Stödet till polisens brottsutredningar
Det kriminaltekniska och rättsmedicinska stödet blir allt viktigare för polisens brottsutredningar. Riksrevisionen har granskat om den kriminaltekniska och rättsmedicinska verksamheten bedrivs på ett sätt som motsvarar riksdagens och regeringens krav på snabbare handläggning och ökad lagföring. Granskningen visar att regeringen och Rikspolisstyrelsen inte har någon sammanhållen syn på utvecklingen av den kriminaltekniska och rättsmedicinska verksamheten och hur den ökade efterfrågan ska mötas.
Sammanfattning
Det kriminaltekniska och rättsmedicinska stödet blir allt viktigare för polisens brottsutredningar. Riksdag och regering har satt upp mål för den brottsutredande verksamheten. Det handlar framför allt om att lagföringen ska öka och att handläggningen ska ske snabbare. Riksrevisionen har granskat hur stödet till polisens brottsutredningar fungerar. Det kriminaltekniska och rättsmedicinska stödet ges av flera aktörer: de tekniska rotlarna vid 21 polismyndigheter, Statens kriminaltekniska laboratorium samt delar av Rättsmedicinalverket. Granskningen har visat att det saknas en övergripande strategi för hur stödet till polisens brottsutredningar bör utvecklas och hur den ökade efterfrågan ska mötas.
Granskningen har dessutom visat att:
- arbetsfördelningen mellan de kriminaltekniska aktörerna är otydlig
- det saknas uppföljning av de tekniska rotlarna
- handläggningstiderna i vissa fall ökat samtidigt som ökade resurser tillförts.
Riksrevisionen efterlyser en tydligare styrning från både regeringens och Rikspolisstyrelsens sida.