Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete

Syftet med kapitel 2 är att beskriva Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Här presenteras verksamhetens kontext, syfte, mål och finansiering.

Figur 1 Utgångspunkter för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete

Agenda 2030

FN:s globala hållbarhetsmål tydliggör vikten av att alla delar av samhället, inklusive offentliga institutioner, är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för framtiden. Statliga revisionsmyndigheter har en avgörande roll i utvecklingen av väl fungerande offentliga institutioner och är viktiga för att nå målen i Agenda 2030.

Demokrati- och rättighetsperspektivet

Mänskliga rättigheter är grundläggande för utveckling, det handlar bland annat om att synliggöra maktstrukturer och säkerställa alla medborgares inflytande i samhället. I detta arbete har revisionsmyndigheter en viktig roll.

Vår lagstadgade uppgift

Riksrevisionen har en lagstadgad uppgift om att bedriva internationellt utvecklingssamarbete i enlighet med vår instruktion. Detta innebär att vi har en tydlig roll i demokratibiståndet.

Vårt syfte

Syftet med Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete är att bidra till effektiv förvaltning och demokratisk utveckling i utvecklingsländer samt ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.

2.1 Demokrati- och rättighetsperspektivet samt Agenda 2030 sätter kontexten

I likhet med andra aktörer i det svenska utvecklingssamarbetet tar Riksrevisionen sin utgångspunkt i ett demokrati- och rättighetsperspektiv, vilket innebär att vi ser de mänskliga rättigheterna som grundläggande för utveckling. Det handlar bland annat om att synliggöra maktstrukturer på alla nivåer i samhället och säkerställa alla medborgares inflytande i samhället.

Demokrati- och rättighetsperspektivet är i sin tur en integrerad del i FN:s 17 globala mål (Agenda 2030) för hållbar utveckling. Målen är universella och odelbara, och de integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.[3]

Agenda 2030 tydliggör vikten av att alla delar av samhället, inklusive offentliga institutioner, är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för framtiden. I enlighet med politiken för global utveckling är biståndet ett av flera politikområden som ska bidra till Agenda 2030.

Statliga revisionsmyndigheter har en avgörande roll i utvecklingen av väl fungerande offentliga institutioner, med verksamhet som bygger på rättsstatsprincipen och som skapar förutsättningar för en grundläggande samhällsservice. Att detta fungerar är viktiga fundament för att klara målen i Agenda 2030.

De statliga revisionsmyndigheternas roll förekommer framför allt i Agenda 2030:s mål 16 och 17.

Mål 16 i Agenda 2030: Fredliga och inkluderande samhällen.

Mål 16 i Agenda 2030
Målet handlar om att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, skapa rättvisa för alla och bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer i samhället. Mer konkreta exempel är att bekämpa korruption och mutor samt bygga effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner.

Mål 17 i Agenda 2030: Genomförande och partnerskap.

Mål 17 i Agenda 2030
Målet handlar om att öka den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter samt stärka globalt partnerskap som kan bidra med expertis, teknik och finansiellt stöd.

En utgångspunkt för Agenda 2030 är att alla länder ska dela utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Riksrevisionen prioriterar därför insatser som når de minst utvecklade nationernas revisionsorgan.

2.2 En lagstadgad uppgift

Riksrevisionen har en viktig roll i det svenska demokratibiståndet. Det internationella utvecklingssamarbetet är därför en myndighetsuppgift enligt vår instruktion.

Uppgiften preciseras i Riksrevisionens strategi för det internationella utvecklingssamarbetet som anger mål, inriktning och prioriteringar för verksamheten. Den gäller under en fyraårsperiod och revideras årligen samtidigt flyttas tidsperioden ett år.[4]

2.3 En effektiv förvaltning och demokratisk utveckling

Med utgångspunkt i Riksrevisionens uppgift och den globala kontexten är det övergripande syftet med vårt internationella utvecklingssamarbete att främja en effektiv förvaltning och demokratisk utveckling i utvecklingsländer. Det gör vi genom att stödja utvecklingen av nationella revisionsmyndigheter.

Figur 2 Syfte och verksamhetsmål med Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete

Verksamheten ska också bidra till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande. Ett sådant system främjar varje medborgares möjligheter att göra sin röst hörd och bidrar samtidigt till att motverka korruption och oegentligheter.

2.4 Finansiering och anslag

Riksrevisionen disponerar ett ramanslag på 50 miljoner kronor per år för internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget är inte föremål för pris- och löneomräkning. Det omfattar de medel som årligen anvisas av riksdagen till anslaget 1:5 Riksrevisionen inom ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Medlen ska användas i överensstämmelse med OECD:s biståndskommittés (DAC) definition av bistånd och inom ramen för målen för svensk biståndspolitik.

Figur 3 Anslagsbelastning internationellt utvecklingssamarbete

Källa: Riksrevisionen

Anslaget används för verksamhetskostnader samt transfereringar[5]. Vår bedömning är att en avvägd kombination mellan kostnader och transfereringar bidrar till ett effektivt bistånd. Anslaget används även till det internationella utvecklingssamarbetets del av Riksrevisionens gemensamma kostnader[6].

En mer detaljerad ekonomisk redovisning lämnas årligen i Riksrevisionens årsredovisning.

  • [3] FN-förbundet UNA Sweden, ”Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling”, hämtad 2022-03-30.
  • [4] Riksrevisionen, Strategi för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2022–2025, 2022.
  • [5] Exempelvis vårt finansiella stöd till Afrosai-e.
  • [6] De gemensamma kostnaderna uppgick till 10,3 mnkr 2019, 9,8 mnkr 2020 och 10,5 mnkr 2021, budget för 2022 uppgår till 10,0 mnkr.

Uppdaterad: 06 oktober 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?