Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering
Ännu efter 14 år saknas tydliga mål och regler för försäkringskassornas hantering av köp av tjänster för rehabilitering. Det innebär att ansvarsfördelningen mellan försäkringskassa och arbetsgivare är otydlig, att det är svårt att följa upp effekterna av insatserna och att det finns risk för att sjukskrivna inte behandlas likvärdigt.
Sammanfattning
Försäkringskassorna har sedan år 1990 tilldelats medel för att köpa utredningar och andra rehabiliteringstjänster. Riksrevisionens granskning visar att försäkringskassorna saknar förutsättningar för att hantera köp av rehabiliteringstjänst effektivt. Detta har negativ inverkan på ansvarsstrukturen inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Under de 14 år som medlen har funnits har få förändringar gjorts av reglerna trots att arbetsgivaren enligt lag fått ett utökat ansvar och att ohälsan ökat och förändrats. Problem i hanteringen som tidigt uppmärksammades av Riksförsäkringsverket kvarstår fortfarande.
Granskningen visar att målsättningen för köp av rehabiliteringstjänst är otydlig. Det innebär att handläggarna saknar stöd för prioritering mellan vilka sjukskrivna som ska få köp av rehabiliteringstjänst och mellan vilka insatser som ska köpas.
Riksrevisionen anser att det finns behov av en översyn av lagen om allmän försäkring. Dessutom är det nödvändigt att precisera målsättningen och utforma riktlinjer som innehåller stöd för handläggarens prioritering och agerande mot arbetsgivare.