Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och har i uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Granskningen bedrivs genom årlig revision och effektivitetsrevision. Målet för granskningen är att främja en god förvaltning där statens verksamhet redovisas tillförlitligt, bedrivs med hög effektivitet, enligt gällande regelverk och så att god hushållning av statens resurser iakttas.[1]
Riksrevisionen är en oberoende revisionsmyndighet. Vi har ett långtgående granskningsmandat som innebär att riksrevisorn inom lagens ramar självständigt beslutar vad som ska granskas, på vilket sätt granskningen ska genomföras och vilka slutsatser som ska dras av den. Statliga myndigheter och andra organisationer som vi får granska ska lämna den hjälp, de uppgifter och de upplysningar som vi begär för granskningen.
Vårt oberoende och det långtgående granskningsmandatet ställer särskilda krav på hur vi planerar och följer upp vår granskningsverksamhet. Vår granskning ska vara relevant och transparent och det ska vara möjligt att se vad den åstadkommer.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022 är den sextonde i ordningen sedan 2007. Rapporten ska ge riksdagen underlag för att bedöma resultatet av Riksrevisionens granskning, det vill säga om granskningen bidragit till en bättre statlig verksamhet. Därutöver syftar rapporten till att stärka det interna lärandet i Riksrevisionen. Genom regelbunden uppföljning och återföring av erfarenhet kan vi utveckla såväl vår granskning som rapporteringen av granskningens resultat.
Vi lämnar rapporten till riksdagens finansutskott som i riksdagen har ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.[2] Vi gör rapporten tillgänglig för allmänheten genom att publicera den på vår webbplats. På så sätt kan uppföljningsrapporten också ge andra än riksdagen kunskap om Riksrevisionens granskning, hur granskningen tas emot och vad den leder till.
I det här inledande kapitlet redovisar vi utgångspunkter för uppföljningen och för uppföljningsrapportens struktur. Nytt för i år är att vi kompletterar uppföljningen med information om genomslaget i media av Riksrevisionens granskning och resultatet av de myndighetsenkäter som vi skickar ut efter vår granskning.
Att följa upp granskningsverksamheten
Att följa upp resultatet av granskningen och att redogöra för uppföljningen hos parlament och allmänhet är allmänt förekommande bland nationella revisionsorgan. Det bottnar i en ambition att revision leder till förbättringar och ytterst ska gagna de människor som berörs av de granskade verksamheterna. Genom att följa upp granskningen och presentera resultatet av uppföljningen kan nationella revisionsorgan visa för sina intressenter om den verksamhet de bedriver är relevant och gör skillnad.[3]
Att ett revisionsorgan återkommande följer upp sin granskning och rapporterar resultatet till riksdag och allmänhet kan också i sig bidra till att granskningen får genomslag. Att vi följer upp vår granskning ger ytterligare incitament för regering, myndigheter och andra att hantera den granskning vi gjort och de anmärkningar och rekommendationer vi lämnat. Samtidigt innebär uppföljningen en möjlighet för dem som granskas att visa hur de hanterat vår granskning och vilka åtgärder de vidtagit utifrån våra iakttagelser, rekommendationer och anmärkningar.
Svårigheter i uppföljningen av granskningens resultat
Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. En del av våra modifierade revisionsberättelser, slutsatser och rekommendationer leder tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller de berörda myndigheterna. I andra fall är det svårt att bedöma genomslaget, och det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att just Riksrevisionens granskning är anledningen till att regering och myndigheter vidtagit åtgärder. Det kan också vara så att regering och myndigheter inte delar våra bedömningar eller håller med om de rekommendationer vi lämnat i vår granskning.
Vidare tar det ofta tid innan Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer medför åtgärder. Exempelvis kan iakttagelser från granskningar behöva fortsatt utredning inom Regeringskansliet, myndigheterna eller kommittéväsendet innan åtgärder kan realiseras. Riksrevisionens granskningar utgör i dessa fall ofta ett underlag som utredningarna refererar till. De metoder som tillämpas i uppföljningsrapporten fångar inte alla långsiktiga effekter, och vi kan förvänta oss skilda resultat i olika tidsperspektiv.
Riksrevisionen följer upp granskningens resultat
Genomslag kan betyda olika saker och det finns olika sätt att följa upp resultatet av granskningen. Uppföljning kan avse de granskade organisationernas upplevelser av att bli granskade, deras syn på granskningen som genomförts eller hur granskningen mottagits och rapporterats i media. Genomslag kan också handla om antalet besök och nedladdningar på revisionsmyndighetens webbplats. Några revisionsmyndigheter bedömer resultatet i termer av besparingar som deras granskning har bidragit till.
I den här uppföljningsrapporten riktar vi fokus i huvudsak mot det instrumentella genomslaget av Riksrevisionens granskning. Det innebär att vi följer upp vår granskning för att veta i vad mån de vi granskat har vidtagit åtgärder till följd av vår granskning och om åtgärderna leder till förbättringar i den granskade verksamheten.
Uppföljningen avser både effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Effektivitetsrevisionens granskningsrapporter följer vi upp utifrån ett slumpmässigt urval av rapporter fyra till fem år efter publicering. Därtill följer Riksrevisionen upp samtliga granskningsrapporter på kortare sikt och publicerar resultaten löpande på vår webbplats. Uppföljningen av den årliga revisionens granskning gör vi utifrån samtliga modifierade revisionsberättelser samt de revisionsrapporter med rekommendationer som Riksrevisionen lämnade för revisionsåret 2020.
Vi bedömer att det angreppssättet ligger i linje med vad riksdagen uttryckt om att det är önskvärt att Riksrevisionen så långt möjligt redovisar vilka effekter vår granskningsverksamhet har haft. Den tycker att det är intressant med information om följderna av Riksrevisionens granskningar och om staten till exempel fått ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet.[4]
Vidare har riksdagen uttryckt att de avslutande kommentarerna i uppföljningen av effektivitetsrevisionens granskningsrapporter är särskilt värdefulla för att bilda sig en uppfattning om förbättringar i den statliga verksamheten. Även information om vilka problem som kvarstår är viktig att ta del av.[5] Riksdagen har också uttryckt sin tillfredsställelse med att Riksrevisionen redovisar resultatet av den årliga revisionens förebyggande arbete i uppföljningsrapporten.[6]
Underlag för uppföljningen
Det finns rutiner och bestämmelser för hur Riksrevisionens granskning ska omhändertas av riksdag, regering, myndigheter och andra vi granskat. Om Riksrevisionen till exempel har lämnat en modifierad revisionsberättelse ska myndigheten redovisa för regeringen vilka åtgärder den vidtagit eller avser att vidta med anledning av invändningen. Redovisningen ska lämnas inom en månad efter det att revisionsberättelsen överlämnats.[7] Dessa redovisningar kan vi använda oss av när vi följer upp genomslaget av vår granskning.
På motsvarande sätt är det reglerat hur effektivitetsrevisionens granskningsrapporter ska hanteras. Vi lämnar dem till riksdagen som i sin tur sänder dem vidare till regeringen. Regeringen ska inom fyra månader återkomma till riksdagen med en skrivelse med svar på granskningen.[8] Skrivelsen bereds av ansvarigt utskott och beslutas av riksdagen. Ledamöterna har möjlighet att väcka motioner i samband med beredningen av skrivelsen och det förekommer att utskott lämnar så kallade tillkännagivanden[9] till regeringen. I vår uppföljning tar vi vanligtvis kontakt med berörda myndigheter och kontaktpersoner på ansvariga departement i syfte att fördjupa förståelsen av granskningens resultat.
Riksrevisionen har tillgång till löpande digital omvärldsbevakning av traditionella och sociala medier och varje år sammanställer vi information om Riksrevisionen i media. Det behöver i och för sig inte finnas ett positivt samband mellan medieuppmärksamhet och att granskningen leder till åtgärder av regering eller myndigheter.[10] Men genomslag i media är viktigt eftersom det kan bidra till förståelse, acceptans och genomslag för revisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. Det kan i sin tur öka allmänhetens insyn i den statliga verksamheten.
Faktorer som kan bidra till genomslag är hög kvalitet i granskningen och god kommunikation med de granskade organisationerna.[11] Riksrevisionen följer upp sin granskning med enkäter till dem vi granskat. Den årliga revisionen ber varje år alla myndigheter att svara på en enkät om hur de bedömer revisionen av deras årsredovisningar. Det är en möjlighet för myndighetsledningarna att ge återkoppling på en övergripande nivå till oss. Resultaten ger värdefull information om vårt arbete och en återkoppling till de ansvariga revisorerna på utfört arbete. Även effektivitetsrevisionen skickar en enkät med ett antal frågor till granskningsobjekten efter att granskningen slutförts. Enkäten omfattar tre frågor om genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten.[12]
Disposition
Efter detta inledande kapitel följer kapitel 2 där vi gör en sammanfattande bedömning av resultatet av vår granskningsverksamhet. Kapitlet sammanfattar resultatet av uppföljningen av granskningsrapporter och av hur berörda myndigheter hanterat de modifierade revisionsberättelserna och de rekommendationer som riktats till myndigheterna i så kallade revisionsrapporter för räkenskapsåret 2020. I kapitlet redovisar vi också uppgifter från vår interna uppföljning av Riksrevisionens genomslag i media.
I kapitel 3 presenterar vi uppföljningar av effektivitetsrevisionens granskningsrapporter. Uppföljningen avser 22 av de totalt 39 granskningsrapporter som publicerades under perioden april 2017 till och med mars 2018.
I kapitel 4 redovisar Riksrevisionen en uppföljning av den årliga revisionens granskning av myndigheters årsredovisningar för räkenskapsåret 2020. Vi har följt upp vilka åtgärder de granskade myndigheterna har vidtagit med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter. Uppföljningen omfattar 12 modifierade revisionsberättelser och 14 revisionsrapporter med totalt 57 rekommendationer.
I de tre bilagorna finns mer detaljerade uppgifter kring den årliga revisionens underlag för uppföljning. Här finns också en kvantitativ sammanställning av effektivitetsrevisionens uppföljning.