Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna
Riksrevisionen har granskat kvaliteten i de makroekonomiska prognoser som redovisats i regeringens budgetpropositioner åren 1994-2005. Granskningen visar att prognoserna är osäkra. Samtidigt har regeringens bedömningar inte sämre precision än prognoser från andra prognosinstitut. Undantaget är arbetslösheten där regeringen systematiskt redovisat en mera optimistisk bild än andra prognosinstitut. Riksrevisor Lennart Grufberg är ansvarig för granskningen
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat kvaliteten i det makroekonomiska underlag som redovisats i regeringens budgetpropositioner åren 1994-2005.
I budgetpropositionen presenterar regeringen förslag till statsbudget för riksdagen. Efter den statsfinansiella krisen i början av 90-talet infördes ett utgiftstak samt ett överskottsmål för den offentliga sektorns finanser. I såväl budgetpropositionen som i den ekonomiska vårpropositionen redovisar därför regeringen beräkningar av de offentliga inkomsterna och utgifterna både för budgetåret och för två år bortom budgetåret. Om de statliga utgifterna underskattats i budgeten och utgifterna sedan blir högre än beräknat finns det risk för att planerade reformer måste ställas in eller besparingar genomföras för att klara utgiftstaket.
Granskningen visar att regeringens prognoser är osäkra men att de överlag inte har sämre precision än prognoser som andra prognosinstitut tar fram. Ett undantag är den öppna arbetslösheten där regeringen systematiskt har redovisat mer optimistiska prognoser än andra prognosinstitut. Granskningen visar också att det saknas en samlad bedömning och analys av osäkerheten i beräkningarna.