Bilaga 1. Kvantitativ redovisning av uppgifter i uppföljningarna av granskningsrapporter

Resultatet av Riksrevisionens granskning

I årets uppföljningsrapport har Riksrevisionen följt upp 22 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen, publicerade under perioden april 2018–mars 2019. De är slumpmässigt utvalda bland de totalt 34 granskningsrapporter som publicerades under perioden. Vi har därefter korrigerat urvalet för att uppföljningen ska omfatta granskningsrapporter från flera utskottsområden. Sammantaget bedömer vi att 19 av de uppföljda rapporterna lett till att regeringen eller de granskade organisationerna har vidtagit åtgärder.

Nedan följer vi upp granskningarna utifrån vem rekommendationerna riktats till. En granskning kan innehålla rekommendationer till både regeringen och andra organisationer. Uppföljningen visar att Riksrevisionen riktat rekommendationer till regeringen och övriga granskade organisationer i samtliga 22 granskningsrapporter. I 16 rapporter riktade Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och i 14 fall till övriga granskade organisationer.

Vid uppföljningen har det också framkommit att riksdagens utskott vid fyra tillfällen har riktat tillkännagivanden till regeringen vid beredningen av regeringens skrivelse.

Nedan redovisar vi regeringens och de granskade organisationernas mottagande och åtgärder till följd av Riksrevisionens granskning. I tabeller redovisar vi uppgifter från årets uppföljning tillsammans med motsvarande uppgifter från tidigare års uppföljningsrapporter. Det gör det möjligt att jämföra granskningens mottagande och genomslag över tiden.

Mottagande och resultat

Tabell 2 redovisar uppgifter i uppföljningarna där Riksrevisionen riktat rekommendationer till regeringen. Av tabellen framgår att regeringen i de flesta fall, enligt vår bedömning, har vidtagit åtgärder med anledning av granskningsrapporterna. Det går inte att dra några bestämda slutsatser om någon trendmässig förändring över tid utifrån de data vi har, men vår bedömning är att genomslaget i år är i linje med resultaten från tidigare år.

Tabell 2 Antal granskningar med rekommendationer till regeringen. Har regeringen vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

Motsvarande gäller för de granskningsrapporter där vi riktat rekommendationer till övriga aktörer, det vill säga myndigheter, bolag och stiftelser. Enligt Riksrevisionens bedömning har organisationerna i samtliga fall vidtagit åtgärder med anledning av granskningarna. Det framgår av tabell 3 nedan.

Tabell 3 Antal granskningar med rekommendationer till övriga organisationer. Har de granskade organisationerna vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

Ännu ett sätt för Riksrevisionen att följa upp mottagandet av granskningsrapporter är att samla information om regering och övriga organisationer haft nytta av vår granskning. Som framgår av tabell 4 nedan har regeringen i årets uppföljning, liksom tidigare år, i de flesta fallen uppgett att den haft nytta av granskningsrapporterna från Riksrevisionen, då de har riktat rekommendationer till regeringen. Att regeringen angett att den haft nytta av granskningen behöver inte betyda att man vidtagit åtgärder med anledning av den.

Tabell 4 Uppgifter om regeringens mottagande i de fall då Riksrevisionen riktar rekommendationer till regeringen. Har regeringen uppgett att den haft nytta av granskningen?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen omfattar enbart de granskningar där regeringen är granskningsobjekt. Uppföljningarna är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

I tabell 5 nedan framgår att en majoritet av de övriga granskade organisationerna som fått rekommendationer riktade till sig anger att de haft nytta av rapporten.

Tabell 5 Uppgifter om övriga organisationers mottagande i de fall då Riksrevisionen riktar rekommendationer till dem. Har organisationerna uppgett att de haft nytta av granskningen?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen omfattar enbart de granskningar som berörde en granskad aktör annan än regeringen. De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

Åtgärder med anledning av granskningarna

I uppföljningarna av granskningsrapporter finns även information om de åtgärder som regeringen och övriga granskade organisationer vidtagit med anledning av vår granskning. Såväl regering som myndighet kan ha vidtagit en eller flera åtgärder till följd av en och samma granskning.

I tabell 6 nedan finns uppgifter om de uppföljningar där vi bedömt att regeringen vidtagit åtgärder med anledning av granskningen. Här framgår att de enskilt vanligaste åtgärderna från regeringen varierar mellan åren, men att regeringen återkommande vidtar åtgärder genom att ge en eller flera myndigheter uppdrag i regleringsbrev. Exempel på vad som kan ingå i kategorin annan åtgärd är att granskningsrapporter används som underlag vid beredning av olika beslut eller i utredningsdirektiv.

Tabell 6 Vilka åtgärder har regeringen aviserat eller vidtagit med anledning av granskningsrapporten? Uppställt efter uppföljningsår och åtgärd.

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

På motsvarande sätt redovisar tabell 7 nedan sammanställd information avseende de granskningsrapporter som bedömts ha föranlett åtgärder från de granskade organisationerna, utöver regeringen. Det framgår av tabellen att en återkommande åtgärd över åren är att utveckla och förtydliga redovisning eller information. Det är också vanligt att utveckla eller ändra i sina instruktioner för verksamheten.

Tabell 7 Vilken typ av åtgärder har de granskade organisationerna aviserat eller vidtagit med anledning av granskningsrapporten? Uppställt efter uppföljningsår och åtgärd.

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

Av de följande tabellerna (tabell 8–10) framgår att Riksrevisionen bedömer att regeringens och de granskade organisationernas åtgärder inneburit förbättringar i den granskade verksamheten även om problem och brister kan kvarstå. Det framgår också att det kan vara svårt att ta ställning till om förbättringar har skett och om det finns kvarstående problem och brister.

Tabell 8 Har regeringens åtgärder inneburit förbättringar i den granskade verksamheten?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

Tabell 9 Har organisationernas åtgärder inneburit förbättringar i den granskade verksamheten?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.

Riksrevisionens samlade bedömning av alla uppföljningar är att det ofta finns kvarstående problem eller brister i de granskade verksamheterna, men att också detta kan vara svårbedömt. Det framgår av tabell 9 nedan.

Tabell 10 Finns kvarstående problem eller brister i den granskade verksamheten?

Anm.: De uppföljningar som redovisas i tabellen är gjorda 4–5 år efter att granskningsrapporterna publicerats.