Bilaga 1. Kvantitativ redovisning av uppgifter i uppföljningarna

Vi har sammanställt en del av de uppgifter som redovisats i uppföljningarna av våra granskningsrapporter. De utgör sedan 2019 års uppföljning underlag för en kvantitativ redogörelse för mottagande och genomslag av vår granskning. De kvantitativa uppgifterna tydliggör resultatet av Riksrevisionens effektivitetsgranskning utifrån en uppsättning frågor om hur granskningsrapporterna har mottagits och om åtgärder som de har föranlett.

Som vi nämnde i inledningen är det svårt att bedöma om det just är Riksrevisionens granskningsrapporter som föranlett åtgärder från regeringen och övriga granskade organisationer. Därför ska resultaten tolkas med försiktighet. Det kan också vara svårt att inom ramen för uppföljningen bedöma om de vidtagna åtgärderna lett till förbättringar av verksamheten.

Resultatet av Riksrevisionens granskning

I årets uppföljningsrapport har Riksrevisionen följt upp 22 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen, publicerade under perioden april 2017 till mars 2018. De är slumpmässigt utvalda bland de totalt 39 granskningsrapporter som publicerades under perioden. Vi har därefter korrigerat urvalet har för att uppföljningen ska omfatta granskningsrapporter från flera utskottsområden. Sammantaget bedömer vi att 19 av de uppföljda rapporterna lett till att regeringen eller de granskade organisationerna har vidtagit åtgärder.

Nedan följer vi upp granskningarna utifrån vem rekommendationerna riktats till. En granskning kan innehålla rekommendationer till både regeringen och andra organisationer. Uppföljningen visar att Riksrevisionen riktat rekommendationer till regeringen och övriga granskade organisationer i totalt 20 granskningsrapporter. I 17 rapporter riktade Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och i 13 fall till övriga granskade organisationer.

2 av granskningsrapporterna innehöll inga rekommendationer. Det kan finnas flera skäl till att Riksrevisionen inte lämnat rekommendationer. Att en granskningsrapport saknar rekommendationer utesluter dock inte att regeringen eller övriga granskade organisationer kan ha haft nytta av rapporten eller att vi bedömer att den har lett till åtgärder. I enstaka fall bedömer vi att regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av en granskning även om rekommendationerna enbart riktats till myndigheter. Också det omvända kan gälla när myndigheter vidtagit åtgärder utan att ha fått rekommendationer. Sådana fall framkommer inte i redogörelsen nedan, eftersom vi där utgår från vem rekommendationen riktats till.[344]

Vid uppföljningen har det också framkommit att riksdagens utskott vid ett tillfälle har riktat tillkännagivande till regeringen vid beredningen av regeringens skrivelse.

Nedan redovisar vi regeringens och de granskade organisationernas mottagande och åtgärder till följd av Riksrevisionens granskning. I tabeller redovisar vi uppgifter från årets uppföljning tillsammans med motsvarande uppgifter från tidigare års uppföljningsrapporter. Det gör det möjligt att jämföra granskningens mottagande och genomslag över tiden.

Mottagande och genomslag

Tabell 1 redovisar uppgifter i uppföljningarna där Riksrevisionen riktat rekommendationer till regeringen. Av tabellen framgår att regeringen i de flesta fall, enligt vår bedömning, har vidtagit åtgärder med anledning av granskningsrapporterna.

Det relativa genomslaget (andelen ja-svar) för de rapporter som vi följt upp i år är något lägre i jämförelse med de som följdes upp 2020 och 2021. Det är dock högre än uppföljningsåret 2019. Det går därför inte att dra några bestämda slutsatser om någon trendmässig förändring över tid. Vår bedömning är att genomslaget i år är i linje med resultaten från tidigare år.[345]

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

Motsvarande gäller för de granskningsrapporter där vi riktat rekommendationer till övriga organisationer, det vill säga myndigheter eller bolag. Enligt Riksrevisionens bedömning har organisationerna i de flesta fall vidtagit åtgärder med anledning av granskningarna. Det framgår av tabell 2 nedan.

Det relativa genomslaget för de rapporter som vi följt upp i år (andelen ja-svar) är något lägre i jämförelse med motsvarande uppföljningar tidigare år, men vi bedömer att det ligger i linje med dessa. Någon entydig trend är inte möjlig att identifiera.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

Ännu ett sätt för Riksrevisionen att följa upp mottagandet av granskningsrapporter är att samla information om huruvida regering och övriga organisationer haft nytta av vår granskning. Som framgår av tabell 3 nedan har regeringen i årets uppföljning liksom tidigare år i flera fall uppgett att den haft nytta av granskningsrapporterna från Riksrevisionen. Att regeringen angett att den haft nytta av granskningen behöver inte betyda att man vidtagit åtgärder med anledning av den.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

I tabell 4 nedan framgår att ungefär hälften av de övriga granskade organisationerna anger att de haft nytta av rapporten. Inte heller det resultatet avviker i förhållande till de tidigare årens uppföljningar.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

Åtgärder med anledning av granskningarna

I uppföljningarna av granskningsrapporter finns även information om de åtgärder som regeringen och övriga granskade organisationer vidtagit med anledning av vår granskning. Såväl regering som myndighet kan ha vidtagit en eller flera åtgärder till följd av en och samma granskning.

I tabell 5 nedan finns uppgifter för de uppföljningar där vi bedömt att regeringen vidtagit åtgärder med anledning av granskningen. Här framgår att de enskilt vanligaste åtgärderna från regeringen varierar mellan åren, men att regeringen återkommande kan vidta åtgärder genom att ge en eller flera myndigheter uppdrag i regleringsbrev. Exempel på vad som kan ingå i kategorin annan åtgärd är att granskningsrapporter används som underlag vid beredning av olika beslut eller i utredningsdirektiv.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

På motsvarande sätt redovisar tabell 6 nedan sammanställd information avseende de granskningsrapporter som bedömts ha föranlett åtgärder från de granskade organisationerna, utöver regeringen. Det framgår av tabellen att en återkommande åtgärd över åren är att utveckla och förtydliga redovisning eller information.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

Av de följande tabellerna (tabell 7–9) framgår att Riksrevisionen bedömer att regeringens och de granskade organisationernas åtgärder inneburit förbättringar i den granskade verksamheten även om problem och brister kan kvarstå. Det framgår också att det kan vara svårt att ta ställning till om förbättringar har skett och om det finns kvarstående problem och brister.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.

Riksrevisionens samlade bedömning av alla uppföljningar är att det ofta finns kvarstående problem eller brister i de granskade verksamheterna, men att också detta kan vara svårbedömt. Det framgår av tabell 9 nedan.

Anm. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda några år efter att granskningsrapporterna publicerats. Målsättningen är att följa upp granskningar 4 till 5 år efter publicering.