Pasai (regionalt samarbete, stillahavsområdet)
Riksrevisionen har samarbetat med revisionsmyndigheterna i Pasai (Pacific Association of Supreme Audit Institutions) sedan 2017. Stödet från Riksrevisionen riktas till de önationer som Pasai rankat i behov av utveckling. Nuvarande projektfas förlängdes hösten 2022 och pågår till och med utgången av 2024.
Stödet till Pasai-regionen kanaliseras via Pasai:s sekretariat. Syftet med insatsen är att stärka HRM området genom att stödja deltagande revisionsmyndigheter i att utveckla strategier, öka allmän kunskap om HRM samt operationalisera systemen och processen i verksamheterna. Ett specifikt mål fram till 2024 är att regionen ska ha ett antal HR-champions som kan fungera som internkonsulter i regionen.
Projektbeskrivning
Den huvudsakliga inriktningen i samarbetet mellan Riksrevisionen och revisionsmyndigheterna i Pasai omfattar:
- HRM.
Tidigare samarbeten med Pasai
Riksrevisionen har sedan 2017 stöttat Pasairegionen inom området organisationsutveckling. Samarbetet med Pasai har fram till 2020 bestått av enstaka aktiveter. Det har handlat om ledarskapsutveckling och HRM, områden där Pasai haft svårt att få stöd genom sina partners i regionen. Stödet har omfattat utveckling av ett kompetensramverk med verktyg och process för revisionsmyndigheternas arbete med rekrytering och kompetensutveckling samt strategiska och operationella planer inom HR.
Revisionsmyndighetens förutsättningar
Pasai är en av sju regionala sammanslutningar inom Intosai med 27 medlemmar. En föregångare till Pasai bildades 1987 men då bara med medlemmar från den södra delen av regionen. År 2009 bildades dagens Pasai med fyra subregionala områden. Pasai:s målsättning är att främja transparent, ansvarsfullt och effektivt utnyttjande av offentlig sektors resurser i Stilla havsområdet. Organisationen bidrar genom professionellt stöd till sina medlemmar inom offentlig revision.
De flest revisionsmyndigheter inom Pasai regionen har ett begränsat oberoende. Till exempel krävs ett godkännande av offentliga förvaltningskommittéer i frågor angående organisering och rekrytering. En del av revisionsmyndigheterna finansieras också direkt av departementen och har därför inte mandat att utföra sin verksamhet helt oberoende.
Myndighetens oberoende
I Intosai:s Global SAI Stocktaking Report visas ett SAI independence index för olika regioner. Det kan ibland bli något missvisande när det gäller Pasai eftersom Australien som deltar med flera regionala myndigheter, Nya Zeeland och önationer som är territorier till USA och Frankrike kan redovisa goda resultat. Rankingen visar att Pasai ligger bra till inom flera områden, men det finns stora skillnader. Bland de revisionsmyndigheter finns myndigheter med mycket begränsade resurser inom framför allt stödområden där HRM sticker ut som ett underutvecklat område.
Projektets resultat hittills
Pasai:s sekretariat genomför utvärdering av Riksrevisionens insatser med viss regelbundenhet. Denna resultatbeskrivning bygger på enkäterna och samarbetets årsrapporter. På grund av coronapandemin har stödet försenats, men i stort sett kunnat genomföras som initialt varit planerat.
Riksrevisionen bedömer att det huvudsakliga resultatet av samarbetet är att revisionsmyndigheterna i regionen har fått möjlighet att utveckla det tidigare eftersatta HRM-området i frågor som till exempel handlar om rekrytering, kompetensutveckling och successionsplanering. Myndigheterna har också fått hjälp med att ta fram att ta fram egna HR-strategier och operationella planer.
Att bygga upp förmågan som är uthållig för mindre myndigheter med knappa resurser finansiellt och inom HR-området är en utmaning i samarbetet. Stödet måste anpassas till såväl myndigheter som ibland inte har mer en ett tjugotal anställda som till de med några hundra. Innehåll och arbetssätt har utformats efter verkliga behov för att öka hållbarheten och förutsättningarna för implementering. En annan utmaning i samarbetet har också varit tidsskillnaden.
Som framgångsfaktor identifierar Riksrevisionen sekretariatets engagemang. Genom att Pasai-sekretariatet deltagit aktivt i samtliga aktiviteter har det ökat sin kunskap om HR och planering vilket effektiviserat stödet. Deltagarna har kunnat kontakta sekretariatet vid frågor och behov av stöd. Vår bedömning är att utan det förtroende som sekretariatet åtnjuter, och med den kunskap de har om deltagarna, hade resultatet tagit längre tid att nå, alternativt blivit sämre.
Riksrevisionens insatser tillsammans med årets aktiviteter bedömer vi har lett till att skapa kunskap och förståelse för HR och hur strategier och planer kan hjälpa myndigheter att förbättra träffsäkerhet i till exempel rekrytering, kompetensutveckling och successionsplanering. Flera av teamen som ingår i samarbetet vittnar om en ökad kunskap inom HR och strategisk planering. En av de deltagande myndigheterna beslutade att inrätta en HR-funktion för att bygga kunskapen ytterligare.
Riksrevisionens stöd har bidragit till att stärka revisionsmyndigheternas HR-arbete. Analysen av SAI-PMF-resultaten visade att områden inom ledarskap, HR och kommunikation varit eftersatta. Tillsammans med sekretariatet utvecklade Riksrevisionen ett program på distans där revisionsmyndigheterna fick möjlighet att ta fram egna HR-strategier och operationella planer. I den första omgången deltog sex revisionsmyndigheter med totalt 16 deltagare. Programmet genomfördes på distans. Fyra av sex myndigheter har beslutat om planerna och startat en implementering med hjälp av de operationella planerna. Stödet under 2020 genomfördes i samverkan med Afrosai-e och dess expert inom HRM.
Kostnader
Kostnader för Riksrevisionens samarbete med Pasai, som belastar biståndsanslaget:
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2019, 2020 och 2021 samt budget 2022.
Korta fakta om Pasai
Stillahavsområdet präglas av två starka stater (Australien och Nya Zeeland) samt tre regioner med 15 önationer med olika anknytning till och beroende av forna kolonisatörer, och med inbördes olika finansiella och demokratiska möjligheter. Av de 15 mindre önationerna står tre för 90 procent av landmassan (528 000 kvadratkilometer). Sex av önationerna finns med på den så kallade Världsrisklistan (20 nationer) över nationer som ses som extra sårbara, där Vanuatu och Tonga har störst utmaningar.
De senaste åren har stillahavsområdet haft en försämrad utveckling av demokratiska och politiska rättigheter. Bristande jämställdhet och våld mot kvinnor är ett fortsatt stort problem som eskalerat under coronapandemin. Endast fem stater finns med på korruptionsindex från Transparency International 2021. Av totalt 180 länder, är Nya Zeeland det minst korrupta landet i världen, Australien hamnar på plats 18, Vanuatu på plats 66, Salomonöarna på plats 73 och Östtimor på plats 82.
Den ekonomiska situationen varierar önationerna. Gemensamt för många av dem är beroendet av bistånd och de ekonomiska utmaningarna som kommer av klimatförändringarna. Området är ett av de mest drabbade gällande miljö- och klimatförändringar, den utvecklingen kommer att eskalera. En viktig ekonomisk inkomstkälla är försäljningen av fiskelicenser till utländska intressen. Det råder hög arbetslöshet i många av önationerna.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).