Svag styrning i genomförandet av Agenda 2030
Genomförandet och uppföljningen av arbetet med Agenda 2030 har brister, visar Riksrevisionens granskning. Regeringen rekommenderas att tydligare prioritera de åtgärder som krävs för att Sverige ska nå agendans mål och delmål.
Riksrevisionen har granskat statens arbete med att genomföra Agenda 2030. Den övergripande slutsatsen är att det finns flera brister, varav den allvarligaste är att regeringen inte har pekat ut en tydlig inriktning med prioriteringar för Sveriges genomförande.
– Regeringen har betonat att agendan är viktig, men inte tillräckligt styrt vad som ska göras, eller hur. Myndigheterna har därför jobbat ungefär som vanligt, utan att göra något ytterligare för att nå agendans mål och delmål, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Riksdagen och regeringen har slagit fast att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Sverige placerade sig högt i världsrankingen av Agenda 2030 när arbetet började år 2016, men har inte kommit mycket närmare att nå målen sedan dess.
Regeringens organisering av arbetet har präglats av ryckighet, och det har inte skapats strukturer med den långsiktighet som hållbarhetsfrågorna kräver. Ett omfattande kunskapsunderlag har tagits fram, men regeringen har inte omsatt så många förslag i styrning. Riksrevisionen bedömer att regeringen i större utsträckning borde ha styrt myndigheterna för att kunna nå agendans mål och delmål.
Vidare har det varit otydligt vem som ansvarar för att skapa samstämmighet mellan politikområden så att de gemensamt bidrar till en hållbar utveckling. Regeringen har dessutom omtolkat själva begreppet samstämmighet, vilket lett till ett mindre ambitiöst arbete – trots att avsikten i det riksdagsbundna målet var den motsatta.
Regeringen har inte organiserat en samlad uppföljning av hur det går för Sverige i arbetet med Agenda 2030. Detta beror framför allt på att regeringens styrning av Statistiska centralbyrån (SCB) lett till att arbetet med att ta fram relevanta indikatorer på måluppfyllelse har lagts ner i förtid. Det har också inneburit att omfattande arbete har bedrivits till ingen nytta.
– Trots att arbetet har pågått i 10 år finns det idag ingen samlad bild av hur arbetet mot målen och delmålen går i Sverige. Det är också svårt att ta del av uppföljningen av de indikatorer som finns, säger Karl Nilsson, projektledare för granskningen.
Även regeringens redovisning till riksdagen avseende Sveriges genomförande av Agenda 2030 har varit bristfällig. Bland annat har regeringen inte tillräckligt tydligt beskrivit vilka insatser som behövs för en ökad måluppfyllelse.
Dessutom har redovisningen till riksdagen försämrats. Den senaste redovisningen 2024 är ofullständig, på så sätt att den inte innehåller någon redovisning på delmålsnivå vilket gör det omöjligt att följa utvecklingen över tid.
Rekommendationer
Regeringen rekommenderas att
- göra en tydligare prioritering inom arbetet med agendan, så att det framgår inom vilka politikområden som det krävs ytterligare åtgärder för att Sverige ska förbättra måluppfyllelsen för agendans mål och delmål
- tydliggöra i myndighetsstyrningen vilket ansvar myndigheterna har för att genomföra Agenda 2030
- se till att det finns en uppföljning som ger allmänheten och riksdagen en samlad och relevant bild av Sveriges genomförande av Agenda 2030
- analysera och rapportera om målkonflikter och synergier för en samstämmig politik för global respektive hållbar utveckling.
Läs mer i rapporten direkt på webben.
Presentation av granskningen
Ta del av en kort videopresentation, där Karl Nilsson, projektledare för granskningen berättar om Riksrevisionens viktigaste iakttagelser och rekommendationer.