Så säkrar vi kvaliteten
Precis som all annan statlig verksamhet, behöver även Riksrevisionens arbete följas upp och kontrolleras. Det görs på flera olika sätt, både internt och externt.
Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och har ett grundlagsskyddat oberoende. Det betyder att riksrevisorn inom lagens ramar, självständigt beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och vilka slutsatser vi kan dra av den.
Även om Riksrevisionen har en oberoende och självständig ställning i granskningsverksamheten följer vi de regelverk som gäller för myndigheter, till exempel när det gäller offentlighet och sekretess. Riksrevisionen står också under tillsyn av Riksdagens ombudsmän (JO).
Vårt arbete följs även upp på flera andra sätt, både internt och externt, för att vi ska få kunskap om hur vår verksamhet kan utvecklas.
Vi följer upp för att utveckla
För att vårt arbete ska hålla god kvalitet granskar experter regelbundet både våra arbetssätt och enskilda granskningar. Kvaliteten kontrolleras bland annat genom:
- Internrevision som granskar om ledningens styrning och kontroll är utformad på ett bra sätt.
- Interna och externa kvalitetskontroller av våra granskningar.
- Vårt vetenskapliga råd som ger vägledning i sakfrågor och frågor om metoder och metodutveckling.
- Att de myndigheter som granskas av oss får möjlighet att faktagranska våra rapporter och ge återkoppling på vårt arbete genom enkäter.
Andra revisionsmyndigheter följer upp vårt arbete
Med jämna mellanrum får vi också hjälp av revisionsmyndigheter i andra länder som granskar oss. De lämnar en rapport med rekommendationer som kan användas för att stärka verksamheten. En sådan granskning av Riksrevisionen har gjorts två gånger, 2013 och 2022.
Riksdagen granskar Riksrevisionen
Riksdagen följer upp vårt arbete med hjälp av de årliga tillbakablickande rapporter vi gör. Varje år deltar riksrevisorn även i en öppen utfrågning i riksdagen. Riksdagen kan också granska vår organisation och verksamhet genom att tillsätta parlamentariska utredningar. Det har skett vid tre tillfällen sedan Riksrevisionen bildades 2003.
Vetenskapliga rådet
Riksrevisionen har ett vetenskapligt råd som bidrar med råd både i sakfrågor och frågor om metoder och metodutveckling. Det är ett forum för diskussion av vår granskning och annat som är relevant för Riksrevisionen. Det är riksrevisorn som bestämmer om rådets verksamhet och beslutar om rådets sammansättning.
Vetenskapliga rådets ledamöter väljs för en period på två år. De har olika expertkunskaper och representerar olika akademiska discipliner. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg är ordförande. Rådet träffas vanligtvis fyra gånger per år.
Ledamöter i vetenskapliga rådet
- Karin Bäckstrand (professor, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet)
- Maria Bratt Börjesson (professor, VTI, Transportekonomi)
- John Hassler (professor, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet)
- Vilhelm Persson (professor, Juridiska institutionen, Lunds universitet)
- Helena Wockelberg (docent, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet)
- Peter Öhman (professor, Centrum för forskning om ekonomiska relationer, Mittuniversitetet)
- Frida Pemer (docent, Institutionen företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm)
- Olof Bäckman (professor, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet)
- Olof Åslund (professor, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet)