Genetiskt modifierade organismer – det möjliga och det rimliga
Riksrevisionen har granskat om regering och ansvariga myndigheter lyckas upprätthålla balansen mellan det tekniskt möjliga och det etiskt och miljömässigt rimliga i arbetet med genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel, foder och industriråvaror. Granskningen visar att nuvarande prövning inte säkerställer att de etiska och miljömässiga kraven tillgodoses. Riskbedömningen inför all prövning behöver utvecklas. Dessutom är regelverket för odlingen av GMO-grödor otillräckligt.
Sammanfattning
Gentekniken rymmer stora möjligheter, men är också förknippad med risker och osäkerhet. Det finns därför ett omfattande regelsystem både i Sverige, inom EU och internationellt i övrigt. Reglerna syftar till att skydda människors och djurs hälsa och miljön i övrigt samtidigt som teknikens möjligheter ska kunna utnyttjas.
För att upprätthålla ett teknikvänligt samhällsklimat krävs att allmänheten har förtroende för myndigheternas arbete till skydd för människors och djurs hälsa och för miljön. Det krävs att samhällets kontroll och riskhantering är tillräcklig och att informationen kring de överväganden som görs är tillgänglig. Det är viktigt att reglerna fungerar väl och att myndigheterna i sin tillämpning tillgodoser EG-rättens och den svenska rättens krav.
Riksrevisionens granskning har inriktats på vilka krav som ställs på ansvariga myndigheters arbete och hur de följs. Riksrevisionens samlade bedömning är att de brister som framkommit i granskningen innebär att risker inte hanteras på ett tillfredsställande sätt och att förtroendet från allmänheten äventyras. Därmed blir det också svårare att utnyttja teknikens möjligheter till fullo.