4. Resultat av Riksrevisionens utvecklingssamarbete

4.1 Vi har stärkt våra partners kapacitet att utföra revision

Våra utvärderingar tyder på att vi i all väsentlighet har uppnått målet om att stärka våra partners kapacitet att utföra revision i enlighet med internationella standarder, under perioden 2019–2022. Bedömningen av de övergripande resultaten bygger på detaljerade resultatuppföljningar per samarbetsprojekt.

Coronapandemin har dock inneburit begränsningar i verksamhetens resultat, eftersom flera samarbetsländer har haft omfattande nedstängningar av samhället samt har begränsad it-infrastruktur. Riksrevisionen har dock gjort betydande ansträngningar för att genomföra verksamheten digitalt och har implementerat aktiviteter i alla samarbetsprojekt under perioden.

Vi når över 50 revisionsmyndigheter

Riksrevisionen har varje år under perioden 2019–2022 bedrivit tre till fem regionala projekt, och nio till tio bilaterala samarbetsprojekt.

Figur 6 Antal bilaterala och regionala samarbetsprojekt

Tio bilaterala samarbetsprojekt drevs under 2019. Mot slutet av 2020 avslutades två projekt – med revisionsmyndigheterna i Kambodja och Uganda. Uganda ingår nu i vårt regionala samarbete i Östafrika. Under 2021 startades ett nytt bilateralt samarbetsprojekt med revisionsmyndigheten i Armenien, och samma år avslutades det bilaterala samarbetet med revisionsmyndigheten i Tanzania. Samarbetet med revisionsmyndigheten i Tanzania fortsätter emellertid inom ramen för vårt regionala samarbete i Östafrika. Under 2022 bedöms samtliga regionala och bilaterala projekt fortgå.

Vi är också engagerade i ett EU-twinning-projekt riktat till revisionsmyndigheten i Jordanien. Det omfattar finansiell revision och genomförs under ledning av den polska revisionsmyndigheten.

Under 2019 och 2020 bedrevs regionalt samarbete i Västra Balkan[11], med Afrosai‑e[12] och med Aseansai[13]. Två regionala samarbeten påbörjades 2021, ett i Stillahavsregionen[14] och ett i Östafrika[15]. Genom dessa regionala samarbeten når vi 55 revisionsmyndigheter.

Figur 7 Antal revisionsmyndigheter som nåtts via regionala samarbeten

Kartan nedan illustrerar våra samarbetsprojekt och storleken för respektive projekt (budget för 2022).

Samarbetena inkluderar flera komponenter

Riksrevisionens samarbeten innehåller flera komponenter beroende på samarbetspartnerns utvecklingsbehov. Vi arbetar framför allt inom fyra områden: effektivitetsrevision, årlig revision, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll samt med att stärka den institutionella kapaciteten inom områden såsom ledning, ledarskap, kommunikation och HR.

Figur 8 Fyra områden inom ramen för våra samarbeten

I tabellerna nedan framgår vilka områden vi arbetar med inom respektive samarbetsprojekt.

Tabell 1 Samarbetsområden för våra bilaterala samarbetsprojekt

Tabell 2 Samarbetsområden för våra regionala samarbetsprojekt

Stärkt kapacitet inom alla områden

För att bedöma om insatserna bidrar till att stärka kapaciteten använder vi ett självskattningsverktyg. Det mäter i vilken grad insatsen har lett till ökad kunskap inom berörda områden, om kunskapen omsatts i praktiken och om deltagarna haft möjlighet att sprida kunskaperna inom sin organisation.

Självskattning efter insats

Svaren visar att aktiviteterna har bidragit till ökad kunskap för deltagarna och att kunskapen kan användas i det dagliga arbetet i den egna organisationen.[16]

Anm.: Svaren har angivits på en femgradig skala där 1 = i mycket liten utsträckning, 5 = i mycket hög utsträckning.

Tydliga resultat inom effektivitetsrevision

Effektivitetsrevision är en komponent som ingår i nästan alla samarbeten. Våra samarbetspartner har varierad utvecklingsnivå, men vi ser tydliga resultat hos flera revisionsmyndigheter, i form av ökad kunskap, tydligare processer och etablering av enheter för effektivitetsrevision.

Vi har stöttat myndigheterna genom främst coachning, utbildningar och workshoppar. I vissa fall stödjer vi också framtagandet av manualer och policyer som ligger till grund för hur revisionsmyndigheter kan bedriva effektivitetsrevision.

Stödet och utbildningarna har till stor del kunnat genomföras digitalt under pandemiåren, men inte i den utsträckning som initialt var planerat vilket påverkat måluppfyllelsen.

Ökad kunskap och stärkta processer inom effektivitetsrevisionen ger bättre granskningsrapporter

I flera samarbetsländer ser vi en ökad kunskap och stärkta processer inom effektivitetsrevision. Kambodja är ett exempel, där revisionsmyndigheten färdigställde fyra granskningsrapporter under 2019 och 2020 som överlämnades till parlamentet. Revisionsteamen har visat framsteg i sin förståelse för effektivitetsrevision, förmågan att välja revisionsämnen och färdigheterna i att framföra konstruktiv kritik, vilket ger förutsättningar för högre kvalitet på rapporterna. De som fått coachning av oss uppger att utbildningarna varit relevanta och har bidragit till bättre kvalitet på rapporterna.[17]

Ett annat gott exempel är Kenya, där olika aktiviteter har ökat revisionsmyndighetens kunskap när det gäller att genomföra effektivitetsrevision, vilket lett till mer läsbara rapporter. Det har i sin tur resulterat i att mottagarna av rapporterna implementerar rekommendationerna i högre utsträckning än tidigare.[18] Liknande resultat rapporteras från vårt samarbete med revisionsmyndigheterna i Palestina, Uganda och Zimbabwe.

– Vi förstår bättre hur vi ska utföra effektivitetsrevision. Med Riksrevisionens hjälp tar en granskning 9–10 månader som förut tog 18–24 månader. Deras hjälp har resulterat i att vi kan nå våra utsatta slutdatum.

Anställd på revisionsmyndigheten i Zimbabwe.

Effektivitetsrevision har även varit en central del av samarbetet med revisionsmyndigheten i Kosovo. Tillsammans har vi etablerat ett certifieringssystem. Sedan det introducerades 2019 har 18 revisorer certifierats genom att fullfölja en utbildning och göra ett efterföljande test samt delta i en granskning från planering till färdig rapport. Chefernas professionella kompetens när det gäller att kontrollera och stödja granskningarna genom revisionsprocessen har förbättrats genom vårt stöd.[19]

Etablering av enheter för effektivitetsrevision

Genom Riksrevisionens stöd har enheter för effektivitetsrevision etablerats i flera samarbetsländer.

Ett sådant exempel finns i Palestina, där revisionsmyndigheten numera har ett mandat att bedriva effektivitetsrevision. Det mångåriga samarbetet har bidragit till att skapa goda förutsättningar för institutionalisering av effektivitetsrevisionen,[20] och myndigheten har skapat en separat avdelning för effektivitetsrevision.

När vårt samarbete med revisionsmyndigheten i Tanzania påbörjades 2004 hade den ingen enhet för effektivitetsrevision, men sedan dess har kapaciteten ökat gradvis. År 2015 publicerades tre granskningsrapporter, 2016 tio rapporter och under både 2019 och 2020 publicerades tolv rapporter.

Vårt stöd till revisionsmyndigheten i Tanzania gäller den strategiska nivån genom att bygga upp en enhet för effektivitetsrevision, samt den operativa nivån genom att exempelvis ge coachande stöd till revisorer. Vi har också gett metodstöd när det gäller hur myndigheten kan samla in och presentera data. En framgångsfaktor har varit att insatserna riktats till en relativt liten grupp effektivitetsrevisorer. Detta har underlättat processen med att öka deras kunskap och i förlängningen höja kvaliteten på rapporterna.[21]

Manualer och utbildning stödjer utvecklingen av processerna

I våra regionala samarbeten bistår vi flera myndigheter samtidigt med utbildning och stöd för att ta fram manualer om att bedriva effektivitetsrevision.

Ett exempel på det är vårt stöd till Afrosai-e, en regional organisation som samlar 26 revisionsmyndigheter i Afrika. Vår bedömning är att vi ökat regionens samlade kapacitet genom att stötta Afrosai-e i deras grundläggande kurser inom effektivitetsrevision. De genomförs i tre moduler och i ett par omgångar varje år. Under 2021 genomfördes en av modulerna digitalt.[22] Antalet effektivitetsrevisorer i regionen ökade från 669 år 2017 till 685 år 2018 och till 704 år 2020.[23]

I sin resultatrapportering noterar Afrosai-e att de grundläggande kurserna inom effektivitetsrevision nu genomförs av facilitatorer från regionen. Det tyder på en ökad kompetens och kapacitet i regionen när det gäller att använda internationella standarder i granskningen.[24] Många av facilitatorerna har tidigare tagit del av dessa utbildningsmoduler.

Inom ramen för samarbetet med Afrosai-e har Riksrevisionen även deltagit i arbete med att ta fram utbildningsmaterial och manualer samt i diskussioner om hur revisionskapaciteten i regionen kan utvecklas.

– Jag är väldigt glad att få ta emot det här priset (för bästa revisionsrapport i regionen) å mina kollegors vägnar och jag är väldigt stolt över teamet som genomfört den vinnande granskningsrapporten. Jag vill också tacka Riksrevisionen för deras långvariga stöd som har bidragit till att utveckla granskningskapaciteten hos Tanzanias riksrevision.

Mr Charles Edwars Kichere, controller och riksrevisor för revisionsmyndigheten i Tanzania, i samband med att han mottog priset för bästa revisionsrapport i regionen.

Ett annat exempel är det regionala samarbetet i Västra Balkan.[25] Där finns bland annat fler grundutbildade effektivitetsrevisorer nu än tidigare. Experter från Riksrevisionen har tagit fram ett utbildningsprogram som bygger på Afrosai-e:s tremodulskurs och utvecklat ett digitalt format till regionen. Genom att involvera experter från vårt samarbete med Afrosai-e har vårt regionala samarbete på Västra Balkan även haft ett komptensutbyte med Afrosai-e.

Kvalitetssäkring i linje med internationella standarder

I många samarbeten stärker vi samarbetspartnernas system för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, vilket leder till bättre rapporter. Vi ser att våra samarbetspartner i större utsträckning kvalitetssäkrar i enlighet med internationella standarder, och i vissa fall etablerar de enheter för kvalitetssäkring.

Stödet har främst getts i form av coachning, utbildning och framtagande av strategiska dokument såsom policyer och manualer.

Strukturer för kvalitetssäkring har utvecklats

I flera samarbetsprojekt har vi stärkt kompetensen inom kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Ett exempel är samarbetet med Liberias revisionsmyndighet där cheferna har ökat sin förståelse för kvalitetskontroll och för kvalitetssäkringsfunktionens ansvar. Under 2019 etablerades även en kvalitetssäkringsfunktion med vårt stöd.[26] Under pandemin har seminarier genomförts med revisionsmyndigheten i Liberia, men det har varit svårt att ge ett effektivt stöd på grund av relativt stora tekniska utmaningar, framför allt gällande internetuppkoppling.

I samarbetet med Moldaviens revisionsmyndighet har en de viktigaste komponenterna varit att utveckla kvalitetssäkringssystem. Vi har genomfört aktiviteter för att stärka personalens kunskap och praktiska färdigheter. Med vårt stöd har de internt utvärderat kvalitetssäkringsfunktionen i relation till internationella standarder.[27] Utvärderingen har resulterat i en rapport och handlingsplan som pekar på förbättringsområden.[28]

Vårt samarbete med revisionsmyndigheten i Uganda har lett till ett bättre system för kvalitetskontroll inom finansiell revision, och kvalitetskontrollen genomförs nu i enlighet med professionella standarder.[29]

I samarbetet med revisionsmyndigheten i Kambodja var fokus inledningsvis på att öka förståelsen för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Därefter blev fokus att inrätta en kvalitetssäkringsfunktion och stärka kapaciteten hos medarbetare.[30] Samarbetet är avslutat, men revisionsmyndighetens kvalitetssäkringsteam deltar i utbildningar som hålls av den regionala samarbetsorganisationen Aseansai.

I samarbetet på Västra Balkan visar de tre deltagande revisionsmyndigheterna i Kosovo, Montenegro och Bosnien och Hercegovina en ökad kunskap om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Våra utbildningar i kvalitetssäkring och kvalitetskontroll har bidragit till ett bredare strategiskt perspektiv på revision. Samarbetet har även lett till ökad medvetenhet om skillnaden mellan kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.[31]

Etablering av separata kvalitetssäkringsenheter

I några av våra samarbetsländer har separata kvalitetssäkringsenheter etablerats. I samarbetet med Kenyas revisionsmyndighet har fokus legat på kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, vilket resulterat i en ny enhet för kvalitetssäkring som rapporterar direkt till ledningen. Granskningarnas kvalitet har förbättrats och mottagarna av rapporterna är mer nöjda.[32]

Riksrevisionen har även hjälpt Tanzanias revisionsmyndighet att utveckla ett kvalitetssäkringssystem och en kvalitetssäkringsfunktion. Vi har gett stöd sedan funktionen etablerades 2016 och det har bland annat innefattat att ta fram manualer, riktlinjer och strategiska dokument, verksamhetsplaner och checklistor. Vi har också i stöttat i arbetet med att öka ledningens medvetenhet om kvalitetsfrågor. En viktig prioritering har varit att skifta fokus från att bedöma enskilda rapporter till ett bredare perspektiv med fokus på kvalitetssäkringsprocesser i myndigheten som helhet.[33] Ett bevis på den positiva utvecklingen är att kvalitetssäkringsenheten har uppnått en tillräcklig nivå för att tjäna som ett gott exempel inom det regionala samarbetet i Afrosai-e.

– Kunskapen som jag fått från utbildningen kommer jag kunna använda för att lösa riktiga problem på arbetsplatsen.

Deltagare i utbildningen i Tanzania.

Regionala stöd ger en hävstångseffekt inom kvalitetsarbetet

Riksrevisionens stöd till Afrosai-e och dess medlemmar har bidragit till utvecklingen av kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Vi har bland annat deltagit i workshoppar och fungerat som referensgrupp i framtagandet av en manual för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.[34] Lagstiftning om digital delning av material i Afrosai-e:s medlemsländer har dock försvårat digitala aktiviteter under coronapandemin.[35]

Ökade möjligheter att genomföra finansiell revision

Finansiell revision är en grundbult i våra samarbetsprojekt. Framför allt har stödet fokuserat på att öka förmågan att genomföra finansiell revision som ligger i linje med internationella standarder. Vi ser resultat i form av stärkt kompetens och bättre kvalitet i granskningarna.

Vi har främst gett stöd i arbetet med att ta fram manualer och policyer.

Det senaste året har resultaten varit lägre än planerat då vi haft en begränsad tillgång till egna experter.

Stärkt kompetens inom finansiell revision

Flera samarbeten har fokuserat på att utveckla individers och organisationers kompetens inom finansiell revision. Ett exempel på samarbetsland är Afghanistan, där vårt stöd bidragit till att revisionsmyndigheten under 2019 lyckades slutföra den första granskningen någonsin av årsredovisningen för ett statligt företag.[36] Vi stöttade hela processen, från planering till rapportering, vilket uppmärksammades av Openaid[37] och i revisionsmyndighetens årliga rapport.[38]

Utvecklingssamarbetet med Afghanistans revisionsmyndighet har påverkats av den kritiska situationen i landet. Vi har inte genomfört några aktiviteter sedan talibanernas maktövertagande i augusti 2021.

Finansiell revision är det område där vår samarbetspartner i Kambodja har utvecklats mest sedan samarbetet inleddes 2011, och finansiell revision betraktas nu som en integrerad del i revisionsmyndighetens verksamhet.[39] Sedan 2018 har våra kollegor i Kambodja årligen genomfört interna utbildningar i finansiell revision utan vårt stöd. För närvarande finns det 15 interna utbildare, varav vissa har certifierats för att genomföra utbildningar för den regionala organisationen Aseansai.

Certifiering av revisorer inom finansiell revision

Riksrevisionens stöd till Moldaviens revisionsmyndighet har bidragit till grunden för en kommande certifiering av finansiella revisorer. Vi har tagit fram ett utkast till utbildningsprogram som förväntas bli de första stegen mot certifieringen. Det är centralt att revisionsmyndigheten lever upp till sitt mandat att granska andra myndigheter.

Tydligare processer

Med ett mindre stöd från oss har revisionsmyndigheten i Kambodja uppdaterat sin handbok för finansiell revision. Den följer nu internationella standarder och omfattar alla skeden av revisionsprocessen, vilket bidrar till att göra revisionen mer välstrukturerad.[40]

I det regionala samarbetet på Västra Balkan har de största framstegen varit just inom finansiell revision. Samarbetet har bland annat bidragit till att deltagarna från regionen har fått ökade kunskaper i riskanalys. Det har resulterat i att några revisionsmyndigheter har mer välstrukturerade riskanalyser än tidigare. Vårt stöd har också bidragit till ökad kunskap om skillnaden mellan finansiell revision och regelefterlevnadsrevision.[41]

Regionalt stöd ger högre utväxling inom finansiell revision

Riksrevisionen har bidragit till att utveckla finansiell revisionskapacitet regionalt. Vi har bland annat stöttat i utvecklingen av Afrosai-e:s manual för finansiell revision i enlighet med internationella standarder och visat hur manualen kan uppdateras för att möta krav i nya standarder. Totalt 17 revisionsmyndigheter i Afrosai-e-regionen har anpassat sina manualer i enlighet med internationella standarder.[42] Vårt regionala samarbete på Västra Balkan har fokuserat på finansiell revision, vilket har lett till att de finansiella granskningarna nu håller högre kvalitet och deltagarna har fått kunskaper om hur de ska skriva kortfattade och läsvänliga revisionsrapporter.[43]

Stärkt institutionell kapacitet

Riksrevisionen hjälper samarbetspartner att stärka sin organisation så att de kan fullfölja sitt uppdrag och omsätta nya kunskaper och färdigheter. Bedömningen är att vi har bidragit till att stärka den institutionella kapaciteten hos många av våra samarbetspartner inom områden såsom HR, ledarskap, strategisk planering och kommunikation.

Stödet har getts i form av utbildning och coachning men vi har också hjälpt till med att ta fram manualer och policyer.

Stärkt intern och extern kommunikation

Ett tydligt resultat från flera av våra samarbeten är förbättringarna inom den interna och externa kommunikationen. Riksrevisionen har till exempel stöttat revisionsmyndigheterna i Moldavien, Uganda och Zimbabwe i att utveckla sina intranät. I utvärderingen betonar de intervjuade bland annat att alla medarbetare i dag har samma tillgång till information genom intranätet.[44]

Den externa kommunikationen har också förbättrats i våra samarbeten, och bland annat den moldaviska revisionsmyndigheten har fått bättre förutsättningar för att få genomslag i medier för sina rapporter. Vi har bland annat stöttat dem med riktlinjer för mediakontakter och genomfört medieutbildningar för att förbättra relationen till medierna. Insatserna har lett till ett ökat engagemang bland revisorer i kommunikationen med medier och till att medierna har blivit mer medvetna om revision.[45]

I vårt samarbete i Zimbabwe har vi stöttat arbetet med att ta fram en kommunikationspolicy och kommunikationsstrategi. Våra workshoppar om mediamedvetenhet har lett till större förståelse för extern kommunikation. De som berörs av granskningarna har också visat ett större intresse för revisionsmyndighetens verksamhet, och parlamentets förståelse för behovet av revision har ökat.[46]

Regionalt stöd på kommunikationsområdet

Riksrevisionen har stöttat utvecklingen av Afrosai-e:s kommunikationshandbok och gett coachande stöd inom kommunikation. Vi har även stöttat organisationen i att ta fram en digital utbildning om klarspråk och läsarvänliga rapporter. Det ger förutsättningar för bättre gensvar och större förståelse för revisionsmyndigheternas granskningar. Afrosai-e uppger i sin rapportering att medlemmarnas externa kommunikation har förbättrats till följd av guidningen de fått genom kommunikationshandboken.[47] Enligt medlemmarnas självskattning ökade resultaten på kommunikationsområdet mellan 2018 och 2019 för att sedan minska 2020, vilket beror på utmaningarna under coronapandemin.[48]

Mer kommunikativa rapporter

Riksrevisionen har arbetat i gränssnittet mellan revision och kommunikation när det gäller rapportskrivning och kommunikation av revisionsresultaten. Vid flera tillfällen har vi stöttat Kenyas revisionsmyndighet och genomfört utbildningar om effektivitetsrevision, kvalitetssäkring och kommunikation, för att tydliggöra olika aktörers roll i arbetet med att skriva granskningsrapporter som är tydliga och ändamålsenliga. Kenyas revisionsmyndighet arbetar aktivt med att få parlamentet att behandla rapporterna från effektivitetsrevisionen, men har inte nått tillräckligt långt.[49]

Även i samarbetet med revisionsmyndigheten i Uganda har fokus varit på att stärka kommunikationsavdelningen och dess arbete för att granskningarna ska få genomslag. Detta gäller i relationen till både parlamentet och medierna.

I Kosovo har revisionsmyndighetens granskningsrapporter blivit mer läsarvänliga och det finns en större medvetenhet bland chefer och revisorer om fördelarna med mer analytiska och läsvänliga rapporter. Vårt samarbete har bidragit till denna förändring. Förbättringarna beror delvis på att medarbetarna har lärt sig hur de ska använda mer normativa och öppna frågor, som i sin tur ger ett större djup i analysen.

Stärkt relation till parlamentet

Vid ett par tillfällen har Riksrevisionen tillsammans med en svensk riksdagsledamot genomfört aktiviteter med våra samarbetspartner på Västra Balkan och i Kosovo. Syftet har varit att se hur relationen kan stärkas mellan parlamentet och revisionsmyndigheten och därmed öka genomslaget för genomförda granskningar.

Utvecklad strategisk planering

I ett par samarbeten har stödet bidragit till att utveckla den strategiska planeringen. Exempelvis har vi stöttat revisionsmyndigheten i Palestina i att stärka processen med att välja vad som ska granskas. Det har bidragit till att de blivit bättre på att identifiera relevanta revisionsämnen samt planera och använda sina resurser på ett effektivt sätt.[50]

Samarbetet med Kosovos revisionsmyndighet har bidragit till en signifikant förbättring av den strategiska planeringen.[51] Vårt stöd har resulterat i att de nu har kapacitet att självständigt ta fram strategiska planer. Ytterligare utveckling av planeringsprocesserna krävs dock för att nå de internationella standarderna.[52]

Även på regional nivå har vi arbetat med strategisk planering, och Aseansai har under det senaste året utvecklat sin strategiska planering. Vi har gett råd till revisionsmyndigheten i Vietnam som lett det arbetet och planen har godkänts av alla medlemmar i Aseansai.[53]

Stärkt ledarskap

I flera samarbeten har vi inkluderat ett stöd för att utveckla organisationens ledarskap. Vår bedömning är att ledarskap är centrala i uppbyggnaden av en välfungerande revisionsmyndighet. Det har oftast handlat om ökade färdigheter i att bygga team och kommunikativt ledarskap. Ledarskapsutveckling har varit en del av stödet till revisionsmyndigheten i Tanzania. Under 2021 genomfördes en andra omgång avslutande seminarier med runt 60 deltagare, där fokus låg på coachning och aktivt lyssnande.[54]

Stödet till revisionsmyndigheten i Zimbabwe har lett till ett något bättre ledarskap. Våra utbildningar har bidragit till att utveckla chefernas ledarskapsförmåga, vilket har lett till bättre kommunikation, mer öppenhet och mer förståelse mellan chefer och medarbetare. Den förbättrade relationen har i sin tur bidragit till en bättre arbetsmiljö och höjt medarbetarnas motivation.[55] Även styrningen har utvecklats, bland annat genom att ledningen har fått tillgång till nya metoder och ledarskapsverktyg.

Samarbetet med revisionsmyndigheten i Kosovo har bidragit till att stärka ledarskapet på olika nivåer.[56] De högsta cheferna anger att de har fått nya perspektiv och utvecklat sina återkopplingar till medarbetarna. På så sätt har teamkänslan stärkts och relationen mellan medarbetare och högsta chefer har förbättrats.

Ökad kunskap och förståelse för HR stödjer verksamheten

Riksrevisionen har gett stöd till revisionsmyndigheterna i att utveckla kompetens inom HR. Vi har bland annat bistått Afrosai-e i att ta fram ett digitalt HR-verktyg.[57]

Stödet till Pasai-regionen är inriktat på HR, och insatser på området förekom redan innan det formella samarbetsavtalet skrevs under 2021. Aktiviteter har lett till mer kunskap om och förståelse för HR och för hur strategier och planer kan hjälpa myndigheter till större träffsäkerhet i till exempel rekrytering, kompetensutveckling och karriärplanering.[58] En av de deltagande myndigheterna har inrättat en HR-funktion för att bygga upp kunskapen ytterligare.[59] Tillsammans med Pasai-sekretariatet har vi utvecklat ett program som kan användas på distans där revisionsmyndigheterna får möjlighet att ta fram egna HR-strategier och operativa planer. Fyra av sex deltagande myndigheter arbetar i enlighet med programmet.[60]

I Pasai-regionen är det utmanande för mindre myndigheter med begränsade resurser att bygga långsiktig kapacitet och förmåga. Stödet måste anpassas till myndigheter som har allt från ett tjugotal anställda till några hundra. Innehåll och arbetssätt har utformats efter verkliga behov för att bidra till hållbarhet.

– Programmet var välutvecklat och säkrade att vi har en nödvändig kompentens och kunskap för att utveckla vår egen HR-strategi och operativa plan för HR. Stödet från Pasai och Riksrevisionen var otroligt, i den meningen att vi hade möjlighet att uttrycka våra egna farhågor och idéer avseende utvecklingen av våra handlingsplaner.

Revisionsmyndigheten i Kiribati: Vår begynnande resa i Human Resources den 24 augusti 2021.

Vårt samarbete med revisionsmyndigheten i Moldavien har också inkluderat stöd till HR-avdelningen. De har för första gången genomfört en medarbetarundersökning, vilket hjälpte cheferna att bättre förstå och acceptera vissa brister och utvecklingsområden. Utifrån resultaten har en handlingsplan utarbetats.[61]

Högre kvalitet inom utbildningsprogrammen genom regionalt stöd

I samarbetet med Aseansai och Afrosai-e har vi bidragit till att utveckla kapacitetsutvecklingsprogram, till exempel ”training-of-trainers”, där sedan deltagarna genomför utbildningar på sina respektive revisionsmyndigheter.

– Utbildningen har lett till bättre revisorer, fokuserade granskningar och förbättrade relationer mellan chefer och medarbetare samt förbättrat personalens ansvarsutkrävande och bedömningssystemet.

Citat från den integrerade årsredovisningen 2019 för Afrosai-e som syftar till Training of Trainers -programmet.

I samarbete i Aseansai har vi stöttat fyra utbildare inom finansiell revision, som i sin tur genomförde utbildningar för 39 revisorer i regionen. Vi har även hjälpt revisionsmyndigheten i Filippinerna att utbilda 33 nya utbildare inom regelefterlevnadsrevision från olika revisionsmyndigheter inom Aseansai.[62]

Inom samarbetet i Afrosai-e har vi under lång tid stöttat framtagandet av ett utbildningsprogram som syftar till att öka kvaliteten i genomförda utbildningar.[63]

Vårt stöd till Afrosai-e och Aseansai har således bidragit till att skapa förutsättningar för att utveckla kapaciteten i respektive region. Detta är också tydligt eftersom vi vid flera tillfällen använt experter från Afrosai-e regionen som utbildare i våra andra samarbeten.

– Ämnesexperter från Riksrevisionen gav värdefull vägledning till resurspersonerna – allt från utformning av efterlevnadsrevision och kursprogram avseende finansiell revision till att leverera utbildningarna.

Resurspersoner från revisionsmyndigheterna i Kambodja, Malaysia, Myanmar och Filippinerna.

Nätverk mellan deltagarna i samarbetet

I flera samarbeten har vi noterat att deltagarna uppskattar möjligheten att dela kunskap och erfarenheter med varandra. I samarbetet i Västra Balkan har vårt stöd bidragit till ett förstärkt samarbete mellan revisionsmyndigheterna i regionen.[64] Insatserna har fokuserat på att skapa ett öppet diskussionsklimat, vilket har bidragit till ett aktivt deltagande av medarbetarna från regionen. Det har i sin tur lett till att nya nätverk skapats och att medlemmarna har större utbyte av erfarenheter sinsemellan. Trots att de har olika mandat kan nätverket användas som ett forum för att utbyta kunskaper, men även för att diskutera gemensamma utmaningar.

4.2 Utvecklade metoder för kapacitetsutveckling och stärkt utbyte mellan organisationer

Riksrevisionens bedömning är att vi på global nivå bidrar till stärkt informations- och erfarenhetsutbyte om kapacitetsutveckling. Genom att tillhandahålla olika arenor för erfarenhetsutbyte har vi främjat samarbetet mellan revisionsmyndigheter med intresse för kapacitetsutveckling. Vi har också sammanställt goda exempel och utvecklat metodstöd, som för första gången är anpassade efter behoven hos revisionsmyndigheter i komplexa kontexter. Under 2020–2022 har vi utvecklat metoderna för att kunna arbeta digitalt.

Ökad spridning av kunskap om kapacitetsutveckling

CBC har under perioden tagit flera initiativ för kapacitetsutveckling mellan systerorganisationer, så kallat peer-to-peer-samarbete. Det behövs dock mer arbete på området för att höja kvaliteten i samarbeten och öka antalet revisionsmyndigheter som kan bidra.

Med utgångspunkt i temadiskussioner vid ett möte 2019 har gemensamma lärdomar och goda exempel sammanfattats och delats. Dessa lärdomar låg också till grund för ett regionalt möte inom Eurosai 2020, där Riksrevisionen tillsammans med nederländska kollegor, hade ett djupare utbyte mellan revisionsmyndigheter med erfarenhet av peer-to-peer-samarbete.

Utifrån de identifierade behoven organiserade CBC 2020 en projektgrupp, under ledning av nederländska revisionsmyndigheten, med syfte att förbättra kvaliteten i och öka omfattningen av peer-to-peer-samarbetet. Genom det arbetet har erfarenheter från mer erfarna revisionsmyndigheter, däribland Riksrevisionen, delats i flera workshoppar för att främja metodutveckling.

Nytt initiativ om granskning av givarmedel

År 2021 organiserade CBC en projektgrupp, under ledning av Riksrevisionen, som fokuserade på revisionsmyndigheters granskning av givarmedel. En paneldiskussion på temat genomfördes som ett webbinarium med bidrag från revisionsmyndigheter i bland annat Afghanistan, Indonesien och Kenya samt från biståndsaktörer såsom Världsbanken, EU-kommissionen och den tyska biståndsorganisationen Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ).

Intensifierat stöd till revisionsmyndigheter i komplexa miljöer

Under perioden har CBC, under ledning av Riksrevisionen, ökat sitt fokus på revisionsmyndigheter i komplexa miljöer. Med utgångspunkt i användarnas behov har vi genomfört flera workshoppar för riksrevisorer, och anordnat ett antal webbinarier med syfte att dela erfarenheter och lära av varandra. Därutöver har flera verktyg och metoder utvecklats för att stödja revisionsmyndigheterna.[65]

Åren 2018–2019 anordnade Riksrevisionen, inom ramen för CBC:s projektgrupp för revisionsmyndigheter i bräckliga stater (Auditing in complex and challenging contexts, ACCC), seminarier i Johannesburg, Tunis och Kuala Lumpur för högsta ledningen i totalt 22 revisionsmyndigheter och två regionala sekretariat. Seminarierna inriktades mot gemensamma utmaningar men också möjliga lösningar och goda erfarenheter. Under pandemin har initiativet kunnat fortsätta i digital form på deltagarnas begäran. Bland annat har en grupp riksrevisorer i Afrika utbytt kunskaper och erfarenheter om kompetensförsörjning och samtidigt erbjudit varandra professionellt stöd.[66]

ACCC ordnar sedan 2019 också välbesökta webbinarier på teman som är relevanta för revisionsmyndigheter i bräckliga stater. De har handlat om Sierra Leones lärdomar av att granska medel under 2014 års ebolautbrott, erfarenheter av att säkra och behålla en revisionsmyndighets oberoende, revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling med hjälp av externt stöd samt kompetensutveckling och kompetensförsörjning i utmanande kontexter. Det första året deltog vanligtvis 20–30 personer i varje webbinarium, men under pandemin har genomslaget ökat dramatiskt och i vissa fall har över 100 personer deltagit. Antalet webbinarier har också ökat, från tre under 2019, till sex under 2021. Med hjälp av dessa webbinarier får en allt bredare grupp kunskap om förutsättningar, utmaningar och möjligheter för revisionsmyndigheters arbete i utmanande kontexter.[67]

Arbetsgruppen består i hög utsträckning av revisionsmyndigheter från bräckliga stater, och har också via CBC:s webbsida delat goda idéer och erfarenheter. Webbsidan har cirka 1 200 prenumeranter.[68] Den består av bloggar, artiklar, fallstudier från enskilda länder och infografik och texter om erfarenheter av gemensamt intresse.[69] Det har bland annat handlat om information till parlament och biståndsorganisationer om vad det innebär för revisionsmyndigheter att tillämpa internationella revisionsstandarder och infografik till revisionsmyndigheter om hur man behåller och utvecklar personalen eller gör det bästa möjliga med bristande it- och internetlösningar. Materialet kan även delas via sociala medier, bland annat från CBC:s twitterkonto.

Pandemin har haft en utjämnande effekt på revisionsmyndigheters möjlighet att delta i olika aktiviteter. De som tidigare inte haft möjlighet att skicka delegater till internationella möten, har kunnat koppla upp sig på digitala evenemang. På samma sätt blir dessa evenemang också tillgängliga för en bredare grupp inom varje revisionsmyndighet, eftersom deltagarantalet oftast inte är begränsat. Detta gäller både CBC och andra samarbetsforum.

Stärkt samarbete med internationella biståndsorganisationer

I egenskap av vice ordförande i CBC är Riksrevisionen också medlem i andra strategiska forum, såsom Intosais givarsamarbete (Intosai Donor Cooperation, IDC). IDC utgörs av 25 bilaterala, regionala och globala biståndsorganisationer och 18 revisionsmyndigheter som representerar Intosais medlemmar.[70]

CBC verkar på olika sätt för att stärka samarbetet med internationella givare och för att öka omfattningen av och höja kvaliteten i stödet till revisionsmyndigheter. Sedan 2016 anordnas CBC:s och IDC:s årliga möten i anslutning till varandra, som ett sätt att öka kontakterna organisationerna emellan och minska resandet. Vår bedömning är att dessa kontakter leder till ett ökat intresse för, och mer kunskap om, revisionsmyndigheternas verksamhet. Genomslaget är dock mer begränsat bland biståndsorganisationernas lokala representanter. Bland annat har Världsbanken gjort en studie av revisionsmyndigheters oberoende som presenterades i webbinarier under 2021. Riksrevisor Helena Lindberg var en av flera inbjudna experter som pratade om revisionsmyndigheters utmaningar och behov kopplat till oberoendet.

4.3 Effektivitet, transparens och ansvarsutkrävande inom det multilaterala systemet

Under det senaste året har Riksrevisionen etablerat strukturer och förbättrat förutsättningarna för att ta uppdrag som revisor i internationella organisationer. På så sätt vill vi nå målet om att bidra till effektivitet och ansvarsutkrävande i det multilaterala systemet.

Riksrevisionen är den enda svenska statliga aktören som har möjlighet att bedriva revision av internationella och multilaterala organisationer, vilket ledde till att vi 2020 utredde förutsättningarna för denna verksamhet och drog slutsatsen att kapaciteten finns.

Riksrevisionen har etablerat interna strukturer för uppdraget

Under 2021–2022 har vi etablerat interna strukturer för att kunna både ansöka om och ta uppdrag som revisor i internationella organisationer.

Intensifierad omvärldsbevakning och två ansökningar

Vi har i samarbete med Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna identifierat organisationer där vi skulle kunna lägga anbud. Detta resulterade i att vi 2021 lämnade anbud på revisionen för världslivsmedelsprogrammet (World Food Programme, WFP). Uppdraget gick dock till vår systermyndighet i Tyskland. Utifrån anbudsarbetet drog vi viktiga slutsatser och tog till exempel fram ett externt kommunikationsmaterial om vår kapacitet och våra erfarenheter. Dessa lärdomar har vi tagit vidare till årets ansökan till internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO).

4.4 Relevant och effektiv aktör i utvecklingssamarbetet

Riksrevisionen har på många sätt en unik roll i att bidra till ansvarsutkrävande och transparens i den statliga verksamheten, till nytta för medborgarna. Vårt arbetssätt går ut på att använda egen kompetens i samarbetena och arbeta kollega till kollega, vilket bidrar till ett relevant stöd och effektivt genomförande av våra uppdrag. Vi arbetar också med att sprida våra erfarenheter i olika forum.

Vi är en relevant aktör i det svenska biståndet

Riksrevisionen prövar löpande verksamhetens relevans i förhållande till det biståndspolitiska målet, Agenda 2030 och uppgiften vi fått av riksdagen – att bedriva internationellt utvecklingssamarbete.[71]

Vi delar erfarenheter via myndighetsnätverk och vår externa kommunikation

Riksrevisionen deltar i det myndighetsnätverk som koordineras av Sidas myndighetsnav. Där finns möjlighet att sprida kunskap och utbyta erfarenheter med andra myndigheter som är intresserade av eller aktiva i det svenska utvecklingssamarbetet.

Inom ramen för våra pågående samarbetsprojekt för vi också en löpande dialog med svenska aktörer (främst Sida och utlandsmyndigheterna) i respektive land och med internationella aktörer såsom EU och Världsbanken.

För att öka medvetenheten om Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbeten publiceras information på vår webbplats. När vi inleder nya samarbeten gör vi en nyhet, ett pressmeddelande och twitterinlägg. Det mediala genomslaget är begränsat, men det bidrar till transparens kring vår verksamhet.

4.5 Attraherar och utvecklar vår personal

Riksrevisionens internationella verksamhet attraherar nya medarbetare till myndigheten och utvecklar de som deltar i uppdragen. Vi anser därför att måluppfyllnaden är god.

Många medarbetare är aktiva inom det internationella utvecklingssamarbetet

Det internationella utvecklingssamarbetet är välkänt bland medarbetarna på Riksrevisionen, och en betydande andel deltar som experter i samarbetsprojekten. För våra medarbetare handlar det om att förmedla kunskap men också att ta med sig idéer och inspiration till den egna organisationen. Möjligheten att arbeta internationellt kommuniceras även externt när vi rekryterar nya medarbetare.

Tabell 3 Medarbetare aktiva i det internationella utvecklingssamarbetet

Aktiviteter för att utveckla medarbetare som arbetar i internationella uppdrag

Vi anordnar lunchseminarier för att dela kunskap med medarbetare från hela myndigheten. Vi erbjuder även utvecklingsmöjligheter för de medarbetare som är aktiva i de internationella samarbetena, bland annat möjlighet att ta del av relevanta utbildningar såsom faciliteringskurser. Seminarier har också anordnats för att arbeta med lärande inom organisationen, baserat på slutsatser från våra utvärderingar. Under året har introduktionen för nya medarbetare inom det internationella utvecklingssamarbetet setts över.