ”med hänsyn till ekonomiska förhållanden och allmänt gott anseende bedöms vara lämplig” skulle få bedriva besiktningsverksamhet. Swedac[27] har ansvaret för att kontrollera om detta efterlevs och sköter detta bra. Swedac saknar dock möjlighet att kontrollera alla styrelseledamöter som sitter i de olika besiktningsföretagens bolagsstyrelser. Swedac gör heller inga förnyade vandelsprövningar i samband med den återkommande tillsynen vart fjärde år.

Omregleringen av besiktningsmarknaden skulle även leda till pressade priser, men priserna har inte utvecklats som riksdagen avsåg. Mellan 2010 och 2019 ökade priset för kontrollbesiktning med 56 procent – samtidigt som konsumentprisindex bara ökade med 10 procent. Även den förväntade ökningen av entreprenörskap uteblev.

4.1.3 Samordning och samverkan kan öka måluppfyllelsen

Bosättningslagen har i huvudsak fungerat som det var tänkt. Migrationsverket och länsstyrelserna har samarbetat väl i arbetet med att fördela mottagandet av nyanlända på läns- respektive kommunnivå. Det har gynnat måluppfyllelsen, visar vår granskning.[28] Men vissa förbättringar kan fortfarande göras. Till exempel samlar Migrationsverket inte systematiskt in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund. Sådana uppgifter skulle kunna användas för att anvisa nyanlända till kommuner där deras kompetens är efterfrågad, vilket skulle öka chansen till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

I vissa situationer brister barnperspektivet. Det händer exempelvis när Migrationsverket inte kan anvisa ett ensamkommande barn som är kvotflykting till den kommun som hen har anknytning till för att kommunen redan har tagit emot det beslutade antalet nyanlända för året. I sådana fall har det heller inte varit möjligt att komma överens med en annan kommun om att överlåta en anvisningsplats så att den nyanlända kan få komma till den kommun hen har anknytning till.

Flera av våra granskningar visar att samarbete, samordning och samverkan behöver utvecklas inom olika statliga verksamheter för att resultatet ska bli som avsett.[29]

  • [17] Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4).
  • [18] Under 2020 var utgifterna för lönegarantin 3 miljarder kronor.
  • [19] Att komma till Sverige som anhörig – rättssäkerheten i anknytningsärenden (RiR 2021:9), Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin (RiR 2021:16).
  • [20] Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten (RiR 2021:30).
  • [21] Mesta möjliga hälsa för skattepengarna – statens subventionering av läkemedel (RiR 2021:14).
  • [22] Var god dröj, myndigheterna digitaliserar – service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala (RiR 2021:8).
  • [23] Riksrevisionen har granskat 22 myndigheters förmåga att ge service med god tillgänglighet och kvalitet till enskilda som inte kan, eller vill, vara digitala.
  • [24] Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen (RiR 2022:6).
  • [25] Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon (RiR 2021:11).
  • [26] Tidigare avsattes 5,5 årsarbetskrafter, men numera består gruppen som ska utöva tillsyn av besiktningsstationerna av endast av en analytiker.
  • [27] Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
  • [28] Bosättningslagen – har reformen levt upp till intentionerna? (RiR 2021:29).
  • [29] Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare (RiR 2021:25), Statens suicidpreventiva arbete – samverkan med verkan? (RiR 2021:26), Systemet med energideklarationer – tydligt syfte men oklart mål (RiR 2021:21).

Uppdaterad: 13 december 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?