3. Utgångspunkter och arbetssätt

Figur 4 Utgångspunkter och arbetssätt i vårt internationella utvecklingssamarbete

3.1 Utgångspunkter

En medveten och bred ansats

Riksrevisionens samarbeten omfattar ofta flera områden för att bidra till organisationens utveckling som helhet. Valet av insatser beror på var samarbetspartnern är i sin utveckling, vad den har för behov och vilken kompetens vi kan bidra med.

Vi kan bidra med

• grundläggande utbildning i revisionsfrågor
• vidareutbildning inom specialområden
• stöd till att bygga upp kvalitetssäkring och kvalitetskontroll
• insatser för att stärka den institutionella kapaciteten, exempelvis inom ledarskap, HR, kommunikation och strategisk planering.

För att nå hållbara resultat är det avgörande att rikta stödet till alla organisatoriska nivåer och delar av våra partners verksamhet. Därför bemannar vi insatser med såväl revisorer som mellanchefer, myndighetsledning och stödfunktioner.

Vi strävar även efter att stärka revisionens roll i samhället och öka dess genomslagskraft. Det innebär att vi även stödjer våra samarbetspartner i relationerna med sina intressenter – framför allt parlamentet och regeringen, men även medierna, akademin och det civila samhället.

Samarbetspartnerna äger sin egen utveckling

En viktig utgångspunkt är att våra samarbetspartner äger sin egen utveckling. Därför ska vårt bidrag vara i linje med deras strategiska utvecklingsplan, nationella utvecklingsplan, internationella åtagande och andra för samarbetet relevanta kontexter. Vi utformar våra samarbeten i dialog, baserat på de behov som våra samarbetspartner uttrycker.

Kritiska framgångsfaktorer är våra partners ägarskap och vår gemensamma förmåga att löpande anpassa insatser till deras behov och förändringar.

Kontinuerlig metodutveckling

För att vara en relevant samarbetspartner tar vi vara på erfarenheter från olika samarbetsprojekt och utvecklar våra metoder. Vi arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling av de medarbetare som deltar i utvecklingssamarbetena så att de får större färdighet och kapacitet att verka inom sina respektive expertområden.

Vi har en ambition att kunna anpassa pedagogiska metoder till olika behov och situationer, och har därför utvecklat flera verktyg för att underlätta lärandet i våra samarbeten. Ett exempel är spel för att tydliggöra olika strategiska processer, och ett annat är att vi under coronapandemin har ställt om till digitala arbetssätt, både för utbildning och för coachande stöd i en virtuell miljö.

Den digitala utvecklingen har bidragit till att vi använder nya arbetsformer i våra samarbetsprojekt. Exempel är en blandning av stöd på plats och distansstöd, samt en kombination av lärarledd distansundervisning och självstudier, coachning och seminarier.

3.2 Arbetssätt

Strukturerad process för att bedöma samarbetsprojekt

Under det senaste året har Riksrevisionen utvecklat och formaliserat processen för att analysera tilltänkta samarbetspartner. Vi har också förtydligat stegen som krävs för att bedöma när det är dags att avsluta ett samarbetsprojekt.

När vi får en formell förfrågan från en revisionsmyndighet om att inleda ett samarbete gör vi en bedömning av förutsättningarna. Samarbetet behöver svara mot syftet och målen med Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete och målen för den svenska biståndspolitiken.

Riksrevisionen gör en samlad bedömning av förutsättningarna för ett samarbete genom att analysera tre områden:

• Samarbetets kontext – den politiska och ekonomiska situationen i landet samt relationen till övrigt utvecklingssamarbete i landet.
• Kapacitet och roll - Revisionsmyndighetens interna kapacitet och roll i samhället.
• Samarbetets innebörd – förutsättningar och förväntade resultat av samarbetet.[8]

Egen kompetens som grund i stödet

Riksrevisionen skiljer sig från de flesta biståndsgivare och biståndsfinansierade konsulter genom att vara en institutionell partner, vilket innebär att vi stöttar våra systermyndigheter professionellt, kollega till kollega. På så sätt bidrar vi med aktuell kompetens, men tar också med oss kunskap från våra samarbetsprojekt in i vår egen verksamhet.

Vi bidrar huvudsakligen med egen personal som deltar i kortare eller längre uppdrag. Omfattningen på uppdragen kan innebära några dagars arbete på plats i landet eller flera års stationering vid samarbetsorganisationen. Arbete på plats kompletteras ofta med stöd på distans, per e-post och telefon- eller videokonferenser. I enstaka fall ger vi också finansiella bidrag när det bedöms vara relevant för att nå målen med samarbetet.[9]

Samverkan med en bredd av aktörer

Riksrevisionen samarbetar och samverkar med många olika aktörer inom det internationella utvecklingssamarbetet. Samverkan kan bidra till ökade synergieffekter mellan närliggande insatser.

Vi har frekventa kontakter med bilaterala, regionala och globala samarbetspartner. I det globala samarbetet har vi också kontakter inom Intosai och med flera givarorganisationer som verkar för ett samordnat stöd till revisionsmyndigheter.

Figur 5 Exempel på samverksansaktörer

Både bilaterala och regionala samarbeten

Riksrevisionens utvecklingssamarbete fokuserar på bilaterala och regionala samarbeten.

Utgångpunkten för projekten är att stärkt kapacitet lägger grunden för varaktiga resultat som går bortom vårt engagemang. Här ingår exempelvis samspelet mellan den nationella revisionsmyndigheten och granskningsobjekten, parlamentet, det civila samhället och medierna.

För att bidra till större uthållighet och bärkraft för våra samarbetspartner stödjer vi regionala organisationer och nätverk i regioner där vi är verksamma med bilaterala projekt. Att få diskutera, och jämföra utmaningar och lösningar med sina grannländer, leder till lärande och nya idéer. Vi skapar på så sätt professionella nätverk som används långt efter det att vårt samarbete är avslutat.

Utöver insatser inom ramen för våra bilaterala och regionala samarbeten tar vi emot delegationer från utvecklingsländer i syfte att förmedla vår bild av oberoende revisionsmyndighets roll och mandat, antikorruption, stärkt parlamentarisk kontrollmakt, institutionsbyggande, kapacitetsutveckling eller andra frågor rörande demokratisk utveckling. Vi deltar också i exempelvis regionala initiativ, kommittéer och arbetsgrupper för att bidra till utveckling som stödjer revisionsmyndigheter i utvecklingsländer.

Erfarenhet och kunskap delas globalt

Riksrevisionen har flera internationella åtaganden inom ramen för globalt utvecklingssamarbete. Dessa initiativ främjar den globala kapacitetsutvecklingen av revisionsmyndigheter.

Vi är till exempel vice ordförande och del av sekretariatsfunktionen i Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC). CBC utvecklar och säkerställer tillgången till arenor, metoder och information om kapacitetsutveckling för Intosais medlemmar och regioner. Kommitténs produkter, information och forum för diskussion är till stor nytta, både för våra samarbetspartner och för oss själva.[10]

Vi är också engagerade i Intosais samarbete med det internationella givarsamfundet och stiftelsen Intosai Development Initiative (IDI). Dessa bidrar till att förbättra eller öka stödet till revisionsmyndigheter i utvecklingsländer och till att samordna givare.

Riksrevision har möjlighet att ta revisionsuppdrag i internationella och multilaterala organisationer som en del av vår roll som utvecklingsaktör. Anledningen är att Sverige är en av de största givarna av kärnstödsfinansiering till det multilaterala systemet, det vill säga icke öronmärkta bidrag till en organisations budget.

Uppföljning och utvärdering som skapar lärande

Uppföljning och utvärdering av verksamheten är ett viktigt verktyg i att styra, leda och utveckla våra projekt. För oss är det primära syftet med uppföljningar och utvärderingar av våra insatser och projekt att skapa lärande

• inför en fortsatt projektperiod
• inför eventuellt kommande samarbete
• efter ett avslutat projekt
• mellan projekt.

Behovet av att stärka vår resultatstyrning har lyfts i flera externa utvärderingar. Vi har därför löpande utvecklat våra metoder och har bland annat tagit fram en rutin som beskriver utgångspunkter och kriterier för utvärdering av våra internationella samarbetsprojekt.

Under perioden 2019–2022 har externa utvärderingar genomförts av åtta samarbetsprojekt: de som rör Kambodja, Kenya, Kosovo, Palestina, Tanzania, Uganda, Zimbabwe och Västra Balkan.

Utöver utvärderingsprocessen finns det möjlighet för projektledare att få coachande stöd inom resultatbaserad styrning. Vidare har ett digitalt uppföljningssystem introducerats för att löpande samla in återkoppling från varje enskild insats.

Lärande som utvecklar vår verksamhet och våra samarbeten

Riksrevisionen har ökat fokus på lärande genom att vi har etablerat en tydlig process där vi tar fram en sammanställning som bygger på en utvärdering, ett så kallat ”management response”, där vi beskriver prioriterade åtgärder.

Vi kommunicerar resultat och åtgärder, via till exempel ett seminarium med berörda medarbetare för att skapa organisatoriskt lärande. I detta arbete involverar vi även våra samarbetspartner.

Lärandet bidrar till att utveckla strategin för internationellt utvecklingssamarbete, där utgångspunkter och arbetssätt beskrivs, samt till att utveckla våra samarbetsprojekt.